Vi som fått nog, nu SKA det bli ett plus i Januari!!!

Aha, jag förstår! Den lilla/lille sitter säkert där den ska. Nej, säg inte "stackars mannen", du tar ju det tyngsta  lasset ändå iom en påfrestande graviditet! Tänk på allt jobb din kropp utför varje minut av dygnet, vila på och låt lugnt honom ta resten! (vet hur det kan kännas, har en trotsig tvååring som maken fått ta hand om när jag varit dålig (plus lillan ibland med), men försök mota bort de tankarna och fokusera inåt på bebisen). Hoppas på att du mår mindre illa när den första tiden passerat! Kram 

Stor kram till dig! Försök tänka positivt om det går. Jag håller med, denna tråden är jättebra och det är så roligt att följa alla.

Helen: Ååååhhh, underbart!!! Blir tårögd 

Åh vad härligt att läsa!! Har tänkt på dig så mycket...Mysigt med sparkar hi hi...Kram

Daz Hamster: Gott att du orkar vara positiv, låter riktigt kämpigt nu i slutspurten!! Heja heja bebis kom ut nu 

Babydreamer: Oj, vilken liten buse han verkar vara ..Gör det ont när han ligger på tvären?
Mina har aldrig gjort så, de har borrat ner huvudet och fixerat sig så fort de bara kunnat, i v 30 har jag fått gå bredbent redan ha ha..
Har du några förvärkar/sd eller så?

Har du packat väskan? Spännande..............

((Jag fick diagnosen reumatism för någon månad sen och är forft heltidssjukskriven och min man är pappaledig och tar alla lyft och så. Ska börja behandling med biologiskt läkemedel i sprutform nästa vecka, grymt nervös! Det ska hämma inflammationsprocessen i kroppen så att stelhet och värk minskar. Men självklart är det biverkningar man kan få om man har otur, ex om man får en kraftig förkylning kan det sätta sig på lungorna. Men jag har inget val ju... Vill kunna lyfta och bära mina barn snart igen!!! Saknar det..
Tränar hos sjukgymnast tre ggr/vecka och ska göra det  till hösten med, så jag ska bli omplacerad till en dagtidstjänst och schemat ska läggas runt om min sjukgymnastik. Krånglig rehabiliteringsprocess men FK har varit juste faktiskt.))

 

DazHamster: Förstår dig! Det är verkligen inget vidare i slutet och när bebben aldrig kommer och det gör ont i precis hela kroppen ... Tyckte det var sååååå drygt att gå över tiden med ettan... Skriv av dig i tråden så mycket som möjligt så du får en ventil för det! Snart snart kommer  . Kram

Blev igångsatt med tvåan med v 39+6 pga svåra ryggsmärtor och att jag gick med kryckor då samt hade en liten hemma redan samt att jag hade haft svåra förvärkar länge länge och fått bli inlagd med smärtstillande och bricanyl för dessa. (ryggsmärtan trodde man var fogarna men det visade sig ju sedan vara reumatism). Igångsättningen fick jag tigga mig till. Igångsättning med barn nr ett fick jag i v 42+0 pga att barnet vägde nästan 5 kg, jag är under 1,60 kort och att jag hade varit sjukskriven länge med sd och hade vrålont hela tiden. Dock var mitt "utgångsläge" inte bra med något av barnen då mitt cervixstatus var omoget (ökar risken mycket för att det ändå slutar med kejsarsnitt...). Och båda igångsättningarna slutade med snitt trots goda bäckenmått. Båda snitten var ändå en mycket positiv upplevelse med proffsig vänlig personal!! Operationspersonalen i Lund är genomgående världens snällaste mest omhändertagande människor.

Hoppas du kan få hjälp så du slipper vänta! Om du är mogen kan de väl kanske ta vattnet iaf?

DazHamster: Usch vad kämpigt!! Tappa inte modet bara (om det går...)!! Snart ÄR bebisen här!! Kram

Maajsi: Så underbart med UL!!

 Mmmm, jättespännande!! Hoppas hon snusar litet fjunigt bebishuvud på BB nu