Vi som fått nog, nu SKA det bli ett plus i Januari!!!

Det är med knapp nöd jag överlevt nu, får se hur det går hos läkaren idag om de lyssnar denna gången... Annars tror jag att jag lägger mig och självdör alltså...

Fick en ny tid på torsdag men om inte den läkaren vill sätta igång mig så kommer jag att kräva att han hittar en som gör det... Det är verkligen en mardröm som känns som den aldrig tar slut...

Var där idag istället och han sa att det fanns goda skäl att sätta igång mig på fredag förutsatt att de inte var underbemannade... Hoppas att han menade allvar och inte bara sa det för att få mig att sluta stortjuta och gå hem... Håller tummarna på att det blir av på fredag i alla fall, blir sämre och sämre för varje dag som går...

20.35 den 2/2 kom vår son till världen... 47 cm lång och vägde 3095 g... Otroligt snabb förlossning när den väl kom igång...

Ja jag fick min igångsättning till slut och det gick alldeles för fort, från första värken tog det 2,5 timme och hann inte riktigt med, och ingen smärtlindring hanns med heller vilket jag verkligen ville ha... Tyckte att det var helt hemskt...
Ska lägga in bild när jag sitter vid datorn så ni får se...

Här kommer lite bilder på JEREMY MIlton Christopher :)

Daz: Kan lova dig att här blir det INTE någon nästa gång... Jag har stängt fabriken och får jag möjligheten så ska jag ta bort allt... Det var faktiskt inte dropp, cytotec fick jag denna gången... Men det lär väl vara samma princip även om gelén jag gick med dottern också borde ge samma typ...
Köpte faktiskt det i Ullared :) när jag väntade dottern...

Babydreamer: Tänk att det är 6 månader redan, vad tiden går fort...

Cytotec dricker man i olika doser. Först en och sedan efter två timmar en ny dos och fungerar inte det så dubblar de dosen till slut... Längre än så kom jag inte... Det är ett medel som också används vid abort då det är framkallningarna av sammandragningar...

Nej det smakade inte ett dugg... Verkligen helt smaklöst... Och det är så lite man tar åt gången så det är inget man tänker på...

O ja vi var hemma dagen efter så det gick fort som attans det med precis som jag ville... Hatar sjukhus och ville inte ligga kvar mer än nödvändigt... Han blir ju tre veckor idag... :)

Oh ja, hon är så stolt storasyster och ska vara med hela tiden, och hör hon honom skrika kommer hon springande för att se vad som är fel... det är jättegulligt men kan vara enerverande också kan jag säga... För hon vill gärna klappa och pussa och det passar ju inte alltid... men det är supergulligt att se ändå... :)

Gulleplutt :)

Daz: Vi har det likadant... Min man är hemma och jag sjukskriven... Också förlossningsdepression... Sjukt jobbigt...

Det du skriver är helt vad jag känner och hur vi har det... Mannen har föräldraledigt för att jag är sjukskriven och han gör allt... Försöker göra lite när jag orkar... Vår dotter har också kommit i värsta trotsåldern så han får tampas med det också...
Jag har också problem med sömnen men har sömntabletter som tur är, annars hade jag hamnat på psyket direkt... Det är så många känslor som virvlar i huvudet, mycket skuldkänslor för att man inte kan känna den glädje som man borde, att jag inte känner samma sak för Jeremy som för Arienne, jag vet ju hur det ska kännas egentligen... Jag tvingar mig också till att vara mer med Jeremy för att få kontakt och känna kärlek från mig också och känner mig samtidigt falsk för att jag inte känner det egentligen... Och tålamodet med Arienne har ju blivit så extremt lite så det känns som att allt jag gör är att bråka med henne när jag väl har orken... Mannen och jag bråkar inte så mycket om städning och sånt, han är väldigt förstående, och det får jag också dåligt samvete för...
Jag går hos en psykolog på ett ställe här Malmö som riktar sig bara gravida och småbarnsföräldrar som har problem, och en läkare och en psykolog till... Det kan ju ta jättelång tid att bli bra, har läst om folk som det tagit 5 år för att bli friska...
Det enda man kan göra är väl att försöka och kämpa vidare och hoppas på att komma över det...
Än så länge känns det ingen skillnad, förutom att jag sover bättre med sömntabletter, men det ger ingen extra energi i sig... Jag går inte ut särskilt mycket så det blir aningen isolerat men nu är Jeremy tre mån så ska försöka gå på öppna förskolor om jag orkar, för barnen behöver ju aktiveras...

Oj ja vi lever... Har varit ett helvete men liten har blivit 6 månader och livet börjar komma igång igen... Hoppas att allt är bra med er alla och grattis till den lilla dellz!

Grattis till er som ska försöka igen :) Här blir det verkligen inte fler barn men det är alltid kul att följa andra...

Nu är det galet längesen man såg något här... Lillen är 1,5 och stora 4,5 vart tar tiden vägen? Hoppas att allt har gått bra för er alla här inne... <3

Kul att höra att allt går bra för er