Hur känner ni för era bonusbarn?

Jag är bonusmorsa till tre. Jag gjorde som din pojkvän i början av vårt förhållande. Jag åkte inte dit på barnhelger. När jag sedan träffade barnen första gångerna så klängde jag inte på min nuvarande make heller. Jag ville inte att barnen skulle känna att jag "snodde" deras pappa. Och att själv inte ha barn och helt plötsligt kastas in i ett liv med tre var ovant, jag var ju van att bara fokusera på mig.

Jag höll mig inte borta för att jag inte tycker om barn. Jag ville snarare skynda långsamt.

Nu har vi bott ihop ett tag, vi har köpt hus och är gifta och relationen med barnen är toppen. Självklart är det sanslöst jobbigt ibland och man vill bara att de ska försvinna men de gångerna är sällsynta, väldigt sällsynta och tur är det eftersom de valt att bo mestadels av tiden hos oss. 

Tror med andra ord inte att du behöver vara orolig.