Jag tänker inte donera mina organ, men jag tar gärna emot organ.

Det är väl ok om det finns de som vill ge till dig och det finns det ju eftersom man inte ger premisser när man donerar.

Fast systemet verkar ju fungera idag trots att vi inte kan ställa premisser. Det finns helt enkelt tillräckligt många som antingen tänker som du eller helt enkelt inte bryr sig om vem som får organen.

Vad har ansvar med detta att göra?

Logiken är väl den att TS värdesätter sina organ även efter döden. En person som inte gör detta, som jag tex, har ju inget emot att ge bort dem. För mig är det viktigare att den som är i störst behov av organet får det oavsett vilken syn denna personen har på organdonation.

Det är ju en annan sak att ta emot, det är ju inte konstigt att vilja ta emot ett nytt organ om det gamla är sönder.

Huvudet på spiken. Det går emot hela vår ide om hur vård skall bedrivas. Att vissa skall diskvalificeras från vård är ett anmäkningsvärt synsett.

Så då håller du med om

"Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården"

Det går ju knappast att misstolka.

Rent praktiskt, när skall detta beslut gälla enl dig.

Tex. Antag att man inte godkänt donation, sedan blir man sjuk och i behov av organ då skriver man på donationspappret. Efter man fått sitt organ tar man tillbaka sitt godkännande.

Hur skall vi göra med barn tex?

Låt säga: Deras föräldrar har inte godkänt donation, de blir sjuka, de är i störts behov just då men får inget organ pga sina föräldrars beslut...

Principen att ge vård dit behovet är störst blir ju inte mindre giltig bara för att det inte fungerar optimalt idag