Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Millan: Vad tråkigt att höra med er katt, måste kännas tomt nu. Beklagar verkligen! Stor kram

Jag tror du har helt rätt, man får anstränga sig för att bibehålla sin person trots barn - håller helt med! För mig blev det bara så otroligt uppenbart under detta tillfälle och det var faktiskt lite skrämmande kände jag. Speciellt då ingen verkar ha ett samtal utan det liknande mer 12 individuella berättelser om allt från förlossning, barnvagnar, dagis och "roliga" anekdoter. 

Hoppas att ni alla mår bra!

Jag är på ruvardag 17. Ingen mens, ingen mensvärk, inga gravidsymptom (förutom större men inte direkt ömma bröst), inget plus... Testade igår, ruvardag 16 och klart negativt. Det verkar som att min kropp svalt embryot och låtsas om som att ingenting hänt?!...
Otroligt konstigt. Tog sista progestron vagiatoren på nyårsnatten, sen inget mer men jag har ingen tillstymmelse till blödning eller några känningar att det är på gång.
Någon som vet vad detta kan bero på? Har ni haft liknande? Vad göra nu? 

Vi hade ju förberett oss på detta och konstigt nog känns det ganska skönt att det är över så att man kan gå vidare, men det är ju väldigt konstigt att inte få mens och inte plussa trots att man vet att de satte in ett litet frö i kroppen... Känner mig lite som en "Alien"...

Stora Kramar & Hoppas att vi alla får ett lysande 2012! 

Åh längtar74... Vill börja med att säga att jag känner med dig och är så ledsen för er skull. Så otroligt tråkigt att höra!
Förstår din frustration och sorg. Inte för att det kanske är så tröstande men jag har hört att det är svårt att lyckas på första försöket med ÄD.
Självklart har du ingen livmoder av teflon, likasom att jag inte är en självutplånande alien... Men känslan du har nu är ju verklig och den måste du låta komma fram. 
Jag tänker också på min man och det är svårt att låta bli att känna skuldkänslor, men dessa måste man prata om. Ni gör denna resa tillsammans och ni kommer att lyckas tillslut! Krama om varandra hårt!

Det finns nog ingen mening och inget att göra precis nu utan ta ett par dagar och landa i sorgen. Det är lite som ett lotteri förutom att man inte har någon aning om oddsen. Att bryta ihop och tillåta sig att vara uppgiven och ledsen är en styrka.Tyvärr måste ni vara så starka hela tiden och det känns inte rättvist. 

Jag håller med dig - längta efter mensen?! Vad är det?, efter allt man gjort...

Vi har kontaktat stadsdelsförvaltningen idag för att beställa hemutredning för adoption. Vi har bestämt oss för att jobba parallellt och faktiskt ljuga... Nöden har ingen lag! det kanske låter lite kallt, men jag känner mig också lite kall, frustrerad och lättretlig för tillfället. Jag anser att vi som jobbar så hårt och som måste stålsätta oss för att orka utstå detta också ska tillåtas en viss dispens. Att försöka parallellt är ett måste i denna djungel av väntetider, kösystem och bristfällig information och forskning. Jag tycker att det indikerar hur gärna man vill bli förälder och det kan aldrig vara något som ska tala emot en! 

Ni kommer att lyckas men vägen dit verkar inte vara varken logisk eller rättvis! 

En stor och varm kram från en medkännande vän

 

Hej alla - 
tittar bara in lite fort och får glädjetårar:
Längtar - GRATTIS, vad underbart att läsa att ni lyckats! Håller alla tummar för att du ska må bra de nio månader som är kvar, kram

Poussin och Linn - Grattis till era resultat, underbart! Ni kommer att plussa, det ÄR er tur. Åh vad jag hoppas!

Själv har vi lagt allt på hyllan. Vi fick inte ett nytt IVF försök av Huddinge utan ställdes i ÄD-kön. Har inte beslutat om vi ska gå vidare med det. Startar adoptionskurs 27 mars och så tar vi beslut om fortsättning efter sommaren. Vill låta kroppen läka och koncentrera mig på min avhandling.
Vi är lyckliga ändå och trivs med livet - det som sker det sker. Om vi bestämmer oss för att bli föräldrar så kommer det barn vi får eller får bära att kännas som att allt var meningen, men hur framtiden ser ut är oklart... Skriver in mig på listan och följer er på håll och håller mina tummar.
Ha en underbar vår - ni är fantastiska!

Kram, kram och lycka till alla här i tråden. 

 Gravida:

Malbert, AMH 0,55 Ankaja, AMH 0,2, IVF 1, BF 18/12 DobbieDoo, AMH 0,41 Sötmaggan, AMH 0,33, 37 år Albatross74 AMH 0.27, IVF 1: feb 2011. Sprutstart 8/5 Ida73 AMH 0.2 IVF1, 0 ägg (Gonal-F+ Ovitrelle). IVF2, 6 ägg (Menopur + Pregnyl) Lully Hill, 45 år, AMH 0,28, 6 IVF denna gång med immunbeh. (Korta prot. Fostimon 300+Ovitrelle) Längtar74,    (37 år), AMH <1, men 1,2 okt 2010!  3 IVF, varav 1  avbrutet. Inga    ägg vid ÄP. ÄD1 Valencia, två embryon - neg. FET 9/2,  två embryon.  TD   23/2. Positivt! Pölsan (1977) AMH 0,8 första syskonförsöket IVF/ICSI. TD 14/2

Väntar på nytt försök:

Sunshine123, (33 ar), AMH 0,48 , FSH 10,8. Vantar pa att borja behandling nagon gang i augusti. Anemon (38 år), AMH 0,47 Planerar behandling troligtvis i november. LycklligtLottad 1982, 29 år AMH 0,1, FSH 60. 1111111 (40 år), AMH 0,5. pp08 (41 år) IVF6/syskonförsök. Linköping68, AMH 0,69. 1 st IVF utan plus. IVF hos CFC.

Sprayar:

Bullen73, (38 år), AMH 0,4. Spraystart 12/2

Sprutar:

*    Rocktroll, (27 år), vet inte mitt AMH. Sprutstart 1/3 450 e menopur. IVF nr 3.

Planerat ÄP/ET/FET:

Linn73 (38 år), Tidigare AMH 0,41, nytt prov juni -11 visade AMH 0,84. Förhoppningsvis FET vecka 8. Poussin (34 år), AMH 0,4. IVF nr 5 med korta protokollet, Puregon 300 enh., 8 ägg, TD 16/3.

ÄD-kö:

Småsteg, AMH 0,49, 1 makeinsem, 1 IVF utan resultat, rek ÄD Jegs    (31 år), FSH 15, AMH 0,06 dec 2010, 0,1 april 2011!. Avbruten  IVF    behandling 6/5. Kör både ÄD (vän utreds för korsdonation,  provtagning 1   i  sept 2011) och Adoption (Medlemskap i Adoptionscentrum  från Juli   2011,  diplomerad adoptionskursdeltagare i okt 2011). Nelle   (37 år)  AMH 0,3 (feb. 2011), 0,2 (11.09.19), 0,5 (11.09.21)  Har gjort   tre  IVF-försök med egna ägg som inte lett till ET. Står i   landstingets  ÄD-kö  sedan 11.03.01. Linn73 (38 år), AMH 0,84. Har gjort fem misslyckade IVF:er. Står i landstingets ÄD-kö sedan 111010. Poussin (34 år), AMH 0,4. Har 4 misslyckade IVF försök och är nu framme i ÄD-kön på Huddinge. Castor  (född-75), amh 0,1 fsh 13, lh 5,2. Avbrutet försök, långa metoden, 23 maj  2011 pga flare-up effekt av sprayen. Nytt försök, korta metoden dec 2011. 5 äggblåsor gav bara ett ägg på ÄP, detta ägg blev dock en 10-poängare. Negativt test ruvardag 17. Får ej försöka igen. ÄD-kö sedan 17 jan, adoptionskö med kursstart 27 mars.

Väntar ÄD-start:

ewa00,    (25 år),  AMH <<0,1 , FSH mellan 6-60. Framme i  landstingets    ÄD-kö efter ca 14 månader, väntar nu på matchande donator

Adoptionskö:

Nelle    (37 år) AMH 0,3 (feb. 2011), 0,2 (11.09.19), 0,5 (11.09.21)  Medlem i   AC  sedan juli 2011 och i FFIA sedan augusti 2011, diplomerad     adoptionskursdeltagare i okt 2011 Jegs (31 år), FSH 15, AMH    0,06 dec 2010, 0,1 april 2011!. Avbruten  IVF behandling 6/5. Kör både   ÄD  (vän utreds för korsdonation,  provtagning 1 i sept 2011) och   Adoption  (Medlemskap i Adoptionscentrum  från Juli 2011, diplomerad    adoptionskursdeltagare i okt 2011). Linn73 (38 år), AMH 0,84. Medlem i BFA sedan okt 2011 och AC sedan jan 2012. Poussin (34 år), AMH 0,4. Medlem i AC sen okt 2011. pölsan (1977), AMH 0,8, medlem i AC sen nov 2009 längtar74, medlem i AC sedan apr 2011. Castor  (född-75), amh 0,1 fsh 13, lh 5,2. Avbrutet försök, långa metoden, 23 maj  2011 pga flare-up effekt av sprayen. Nytt försök, korta metoden dec 2011. 5 äggblåsor gav bara ett ägg på ÄP, detta ägg blev dock en 10-poängare. Negativt test ruvardag 17. Får ej försöka igen. ÄD-kö sedan 17 jan, adoptionskö med kursstart 27 mars. Medlem sedan 1 feb 2012, ffia + bfa

Övrigt:

Lillmillan: Jag vet inte hur många försök ni har gjort, men jag känner igen mig. Försök att ta en dag i taget, vägen fram är krokig men det kommer att bli er tur tillslut. Stor styrkekram!

Linn: Usch vad tråkigt att det inte gick vägen denna gång heller. Jag förstår hur jobbigt det måste vara nu och att ni misströstar. Som Längtar skriver, låt kroppen och själen vila ett litet tag och rusta dig för nästa försök. Jag tycker dock att ni gör rätt i att fortsätta, på ett eller annat sätt så kommer ni att lyckas! Massa varma tankar till dig och en stor styrkekram!  

Längtar: Grattis till det pickade hjärtat, äntligen! Vilken lättnad det måste vara, härligt! Kram, kram

Poussin: Vilka underbara nyheter - du har plussat!!! Grattis, grattis - det är helt fantastiskt! Håller tummarna för att ditt hcg prov ser mycket bra ut! Kram, kram 

pp08: Vilket otroligt bra resultat, hoppingivande!

Till alla er andra som gjort ÄP och ET: Det låter som mycket bra resultat, hoppas att ni alla plussar!

Tack också för hälsningarna - det värmer!

Jag håller på att återhämta mig, kroppsligt så har jag inte mått så här bra på ett år... Förstår nu hur mycket behandlingarna tar på hälsan, både mentalt och fysiskt. Vi är verkligen starka som går igen detta, oavsett resultat. När vi får barn kommer vi att vara mycket väl förberedda och inte ta det för givet. Alla tankar, all sorg och även glädje gör att man uppskattar både det liv man lever och det som framtiden kommer att bjuda på tror jag. Trots att vi inte lyckades med våra IVF'er så känner jag mig mer jordad än på länge. Tror faktiskt att det är IVF-försöken och den inre och yttre resan man går igenom som ligger bakom. Dessutom, känslan av att man inte är ensam gör en stark - tack för det alla här! 

Stor kram
 

Hej gamla och nya vänner här på FL!

Härligt med så många positiva resultat, grattis!
Stor styrkekram också till er alla som kämpar vidare!

Jegs: Vad kul att höra ifrån dig och härligt att höra att det händer mycket för er med flytt, adoptionsutredning och ÄD - det värmer i hjärtat!

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja... Vet inte hur många av er som känner till min historia.
Jag fyller 37 år nu i april och har varit med i denna tråd sedan ett år tillbaka. 
Jag har ett omätbart amh värde, 0,1 och Fsh på 18. Ett avbrutet IVF i maj 2011 och ett genomfört IVF nu i julas. Då hade jag 5 äggblåsor med fick bara ut ett ägg. Detta ägg blev dock en 10-poänger men fick minus. Vi får inte göra fler IVF då vi bedöms som chanslösa utan istället går vi på adoptionskurs och så står vi i ÄD-kön.

MEN.... Är i chock just nu. Har väntat på min mens i över en vecka. Hat försökt trycka bort tankarna på en ev graviditet utan har istället varit sur för att kroppen jävlas med mig. Har varit trött, lite illamående och brösten har vuxit. Trott att det är klimakteriet som nu kommit eller att kroppen börjat bli skengravid, vilket gjort mig ännu surare. Varför ska det ske när jag lämnat allt bakom mig och känt mig så tillfreds med det på något sätt. Ville inte hålla på med några mer hormoner. Men då vi ska på påskmiddag idag med ostar, rött kött och massor vin ville jag ändå kolla. Och vad sker??? Jag får ett starkt plus på en gång?!?!?!.... Jag är gravid! Fattar ingenting... Har pratat med Huddinge och fått tid för VUL 26 april. Jag är i vecka 4+4, ev. längre då min förra mens var superkonstig. Kom efter 17 dagar och höll i sig i 5 dagar men det blödde klarrött blod bara när jag kissade och jag behövde inte använda skydd... Huddinge vill ändå räkna det som mens, och jag litar på dem.
Känner mig bara såååå förvirrad... Och glad såklart, och rädd nu... Känner mig helt enkelt väldigt liten på jorden för tillfället.

Men det kan alltså ske, vi som passerat 35 år och med ett i stort sett omätbart amh-värde och ett fsh värde på 18, som visar på ett för tidigt klimakterium kan bli gravida - naturligt till och med!!! 

Hoppas att detta kan ge er hopp, oavsett hur det kommer att gå för mig i fortsättningen. Vi har bestämt att fortsätta på adoptionskursen då allt är så osäkert, dessutom kommer vi nog vilja att adoptera iallafall. Även om jag lyckas att vara gravid i 35 veckor till....

Stor, stor kram och Glad Påsk!
Jessica 

Hej och TACK för era kommentarer - är själv helt tårögd!!!

Bra råd Poussin och pp08, ska köpa ett digitalt test samt kontakta en barnmorska som kan mäta mitt hcg. Usch vad det är nervöst...

Jag har stötvis lite molande värk, har fått så tidigare och då har jag fått missfall så det skrämmer mig lite. Tycker dessutom att mina bröst värker mindre. Äh - jag får försöka slå bort de negativa tankarna och tänka att det kommer att gå vägen denna gång!!!

En tanke bara: Tror ni, kan man använda progestron vagiatorer som extra stöd? Jag har 5 st kvar... Eller det kanske bara är dumt? Och folsyra, ska man äta det också? 
Jag har ju lagt detta åt sidan och känner mig så tagen på sängen. Har ni fått några råd om hur man kan försöka få det att stanna kvar?

Kram kram 

Åh Poussin: GRATTIS till det pickande hjärtat - det är ju strålande nyheter!!!

Stor kram 

Återigen tack till er alla för fina kommentarer! Jag känner mig fortfarande omtumlad och försöker landa. Känner att det är jobbigt att bli så orolig men har svårt att hejda det för stunden...

pp08: tack för de goda råden! Jag fick tag på en trevlig barnmorska på Mamma Mia Södermalm och hon sa också att det inte skadade och att jag kunde ta proggisarna ifall att jag upplevde det som lite tryggare. Så, jag har tagit en och kommer att fortsätta... Ska träffa henne redan 24 april, ska bli skönt.
Vad härligt att läsa att du fått omslag på digitaltestet, måste vara så skönt! Låter som att du passerat din tidigare kritiska period - stort grattis!

Jag håller mina tummar för alla här och för mig själv!

Styrkekramar,
J

 

Jag har fått förklarat att det finns tre alternativ, dock inget fasställt eller tillräckligt forskat på så endast spekulationer... Men,
1. Ärftlighet, någonstans i släkten finns de som haft samma problematik eller många i släktleden som har haft könsspecifik cancer vilket kan påverka, fråga min inte hur...
2. Infektion hos fostret eller modern under den känsliga tiden i början av graviditeten vilket innebär att flickfostret ej får alla sina ägganlag
3. Autoimmun sjukdom, en form av reumatism som "strålar" eller riktar in sig på äggledarna vilket föranleder att äggen "bränner av" fortare.

Detta är teorier som de jobbar utifrån i USA men som sagt, ej fastställt eller bevisade.

pp08: Jag håller alla mina tummar för er! Stor kram

Hoppas alla ni andra får en fin helg!