• Linn73

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    Tack för pepp Anemon!! Jag hoppas innerligt att du har rätt!

    Men nu är jag så nyfiken att höra hur du mår?  

  • Linn73
    Poussin skrev 2011-01-22 22:06:46 följande:
    Åh min fina Linn, tack, började gråta när jag läste att du börjat gråta... Det har varit en väldigt underlig dag, bröt ihop totalt när de ringde, men någon gång under dagen insåg jag att livet går vidare och började räkna på när vi kan göra nästa försök. Tror att jag någonstans redan ställt in mig på att det inte skulle funka, fast jag får tårar i ögonen när jag hör läkarens röst i mitt huvud " tyvärr, tyvärr, jag beklagar...", hoppas ju in det sista, låg och skickade positiva tankar till ägget i natt (vad gör man inte...).

    Är som sagt så himla nyfiken på hur det går för er alla att jag nog inte kan hålla mig borta. Och så vill jag ju inte missa när ditt inlägg där du skriver att du plussat - för det tror jag benhårt på att du kommer göra! Tycker, precis som Anemon, att du ska tolka dina symptom positivt. Du kommer leda vägen in i gravidklubben och jag joinar dig så snart jag bara kan!

    Läste idag att vi snart lämnar Tigerns år som ska vara ett obalanserat år med katastrofer och oroligheter för att gå in i Haren år som ska bringa tur. Jag tror inte särskilt mycket på horoskop, men jag tycker om att hitta saker som inger mig hopp och nu blev det detta! Och icke att glömma att det faktiskt blir 3:e gången för oss, så nu tror jag hårt på 3:e gången gillt. Man blir nog lite knäpp av allt detta... ;0)

    Stora varma kramar till dig! Hjärta
    Käraste Poussin, beundrar din styrka så mycket!!! Kan garantera att den kämparandan gör att du snart sitter med ett litet barn i din famn. Du är min hjältinna och jag får själv så mycket energi av att läsa det du skriver. Förstår att läkarens samtal var helt fruktansvärt och overkligt och man måste tillåta sig själv att få vara ledsen och ge sig själv den tid man behöver. Men jag är precis som du, reser mig rätt snabbt och ger inte upp! Visst är det märkligt hur snabbt man ändå lyckas ställa om och fokusera på nästa mål??

    Har känt mig helt ur balans de senaste dagarna och har svårt att sova. Kan inte tänka på något annat än vad som händer inne i min mage just nu. Vet att det är tidigt att ta ut något i förskott, men jag känner precis samma obehag och olustkänsla som innan mens. Satt och pratade länge med min man igår och berättade också om vad du har varit med om. Bestämde att om mensen kommer så ringer jag läkaren direkt och bokar en ny tid - för tiden är dyrbar just nu!

    Om man ser till alla oss som har haft det kämpigt så kan det ju knappast bli värre - utan bara bättre. Solen finns där bakom molnen och bara väntar på att få komma fram. Tror stenhårt att Harens år blir vårt år!!

    Varmaste kramar till alla kämpare {#emotions_dlg.flower}
  • Linn73

    Poussin: Tack för låttipset!!! Den gamla godingen är ju helt underbar och jag förstår verkligen varför du gillar att lyssna på den som läget är just nu. Helt fantastiskt vilken peppande effekt musik kan ha!

    Kan inte ni som har tips på upplyftande och tröstande låtar dela med er här så kan vi skapa en egen liten lista!?

    En låt som ligger mig väldigt varmt om hjärtat är Coldplays "Fix you". Otroligt sorglig på ett sätt, men samtidigt så hoppfull och stark:



    KRAMAR!

    Ps Snart Solsidan Solig

  • Linn73
    Anemon: Förstår om du är orolig för att du ramlade. Kanske kan vara en liten tröst att höra att vår läkare berättade att det inte på något sätt går att påverka om embryot fäster eller ej. Hon sa att det inte spelade någon roll om vi gick på händer eller låg stilla i flera dagar - fäster det så fäster det. Men om du är orolig kanske det är skönt att prata med någon på kliniken så att du kan få lite ro i tanken?

    Själv tycker jag att mitt humör och mentala tillstånd är olikt från dag till dag. Ena dagen hoppfull och andra dagen allt nattsvart. Men jag antar att det är helt normalt. Är ni på RD10 idag och kan inte riktigt sätta fingret på vad jag känner i magen. Men det känns. Kan vara mensen som är på g, men jag tycker att det känns lite annorlunda... Man är ju så extremt lyhörd för allt som avviker i kroppen just nu. Ibland tror jag nästan att jag inbillar mig alla symtomer.

    Försök att släppa vurpan (lättare sagt än gjort, jag vet...) och om det inte går, ring och prata med kiniken så kanske de kan säga något som lugnar.

    Linköping68: Jag säger som Poussin - ge inte upp!! Förr eller senare är det någon som tycker att ni förtjänar en ärlig chans och inte enbart tar hänsyn till statistik.

    Ta hand om er alla och glöm inte att kramas!
  • Linn73

    Då var det finito för min del... Började blöda lätt i em och väntar nu bara på att mensen ska komma igång på riktigt. Även om jag hade det på känn så reagerade jag mycket starkare än jag trodde att jag skulle göra. Känns så hopplöst bara... Blir att börja om från början igen med nässpray och sprutor. Om vi får ett nytt försök vill säga. Hoppas hoppas verkligen det. Funderar också hur många försök man ska ge IVF innan det är dags att gå vidare? Lätt att man bara skjuter besluten framför sig...

    Tycker att det är så oroväckande få med lågt AMH som lyckats bli gravida och jag hoppas verkligen att vi får några solskenshistorier här snart!

    Anemon är näst på tur - håller alla tummarna för din skull!!!

    Poussin: Vi kanske får följas år nästa gång också? Hoppas på bättre tur då! Glöm inte att det är Harens år snart Glad

    Tack alla fina för att ni finns och lyser upp i mörkret!

    Kramar

  • Linn73

    Tack för alla uppmuntrande ord! Det värmer ska ni veta.


    Gjorde ett gravtest i morse som såklart var negativt och nu har mensen kommit igång på riktigt (TD på söndag). Ska ta och ringa kliniken i dag eller i morgon för att snabbt få en ny läkartid så att vi kan diskutera hur vi ska gå vidare.


    Tänkte på det här att berätta för omgivningen. Hur har ni gjort med det? Vi har berättat för familjen och ett fåtal vänner och jag tycker nästan att det är jobbigt att umgås med vänner som inte vet – eftersom jag förstår att de undrar varför vi aldrig får barn – och då blir det en stress i sig. Ibland känner jag att det enklaste bara vore att berätta för vänner och kollegor, men vet inte om jag orkar uppdatera alla löpande hur du går. För berättar man kommer definitivt frågorna, hur går det, vad blir nästa steg, hur mår du, när vet ni om det blev något osv osv.


    Vi funderar att ställa oss i adoptionskö och om det blir verklighet med adoption kommer jag att berätta. Men vi testar några fler IVF-försök först och ev ÄD.


    Det är VÄLDIGT synd om oss alla som måste gå igenom det här helvetet. För det är ett helvete. Ingen som inte är i samma situation kan någonsin förstå. Och inte är det lättare när personer i omgivningen ploppar ur sig barn till höger och vänster. Ibland förundras jag själv över var jag får min kraft ifrån och har insett att jag personligen mår bättre av att blicka framåt och ta kontroll över situationen än att deppa ihop. Men självklart ska man tillåta sig själv att sörja och alla är ju olika - men det är så jag funkar.


    Hittade en artikel som är några månader gammal där det står att IVF är ”bra” för förhållandet. Kan ju vara lite uppmuntrande mitt i all kamp. Skickar med en länk: www.hu.liu.se/nyheter/Nyhetsarkiv/1.208336


    Kram alla fina!

  • Linn73

    Tack för omtanke Poussin och Jegs!

    Jag är ganska "pratig" av mig och mår ofta bra att vara öppen och ärlig. Och det handlar verkligen inte om tabu för min del, utan mer att om att det blir så jobbigt att behöva informera alla om hur man mår, även om de enbart menar väl. Men av de som jag har berättat för har jag upplevt mer empati och värme än jag någonsin kunnat ana - vilket är otroligt rörande. 

    Jegs, hur går det för dig? När är det planerat att ni ska dra igång?

    Håller tummarna för dig Anemon att du har bättre tur än jag!

    Kramar

  • Linn73

    pp08: Grattis - vilket fint resultat! Ser ju lovande ut inför ET. Då får du hänga med Anemon till ruvar-klubben!

    Anemon: Åh var jag håller tummarna för dig! Hoppas Piffen och Puffen är riktiga kämpar. Visst går du på Huddinge? Jag skulle också vilja komma igång med nästa försök så snart det bara går. Det var inget problem för din del att få starta direkt efter ordinarie blödning?

    Jegs: Förstår att du är ivrig att komma igång och att tiden kryyper fram. Tiden kommer att gå snabbare än du tror ska du se!

    DobbieDoo: Grattis till ruvarstatus!

    Poussin din kämpe, hoppas vi båda ruvar på varsitt toppembryo snart igen! Vill komma igång med nästa behandling NU. Ringde Huddinge igår och meddelade vad som hänt. De vill ändå att jag tar ett test på söndag, vilket känns onödigt eftersom jag her mer mens än någonsin... Tänkte ringa dem nästa vecka igen för att skynda på återbesöket :)

    Ni som har gjort flera ET - har resultatet skilt sig åt mycket mellan gångerna? Jag har gjort två hormonbehandlingar (första försöket fick avbrytas innan ÄP) och resultatet har sett mer eller mindre likadant ut i antal ägg, dvs dåligt m max tre ägg. Båda gångerna med maxdos. Har en förhoppning om att det ska gå bättre inför tredje försöket, men är det troligt?

     Kram och skön fredagskväll alla!

  • Linn73
    pp08: Grattis till ruvning! Åh så spännande. Tänk om det blir dubbel lycka i höst!

    Anemon: Tack för tips om Huddinge! Är så ivirig att få komma igång igen eller åtminstone få träffa en läkare så fort det bara går. Månaderna är ju dyrbara... Fattar jag rätt, du behövde alltså inte besöka läkaren, utan han gav ok till fortsatt behandlig via telefon?

    Jag förstår verkligen ruvarstressen. Har nog aldrig varit med om något så mentalt påfrestande. Låter positivt med spänningar i brösten. För mig försvann det helt runt RD8-9 och kom aldrig tillbaka - men då blev det ju också ett minus. Tänk vad nära det är nu!! Håller alla tummar!

    Poussin: Vilken mysig dröm du hade - men samtidigt så sorgligt att det bara var en dröm... Men tänk när drömmen blir verklighet, vilken obeskrivlig lycka!  Jag har kört den långa metoden båda gångerna. Första gången med Gonal-F och den andra med Menopur. Skulle också vilja testa den korta eftersom flera här har kört den. Men jag har ju också Endometrios och har förstått att den längre lämpar sig bättre då. Får se vad läkaren säger helt enkelt. Lycka till med läkarbesöket på i morgon!!

    Gjorde ju ett test i morse. Det har aldrig varit så ospännande att ta ett gravtest... Resultatet var som väntat minus. Något som skilt den här mensen från tidigare är att jag har haft ihållande värk i över en vecka. Mensen är på väg att sluta men värken håller fortfarande i sig från och till. Någon annan som varit med om samma sak?

    Kramar {#emotions_dlg.flower}
  • Linn73
    Anemon skrev 2011-02-01 18:33:29 följande:
    Solig har testat och på em urin....och Plus
    Försöker att inte ta ut all glädje i förskott då det är lång väg kvar och inga garantier....... men vi är bara så obeskrivligt glada nu!

    Fortsätt kämpa, för det finns visst hopp för oss med lågt AMH!
    Kramar
    Stort stort grattis Anemon!! Så underbart att höra!! Nu får vi se om det är en eller två därinne Glad Håller med Poussin om att det var på tiden att vi fick en solskenshistoria här i tråden.

    Varmaste kramar!
Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH