Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Hej!
Nu är vi hemma efter dagens äggplock. Var lite nervös då det var första gången men jag tycker att ingreppet, under omständigheterna, gick bra.

Resultatet är väl inte helt strålande - av 4 äggblåsor blev det bara ETT ägg???!!!
Men, men... Jag har era ord i bakhuvudet, det behövs bara ett guldägg. Så det är det vi får heja på nu!!!
Håll nu tummarna för att ingen telefon ska ringa och att det ensamma ägget blir en 10-poängare! ET sker, hoppas hoppas, på fredag 14.15!

Är det någon här som fått liknande resultat? Vad kan det bero på? Vad är oddsen?

Lite jobbigt att vänta måste jag medge men vi försöker vara positiva!

Kramar till er alla!

Linn: Hoppas att du landat och tagit dig tid att sörja, tänker på dig! Kram
Kvinna72: Hoppas att mensen håller sig borta i 9 månader! Håller tummarna! Kram  

Usch...och i Amsterdam dessutom! Så många känslor och all denna frustration - känner med dig!
Stor, stor kram

Tack för pepp, vi får hoppas på det!

De har iallafall inte ringt (usch, vilken jobbig väntan...) så ägget verkar ha blivit befruktat iallafall (peppar, peppar)! Vi ska vara där kl 14.15 för ET, förutsatt att de inte hör av sig nu på fm och säger att det inte delat sig... Åh, håll tummarna!
Uppdaterar senare idag...

Linn: Är testlagrets mindre känsliga och kan det vara så att clearblue visar på förhöjt Hcg men att det är det tidiga missfallet som fortfarande syns? Det är så  jobbigt med stickor som visar olika, har hänt mig två gånger. Även där var clearblue inblandat. Men när jag gkorde om det två dagar senare så visade det ingenting. Jag håller tummarna att ert FET lyckas!!! Du verkar ju ha svarat bra denna gång och det är ju en positiv indikation gällande er frysis. Håller tummarna!!!

pp08: Vad tråkigt att höra! Har du ändrat medicinen eller förfarandet något eller kan det ha varit en sämre månad? Har hört att det går upp och ner... Be om att de kollar ditt FSH värde inför nästa gång så att du får göra nästa försök en månad då kroppen är bättre i fas. Varm kram!

Millan: jag har läst detsamma ang Amh och pergo så det verkar finnas ett sådant samband. Vet dock inte ngt om andra mediciner och dess påverkan. Hoppas att din behandling snart kan sätta igång!!!

Tack Linn - det hjälpte!

Vi är hemma nu efter vårt första ET - har aldrig kommit såhär långt... Men nu gick det!
Vårt ensamma lilla ägg som vi fick ut visade sig vara en fighter (jag har amh 0,1). 

När vi kom dit så berättade läkaren för oss att ägget bedömdes till under 30% då de bara delat sig en gång och var 2-celligt. Men hon sa att det kunde ta sig iallafall så de ville sätta in det.

När jag ligger i stolen och ska börja så sticker embryologen ut huvudet och sger - "Nu har det delat sig igen och du kommer att få tillbaka ett 4-celligt"!!!
Läkaren konstaterade då att vi hoppade upp till en bra nivå och vi fick mellan 30-40% chans! Så otroligt skönt - Hurra!

Däremot så hade de inte skrivit ut några proggisar (ahhh), så jag fick ett gäng av barnmorskan som gick och sa åt läkaren att ringa in ett recept på en gång. Nu fixat!

Är glad att vi fått komma såhär långt och hoppas nu så mycket på detta!

Vad gör man nu? Några råd? 

Så nervöst men är glad att skriva att jag nu officiellt är ruvare, testdag: Nyårsafton!

Stor kram och trevlig helg!

Lycka till nästa vecka!!! 

För mig fungerade inte långa protokollet - fick avbryta.
Nu korta med Fostimon... Bara ett ägg dock men stort framsteg för oss!

Kram 

TACK!!!
Kram Kram

Åh, tack snälla för alla tillrop och pepp - det betyder otroligt mycket!

Det är svårt att våga hoppas och svårt att tänka på att det är stor risk att det inte går vägen... Knepig sits.

Jag har ganska ont i livmodern (speciellt på vänster sida där de satte in ägget), är lite orolig för det.
Hoppas att kroppen inte håller på att jobbar för fullt på att stöta ut ägget... Det hugger och krampar  och drar ner mot ljumsken.
Men det är ju inte så många dagar sedan ÄP och kroppen har varit med en del, men det känns lite olustigt.

Embryot hade odlats i två dagar. Mitt ÄP skedde vid 11-tiden på onsdagen och de satte tillbaka ägget vid 14.45 på fredagen. Det hade delat sig till ett 4-celligt efter lunchen så det var en aning trögt.
Men läkaren sa att det var bra att det delat sig nyligen och att det såg bra ut så jag koncentrerar mig på det. 

Angående förhållningssätt så har jag inte ändrat något på mina vanor.
Kanske inte så smart men jag har haft ett behov av att försöka leva som vanligt trots den jobbiga behandlingen, både fysiskt och psykiskt... Har försökt, med inte så stor framgång, att tänka bort behandlingen...

Jag dricker ca 2-3 koppar kaffe/dag och 3 glas rödvin/vecka. Jag skulle behöva vila mer men det har inte varit möjligt då detta är den månad som jag alltid har mest att göra på året. Men det var nu eller kanske aldrig som gällde. Jag har inte heller joggat något sista veckorna för det har gjort lite ont i livmodern av medicinerna och jag har haft en konstig mjölksyra i benen. Så det har känts som att min kropp inte velat ha för hård fysisk träning, vilket jag då helt låtit bli (så det är en ändring av en vana...)
Har även försökt att tänka mer positivt och inte utsätta mig för situationer där mitt kontrollbehov sätter fart (typ tunnelbana, hiss etc).

Däremot så har jag ju ätit 75 mg DHEA varje dag i 2,5 månad (ganska hög dos), vilket borde ha påverkat kroppen - förhoppningsvis till det bättre!
Så man kan ju säga att jag har satsat på att dopa mig inför denna IVF?!... 

Men som sagt - tack för alla kommentarer och lyckönskningar! Jag skulle nog bli tokig om jag inte kunde "prata" här, läsa era inlägg och lära mig mer om både amh-värdet, kroppen och livet. Tack!

Stor kram,
Jessica 

 

längtar74: Grattis till ruvarstatusen!!! Vad skönt att bemötandet vad bra och att ni fick så bra resultat!
Jag har en vän som har en 1-årig son som blev till på andra försöket med hjälp av äggdonation. För dem är det deras gemensamma biologiska barn men att en del av genbanken kommer från en donator. Det är hennes blod och hennes kropp som givit liv till deras barn och det är hennes rörelser och röst som han för alltid bär med sig och som är en stor del av honom. 
Men jag förstår såklart vemodet och tankarna, men det är också en del av er och er resa för att få det barn, eller de barn, som kommer att bilda er familj.
Jag håller tummarna stenhårt nu och hoppas att du mår bra än så länge! När har ni testdag? Vi har nyårsafton.

Själv har jag kommit till ruvardag 7 om man räknar ET-dagen som dag 1. Hur är det - är det dag 1 eller dag 0?
Jag vet att progestronet ger en del gravidsymptom så jag försöker tänka bort det, men det är svårt...
De första 5 dagarna hade jag mycket molvärk, lite kramp och stickningar - det har lugnat ner sig lite nu. Mina bröst ömmar lite och har blivit en aning större och jag kan känna av lite halsbränna och illamående.
Det känns som det har gjort när jag varit gravid tidigare och det är lite jobbigt att tränga bort förhoppningarna. Hur har ni haft det med känningar? Både vid graviditet och icke graviditet? 

Jag har nu berättat för mina föräldrar då vi skulle planera julhandlingen... Pappa skulle till systemet och frågade om önskemål... Alkoholfri öl var mitt. Skönt att de vet men lite jobbigt är det att bära andras förväntningar när statistik och logik är något som blivit en så stor del av graviditetsförsöken.
Men de tog det bra.
Så - so far so good - för mig, ruvningen fortsätter... När kan man tjuvtesta tidigast?

Hoppas ni mår bra alla kämpare här och att ni får en underbar jul! Snart är det 2012 och jag tycker att det känns som ett mycket bra år för oss, eller hur?!

Stor kram,
Jessica
 

Hej alla här och god fortsättning!

Längtar74: Hoppas att du mår bra och att ruvningen inte håller på att ta knäcken på er. Jag hoppas så mycket att det ska gå vägen för er!
Jag har själv tänkt på äggdonation och vi har pratat mycket om det här hemma. För mig har det betytt mycket att prata med min vän och träffat hennes son. Det är även så att barnets drag till viss del påverkas av moderns hormoner och miljön i magen så det är i stort sett endast DNA kedjan som kommer ifrån donatorn och detta DNA förändras ju alltid vid varje graviditet och bildar en ny uppsättning... Lycka till nu och berätta gärna hur du mår och känner dig!

Vädur78: Tack för informationen! Jag testade med ett clearblue på natten mellan dag 9 och dag 10 (6 dagar innan TD)... Det var tyvärr negativt, suck. Så ja hade ingen vidare dag i måndags. Men jag hoppas att det var för tidigt för mig. Jag har tidigare fått graviditet bekräftat med blodprov och inte gravtest men jag försöker samtidigt vara rationell - oddsen är inte de bästa...

Mariposa och Anemon: Tack för lyckönskningarna - håller tummarna för 2012!

Millan75: Intressant tanke. Jag har ingen aning men det känns som att hormoner, sköldkörteln och autoimmunitet är besläktade på något vis. Jag kommer att försöka att få detta väl undersökt av en specialist. Min mamma, mormor och äldre syster har alla sköldkörtelproblem. På mig har de tagit tester och säger att de inte hittar något. Vet ej nivåerna jag legat på men de har aldrig gjort en ordentlig utredning. De i USA ville göra en helt annan form av tester då de inte ansåg att de vedertagna var tillräckliga...

Alla ni andra: Jag tänker på er och hoppas att ni mår bra. 2012 är det vår tur!

Själv är jag nu på ruvardag 12.
Som jag skrev testade jag på natten mellan dag 9 och 10. Min svullnad hade gått ner och det kändes annorlunda i kroppen på något vis. Innan dess hade jag känt mig allmänt gravid men symtomen avtog på kvällen dag 9 och sen dess är jag mycket mer negativ. Jag har haft mycket dragningar i livmodern, det strålar ner i ljumskarna och ibland krampar det. Mina bröst har varit ömma men det försvann på dag 10. Men igår kväll började det om igen med kramper i livmodern och brösten är lite ömma och fylliga. Har också blivit superförkyld, vilket jag aldrig är. Har surfat runt och läst om fler där symptomen avtagit omkring dag 10. Kanske var det så att det tagit lång tid för mig att få ut pregnylsprutan samt att kroppen nu "vant" sig vid progestronet? 

Jag har nu haft mer mensvärk/molvärk och ont i ländryggen igen. Men ingen mens i sikte... Jag kommer inte att tjuvtesta igen, funderar t.o.m att vänta till nyårsdagen med att testa. Men jag känner mig inte så hoppfull, tyvärr. Fick ett litet sammanbrott i måndags (dag 10). Det känns bättre nu och jag är mer förberedd på ett negativt resultat. Men försöker ändå att behålla hoppet så gått det går utan att det blir för laddat. Det är en svår balansgång och ingen dans på rosor direkt...

Jag känner en sådan respekt och ödmjukhet för er alla som kämpar - Åh vad jag hoppas att vi alla lyckas!!!

Stor kram! 

Hej allesammans!

Längtar: Hoppas att du mår bra! Tänker på er och hoppas, hoppas, hoppas! Känner igen mig i googlandet och tankarna på om man håller på och tappar greppet ; )
Jag är nu på ruvardag 14, TD imorgon men jag kommer att vänta till 1 Jan 2012 innan jag testar - imorgon ska jag äta skaldjur och dricka alkoholfri champagne med ett "självvalt" barnlöst par.

Poussin: Beklagar din mormors bortgång, sorgligt att höra. Hoppas att hon fick somna in lugnt och stilla. Tack också för stödet. Otroligt bra jobbat med Athen, vilken logistik det måste varit... Men det låter som att ni är något på spåren - håller tummarna nu!

Linn: Förstår frustrationen... Man vill inte att folk ska prata om att det är synd om en osv. Vi alla här får kämpa jäkligt hårt och stå i svåra situationer och gå igenom tuffa krig med existentiellt ifrågasättande MEN det gör oss inte till offer känner jag även fast sorgen finns i hjärtat. Vi ställs inför frågor som får oss att utforska dimensioner som de som får barn lättare inte kommer att göra. Jag känner mig både mer ledsen, men också starkare och mer levande än innan denna skitresa började. Jag kommer att bära det i mitt hjärta även sen när vi blir föräldrar.

Själv firade jag en av mina bästa vänner strax före jul (hon fyllde år). Jag och min man var de enda utan barn där. Jag vet inte hur era bekanta är, men en sak slog mig och det var hur tråkigt jag hade det. Det kändes lite konstigt att 12 människor inte har mer att prata om än barn?! De var helt världsfrånvända. Jag hade lust att resa mig och fråga, - "Vart tog åsikterna vägen, vad händer i världen och vad gör ni på fritiden?"
Jag brukar inte tänka på det så mycket och mina bästa vänner kan ju prata om annat men i sällskap med andra med barn, när de dessutom vet att jag går igenom en IVF och sitter där på ruvardag 3... Nej, jag måste vidga min radie - fick riktig klaustrofobi. Vill ha nya vänner känner jag...  

Som sagt, jag är på ruvardag 14... Inte så mycket symptom, lite huvudvärk och så kör det i magen lite grann, dessutom lite fylligare och ngt ömma bröst men inte som första veckan. Känns som att mensen är påväg. Men så länge den håller sig borta så finns ju hopp! Har egentligen TD imorgon men kommer inte testa då. Testar kanske på söndagen. Har en idé om att jag vill vänta till progestronet tar slut så att det blir lite som en vanlig månad där man väntar på en försenad mens...
Antagligen är jag skitskraj för att testa i och med att min reaktion på det negativa tjuvtestet,  natten mellan ruvardag 9-10, inte var så trevlig... Arg med lätt sammanbrott som följd. Usch, usch, usch - det här med att ruva är inte lätt. TACK för ert stöd och för att vi följs åt här tillsammans!

Kram,
Jessica