Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Tack för svaren om långa och korta metoden! Jag har gjort en ultraljudsundersökning idag och det blir äggplock på måndag. Jag hoppas verkligen att det finns några ägg att plocka ut då och att de håller tillräcklig kvalité. Jag har tydligen inte så många äggblåsor (2-3+2), men de jag hade var ganska stora - vad nu det betyder? Det finns så mycket frågor kring detta och jag kommer inte ihåg att fråga när jag är där. Det är så  mycket att ta in och hålla reda på.

Jegs, varför fick du inte försöka plocka ut några ägg om en äggblåsa ändå verkade innehålla ägg?

Önskar er alla en trevlig helg! 

Det måste kännas otroligt jobbigt att bli nekad om man själv vill ge IVF ett försök till trots dåliga odds...

Själv tänker jag nog gå direkt på ÄD, efter detta första IVF-försök, om oddsen bedöms som usla. Jag vill inte gå igenom allt detta igen med spray, sprutor och hålla på att känna efter hela tiden och oroa mig. Under sprayningen oroade jag mig för att det skulle bli för mycket eller för lite sprayat hela tiden (nässprayen doserar ju inte direkt jämna doser tycker jag). Sen oroade jag mig över att det inte skulle bildas några äggblåsor. Nu går jag och oroar mig över allt möjligt annat inför det tänkta äggplocket i morgon; att de få äggblåsor som syntes ska ha försvunnit, att det inte ska finnas något alls att plocka ur de äggblåsor som bildats, att de ägg som eventuellt fanns ska ha skickats iväg på egen hand av kroppen eller att de inte ska ha mognat/släppt som de ska osv. Jag kan fortsätta i all oändlighet och jag avskyr det. Jag känner mig inte alls lika alls lika svullen som tidigare utan har i stället ömma bröst som vid mens. Det här med att kastas mellan levande hopp och djupaste oro är definitivt ingen höjdare. Sen känner jag mig dessutom labil i humöret av alla preparat jag tryckt i mig. Blä helt enkelt. Skönt i alla fall att jag får någon klarhet i morgon, men samtidigt blir ju väntan ännu värre OM det skulle bli några ägg att plocka ut. Sammanfattningsvis så känns det som att jag kommer att ha "oroat sönder" de eventuella chanser som fanns i kroppen - om det skulle ha kommit så långt. Hur har ni andra gjort för att hantera detta?

Nu ska jag i alla fall ta mig en joggingtur i det regniga vädret för att skingra tankarna.

Ha en bra söndag!

Det gick inte för min del heller. Inget av de tre ägg vi fick ut klarade sig. Det känns förjävligt minst sagt. Ska kolla upp det här med äggdonation och se hur andra kliniker ställer sig till ett försök med min tvillingsysters eventuella ägg. Uppförsbacken känns enorm...

 

Tack Albatross! Jag har pratat med läkaren nu. Han vill försöka med en annan behandlingsform innan han är beredd att ställa oss i kö för äggdonation. Ett av de tre äggen hade blivit befruktade, men inte klarat sig vidare. Han menar på att det kan gå bättre med någon annan typ av behandling, så vi får väl avvakta en kallelse för att göra ett andra försök. Det blir mest troligen till hösten. Ska försöka att koppla bort allt det här ett tag nu.

Kämpa på där ute ni andra!

Vilken solskenshistoria förresten Jennifer69! Hoppas vi andra kan följa dig i graviditetsspåren någon gång...

Nu har jag hunnit smälta misslyckandet lite. Jag känner, precis som du Linn73, att tiden tickar i väg. Jag hoppas verkligen att vi får tid för "konsultation" innan de sommarstänger, men med största sannolikhet så blir det ju till hösten.

Jag håller också tummarna för dig albatross74! Hoppas du kan bryta den negativa trenden här. Appropå det du skrev om att magen står ut och att det har hamnat några extra kilon där, så upplever jag exakt samma sak. Vågen står iofs på i princip samma siffra, men magen har liksom blivit större... Förhoppningsvis är det pga behandlingen och förhoppningsvis går det till sig snart - annars har jag väl helt enkelt ätit för mycket... :S

Ha det så bra alla!

Åh vad roligt Albatross74! Du ska se att det kommer att gå bra!

Sunshine123, jag är inte till så mycket hjälp tyvärr. Jag har inte hört talas om någon klinik som specialiserar sig på kvinnor med lågt AMH. Jag hade 0,49 när jag testades i november och jag fick göra den långa metoden nyligen - dock utan något vidare resultat. Förhoppningsvis besvarar de mera kunniga tjejerna här din fråga snart!  Lycka till i varje fall!

Hej alla!

Vad roligt att ni får ett till försök Längtar74! Trist med dåligt bemötande Lovedo. Detta är ju en situation när man verkligen känner sig "utsatt" och behöver mötas av förståelse. Skönt att någon lyckas i alla fall Mulan! Just nu känns det låååångt borta för min del. Vi har inte fått någon ny kallelse till Huddinge, efter vårt misslyckade IVF-försök, så ett eventuellt andra försök blir ju inte förrän till hösten. Jag fyller 37 om några dagar och det känns ju lagomt muntert, med tanke på den tidspress som ingår i allt detta. Hemmaförsök känns tämligen lönlöst, med tanke på att varken makeinsemination eller IVF har fungerat - och då ska ju ändå förutsättningarna ha fått god hjälp på traven så att säga. Nä, usch och blä kan jag väl säga för att sammanfatta min sinnesstämning just nu.

Hoppas ni andra har en bättre period än jag just nu. Kämpa på!

Hej allihopa!

Får börja med ett jättestort grattis till alla gravida här! Jätteroligt att höra att det går bra för andra med lågt AMH! Det inger hopp trots allt. I övrigt tycker jag dock att det är ganska jobbigt med alla gravida och alla med barn. Tycker bara att jag ser magar och barn vart än jag vänder mig. Missförstå mig inte; jag är glad för alla andra som lyckas, men samtidigt är jag väldigt skeptisk inför att någonsin klara av det själv. "Klara av" - som att det vore något man kunde träna sig till. Det känns lite bittert - att inte alls kunna påverka äggkvalitén själv (inget bevisat vetenskapligt i alla fall). Försöker dock att glädjas åt allt jag har (vilket är mycket värdefullt), även om det känns tungt att räkna andras barn vars antal bara växer. I mitten av augusti ska vi på återbesök på Karolinska. Är dock tämligen nollställd inför det, försöker att undvika att spekulera för mycket i vad de kommer att säga. Nej, nu ska jag sluta deppa och återgå till att njuta av semestern! 

 Ha det så jättebra allihopa och sköt om er! 

 

Hej alla!

Jag instämmer med Castor; vi försöker, fast försöker samtidigt att låta bli att tänka på allt detta. Jag har också skippat ägglossningsstickorna, men har rätt regelbunden mens så försöken sker framför allt mitt mellan dem. Vi ser på chanserna att lyckas ungefär som på möjligheterna att vinna på Trisslotter (som vi iofs inte köper) - om man aldrig försöker så vinner man ju definitivt inte. Så länge man ändå försöker hemma så finns ju ett pyyyttelitet hopp... 

Kämpa på alla!