• Lully Hill

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    Lovedo skrev 2011-10-26 22:42:48 följande:
    Gick inget vidare för mig i förra veckan tyvärr. Den andra ultraljudskontrollen på sprutdag 12 visade bara på 1 mogen äggblåsa och 3 stycken mindre och vårt första ivf-försök avbröts därmed. Rätt snäll ny läkare dock som menade att jag inte skulle se detta som ett misslyckande, att 4 äggblåsor trots allt bildats, men att hormonregleringen inte lyckats fullt ut utan att "naturen" tagit över och bildat en dominant äggblåsa som hindrat övriga från att utvecklas. Typ.. (?). Har bokat in ett uppföljningssamtal i nästa vecka för att mer konkret få reda på vilka slutsatser man kan dra av detta, ex om en annan metod eller dosering hade kunnat ge annat resultat, han antydde när jag var där att jag kanske borde ha gjort det långa protokollet. Känns snopet och jobbigt efter att trots allt ha tryckt i sig 19 sprutor med hormoner men jag försöker intala mig att besvikelsen är nog ändå mindre än att få ett minus efter att ha gått hela vägen. 
    Får ta ställning till hur vi går vidare efter uppföljningssamtalet. Nu står det också verkligen 100% klart att vi inte har någon som helst chans utan ivf pga att sambon har extremt få spermier. Just nu har jag svårt att hantera den informationen. Känns bara så konstigt att aldrig ha haft en chans att bli gravid på naturlig väg, jag kan inte låta bli att fundera över om jag skulle ha eller ha haft möjlighet att bli gravid på naturlig väg med en annan partner trots mitt låga amh-värde. Känns ju så otroligt begränsat att kanske bara ha ett fåtal möjliga försök med ivf och sen är det över. Man kan inte hoppas på ett mirakel på naturlig väg... Men rent krasst, för att maximera båda våras chanser att bli föräldrar borde ju han träffa en tjej med god äggreserv och därmed bra förutsättningar för ivf och jag borde ju träffa någon med superspermier!  Känns som förbjudna tankar men jag antar att jag försöker fly verkligheten och ivf för en stund... Är det någon annan här som har manlig faktor med i spelet?
    Jag beklagar verkligen! Jag har dock läst att Menopur och Fostimon är bättre för oss låg AMHare. Vi svarar bättre på den medicinen.  Likaså är långa protokollet bättre för oss, för då blir behandlingen mer exakt. Kanske nått att prova! Ge inte upp! Kram

    Grattis Längtar74, så jättespännande!!
    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill
    Poussin skrev 2011-10-30 13:55:26 följande:
    Längtar - Åh vad roligt att de hittat en donator, lycka till!! Glad

    Lovedo - Beklagar verkligen! Instämmer i det tjejerna skriver ovan, du ska se att det går bättre nästa gång om ni ändrar medicin eller metod eller kanske bägge! Det verkar vara väldigt olika på hur vi AMH-are reagerar, för som Lully Hill skriver så ska Menopur och Fostimon vara bättre för oss, men jag har fått sämst resultat med dem, med Menopur kom jag inte ens till ET... Så tyvärr måste man nog testa sig fram till den metod som funkar bäst. Ge inte upp, håller tummarna för nästa försök!!

    Linn - Hur mår du vännen, känner du av sprayen?

    Lully Hill - När har du TD? Håller tummarna för ett fint plus!

    Själv var jag på återbesök på CvL i fredags, det var ett bra möte, gillar verkligen den läkaren bäst. Fick mer info om de 2 småttingarna jag fick tillbaka sist och de fick bara 6 av 10 poäng på deras skala. Det var med Fostimon, med Puregon har vi alltid fått 10-poängare, så vi bestämde att gå tillbaka till Puregon.
    Vi diskuterade korta i jfr med långa protokollet och han sa att det absolut är värt att testa korta eftersom vi gjort långa 4 gånger och fortfarande inte lyckats. Han rekommenderade dock att vi går vidare med ÄD om inte nästa försök lyckas då han anser våra chanser att lyckas med IVF som väldigt små...

    Jag frågade även om dosen, det känns onödigt att ta 450 då jag vet att många kliniker redan ändrat till 375 som maxdos och att de själva säger att man inte ser någon skillnad på resultat med de olika doserna. Jag vet även att tjejer fått bättre resultat när de gått ner till 375  så det känns klart värt att testa. Så IVF nr 5 blir det korta metoden och Puregon.

    Sa till maken i morse att nu har vi både plan A, B, C och D i rullning -  hemmaförsök, IVF i januari, ÄD i vår (hoppas jag) och vi står i adoptionskö. Glad

    Ha en härlig söndag!
    Kram
    Tack Poussin! TD är på fredag! Börjar misströsta lite. Känner inte av ett dugg! Men å andra sidan har jag vissa gånger känt mig jättegravid och då har det heller blivit plus. Vet egentligen inte hur det skall kännas, så det är bara att hålla hoppet uppe och hålla ut till fredag.
    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Hej trådvänner!
    Hoppas allt är väl med er och att ni mår bra!
    Ja, jag har nu kommit till sista dagen innan TD! och vet ni, jag VILL INTE testa! 
    Konstigt kan en del nog tycka men jag går omkring och " är kanske gravid" och det vill jag inte sluta vara!  Det är underbart att gå om kring och vara "kanske gravid" !
    Det är bättre än att få svart på vitt i morgon att man inte är det. Något annat har jag ju inte upplevt under min långa resa.. Hur det skulle kännas att stå där med stickan och det är ett plus!! Jag kan inte föreställa mig det! 

    Jag har ju en gång i mitt "tidigare" liv innan alla IVFer och göra barnprojekt varit i den situationen. Den gången då jag blev gravid spontant efter att ha slutat med p-piller. Det slutade ju tyvärr i MF i v 12. Sedan dess har jag aldrig plussat. Men detta var 10 år sedan och det låg ingen uppbådad kraft och energi bakom så hur det kändes det minns jag inte ens. Känns som det aldrig hänt!

    Det är ovärderligt att ni finns här kära FL-vänner!! Jag vill krama om er alla i en stor gemensam Bamsekram! Vi som håller på med dessa görabarn-projekt sedan länge tror jag har slutat att informera sin omvärld IRL. Vi orkar inte med deras ständiga frågor "Hur går det?" och de kan aldrig riktigt förstå. Vi har inget riktigt stöd i verkligheten men här finns det! Hos er som verkligen vet vad jag går igenom! Det är underbart och tack fina tjejer!

    Nu skall jag njuta av min sista "kanske graviddag". Imorgon får vi se om jag är tillbaka till den hårda verkligheten eller om en ny värld öppnar sig! 

    Puss o Kram på er!

    /Lully


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Jag har plussat idag!!!!

    Jag vågar inte njuta för jag nojjar om att det kanske är ett spökstreck. Att embryot redan dött och att jag ändå får mens snart. Så här kommer jag hålla på och jag inser ju att det ännu är en låååång väg kvar!

    Men i vartfall kan vi konstatera att immunbehandlingarna har effert, Dr G och Dr D och allt vad de heter är på rätt spår!! Det inger ju hopp för alla!!
    Jag har inte plussat på 10 år och gör det efter första gången jag fått immunbehandling!! Oavsett hur det går nu så har något hänt i kroppen!!!

    Min man vågar inte hoppas men jag har sagt njut och var glad så länge det varar. Går det åt skogen så får vi ta det då!! Jag har en alkoholfri bubbel hemma och det skall jag öppna i kväll!

    Kram alla!   


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Tack raringar!

    Jag har ordinerats Prednisolon 10mg (5mg morgon o kväll) from en vecka före ET och då fick jag också Intralipiddropp. Dagen innan ET fick jag ytterligare ett IL-dropp. Jag har en tredje påse som jag skall få nu snart tror jag. Beror lite på mina blodtester. Jag tog blodprover i går och får resultatet på måndag. Vi får se där efter hur många dropp jag skall ha.

    Pred skall jag äta en tid, vet inte hur länge men minst till v 12 i alla fall.

    Jag har på eget bevåg och i lönndom ökad dosen Pred till 15mg från ET. Jag äter 10 mg på morgon och 5mg på kvällen.

    Jag visste ine heller att jag hade autoimmunproblem. Det berättade doktor att han trodde att det var då han hörde min historia. Sedan togs tester och det visade förhöjda nivåer killercells. Det kan man leva med men kroppen är inte särskilt babyvänlig. Även inom referensvärdena. Man skall ha låga nivåer killercells för att babyn skall kunna fästa och växa. "Normala" kvinnors immunförsvar går ned och accepterar embryot, med det gör inte vissa kvinnors immunförsvar tydligen. utan det attackerar embryot. Därför behandlades jag med immunnedtryckande medel så jag skulle vara i en fas motsvarande en gravid kvinna innan ET sedan skall detta stadium hållas så tills embryot växt till sig. Lite olika men efter 12-22 v kan man sluta med behandlingen.   
    Jag lägger in lite länkar om en stund.


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Här kan man läsa mer:

    Jag tillhör alltså de med autoimmunproblematik, man kan ha flera olika immunstörningar. Vissa bildar antikroppar mot mannens celler mm. Det kan jag inte så mycket om. Men läs på här:
     www.repro-med.net/repro-med-site2/
    Läs bla "About the programme" och "Tests and treatment". Ni hittar också forskningsrapporter här.


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill
    marias69 skrev 2011-11-04 12:36:55 följande:
    Grattis Lully Hill!!!

    Det är ju helt fantastiskt! Vad är det för behandling som du har fått, vad heter läkemedlet och så vidare?

    För min del slutade det med mens och minus.... Nu tar vi en paus och hoppas på våra tre frysta ägg. De sa till mig att äggen hade poäng 9,2 och det låter ju bra. Men varför vill det inte bli något?

    Jag har också en autoimmunitet i botten (hypertyreos). Nu är mina värden normala, men immunförsvaret kanske är på helspänn. Det lilla jag har gjort för att hjälpa kroppen är att jag slutat med vete och minskat nästan helt på gluten som enl en näringsterapeut jag träffat är boven i många autoimmuna historier.   

    Stor kram till dig och alla andra!
    Så tråkigt men ge inte upp vännen! Du har fina ägg och flera i frysen.  Jag tycker du inte skall slösa på äggen i onödan utan läs på lite om immunbehandlingarna och kontakta en klinik för hjälp.
    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill
    Fru xx skrev 2011-11-04 15:36:05 följande:
    Fantastiskt Lully Hill, grattis!!! Får man fråga vart du fick hjälp för det här med immunologin, hos IVF- läkaren, din vanliga gyn eller husläkaren? För mig känns det som att ingen bryr sig om att forska vidare i vad det kan bero på att man aldrig lyckas. Har gjort 6 ICSI med makens spermier med ET eller DET varje gång, har sammanlagt fått insatt 9 embryon, aldrig fått plus! Har efter det gjort 6 inseminationer med donerade spermier, aldrig fått plus! Väntar nu på resultatet av den 7'e inseminationen. Denna gången vet jag att jag haft äl och toppenfin slemhinna för har gått på fyra vul, tagit äl-test samt nu en vecka senare blodprov på progesteron som visade ett värde på 124 vilket tydligen är högt och bra. Men funkar det inte nu heller så undrar man ju vad fanken som är problemet, ingen verkar kunna förklara det. Jag har haft barnastma, är fortfarande allergisk mot pälsdjur, har lågt AMH-värde, TSH på 2,8 och T4 på 17 när vi gjorde vår fertilitetsutredning år 2008. Alla mina prover skulle vara normala enligt gynekologen som gjorde vår fertilitetsutredning på gyn.mottagningen på sjukhuset. Jag tog ändå upp det här med immunologi med Cura då vi var inne på vår 5'e ICSI men blev avfärdad med att det var mycket ovanligt och att mina prover varit normala. Cura tog ändå ett nytt blodprov och kollade mitt TSH och då hade jag TSH på 2,7 vilket enligt Cura var normalt, det var i oktober 2009. Men har nu nyligen läst här på FL att man helst ska ligga under 2 för att ha bra fertilitet. Vet inte vad jag ska göra, man känner sig så maktlös. Någon som har några tips?
    TAck! Jag får ingen hjälp i Sverige! Det är omöjligt! Man måste försöka rodda detta utomlands ifrån, Så här gjorde jag:

    Jag var intresserad av det här om misstänkte att nått var fel i kroppen. Jag mailade Lifeclinic i Athen, Dr Dimitri. Berättade kort om mig. Det finns även en London Fertility Clinic/center Dr Gorgy i London.

    Jag fick skicka lite blodprover till Dr D och min gynekolog hjälpte mig att ta. Jag fyllde jag i en tjock blankett med frågor om allt, mens, ivfer symptomer vid ivf etc etc. Sedan hade jag  ett långt telefonsamtal med Dr D då han förklarade vilket problem han trodde jag hade. För att konstatera det måste vissa tester tas som inte gör i Sverige. Jag och min man åkte en weekend till Athen i våras. Där tog jag proverna som sedan skickas till Rosalyn Franklin universitetet för analys. Det kom tillbaka med resultat på olika NK-celler etc. De visade på autoimmunitet.

    Sedan har jag inväntat rätt tid för IVF. Jag fick en ordination av Dr, bad en privatläkare skriva ut Prednisolon. Sedan åkte jag ned till Dr D en vecka innan ET. Fick dropp och två påsar dropp här hemma som skall tas. Jag får hjälp av Sophiahemmet att ta dessa.

    Immunbehandlingarna har hittills kostat 15000 kr exkl resekostnader. Det är för djävligt att inte få hjälp i Sverige men att slösa pengarna på IVF utan resultat är inte heller bra.
    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Tack rara tjejer för era grattis och tummar!
    Jag har nu uppdaterat min presentation om någon vill läsa mer om immunbehandlingen jag har fått!

    Kram 


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill
    Vädur 78 skrev 2011-11-04 17:54:29 följande:
    Tack Är det någon som vill in på min sida och läsa om vår resa så säg till så lägger jag till er i min adressbok
    Linn73 skrev 2011-11-04 16:32:59 följande:
    Välkommen Vädur 78! Häng gärna med oss i tråden framöver!
    Gärna!!
    Varje litet steg är ett steg framåt
Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH