Vi med manlig infertilitet som ska göra/har gjort ICSI
Btw, jag är inte med i eran lista än, men har tjyvläst! :) Och kommer nog att lägga till mig snart då vi har fått remiss till IVF (i fredags, så vi har inte fått-FÅTT den än)
Hejhejhej!
jag har tjyvläst er tråd ett tag och tänkt att hoppa in länge! Vi börjar med ICSI nu i januari, eller, vi kommer att köra korta metoden så jag ska börja ta Gonal-F spurtor min andra mensdag nästa mens. Vägen hit har varit lång men tjoff så var vi igång fortare än vad jag trodde! Att vi dessutom ska köra korta metoden är skönt på så många plan, jag slipper massa extra hormoner och dessutom kommer processen gå snabbare!
Jag vet inte vad det beror på om man får köra korta eller långa, vet ni? Läkaren sa bara att han med tanke på min (unga) ålder var rädd att jag skulle bli överstimulerad. Vi har planerat ÄP i vecka 5! Redan! Jag kan knappt fatta att det är sant!
I alla fall: Vad som fick mig att hoppa in i diskussionen nu var att jag såg att ni skrev att sexlivet är tråkigt och går på rutin i barnagörandet och att det blir som ett tvång. Åh! Vad jag känner igen mig! MEN! När vi var på det första läkarmötet och fick veta att det krävdes ICSI och IVF för att vi ska kunna få barn släppte vi allt det där! Inget mer tvång i sänghalmen! Inga jävla ÄL-test och tuppjuckande en vecka innan och efter ÄL!!! Så jäkla skönt! Nu har vi BARA sex när vi själva har lust (och det är OFTA eftersom allt tvång och all press har släppt) och vi har bättre sex än någonsin för vi vet att vi har sex BARA för vår egen skull! Jag tycker det är fantastiskt befriande och barnagörandet har vi lagt på läkarna, haha!
Hoppas att ni kan försöka tänka så också! Läkaren berättade att vi har ett par tre procents chans att bli gravida på egen hand varje månad och att under ju kan ske! Så sker det sker det, men framförallt kommer vi att få barn genom ICSI! :)
Kram på er kämpar! Hoppas ni kan ta till er av mitt sex-tips!
Alltså, det ÄR ju i princip omöjligt, för oss iaf.
Hur såg erat spermaprov ut?
Habanita: Hahaha! Jaa, vad ska man göra. Man får ju skratta åt det! ;)
Men då borde ni ju ha större chans än oss iaf eftersom ni åtminstone har några som är pigga och friska?! :) Men jag ska inte leka hobbyläkare här. Alltså, 2 procents chans per menscykel är ju nästan ingenting. Men det borde ju betyda att om man har sex hundra ÄL så borde man bli gravid två, haha, om man då råkar pricka EXAKT rätt förstås. Men då kommer vi ju till min fertilitet och den vet vi ju INGENTING om, jag kanske har för tjockt äggskal för hans klena spermier exempelvis och då kanske det inte är 2 procdent längre utan noll?
Galet det där hur långt man kan dra det...
MariaMiia: Visst är det orättvist att trots att man har manlig infertilitet ska alla ingreppen göras på kvinnan. Suck. Och att de inte ens gör någonting för att åtgärda felet såattsäga...
Vad menar du med att de undrade varför de ville skicka er till IVF? Ni har väl manlig faktor?
Har aldrig hört det där med att det ska gå tre år för att räknas som manlig infertilitet, men det ger ju en onekligen lite hopp om att det någon dag ska ske på naturlig väg! :)
Kram på er!
Hmm, det är faktiskt något som kan iriitera mig. Att folk bara tar för givet att det är kvinnan det är fel på. Så tröttsamt! (Tycker jag.)
Hej allihop! Ja, vårt första besök på RMC efter utredningen fick vi träffa en läkare som gjorde gynundersökning på mig. Bestämde att vi skulle köra korta metoden efter att ha tittat på mina äggstockar (och ålder?). Sedan fick vi gå till en sjuksköterska som lärde oss injektionsteknik, jag fick även prova att sticka mig själv med sprutan! Allt var roligt och trevligt (faktiskt)! Sen efter det gick vi till sjukhusapoteket (fick rådet att gå dit eftersom de ska ha allting inne så man slipper vänta på någon medicin) och plockade ut all medicin på en gång. Sen hem och placera ut på lämpliga ställen i lägenheten, kylen och sovrummet osv. :)
Glöm inte att dubbelkolla medicinen, de kan ju vara lite virriga och vår läkare hade först skickat iväg recept till långa metoden!
Kromoson-provet tog de på min sambo efter att vi hade fått veta att spermaproverna såg ut som de gjorde. I vårat fall var det inget kromosom-fel utan allt skylls på pungbråcket/operationen min sambo gjorde när han var barn!
Ego: Man trodde allt gick snabbt när vi äntligen hade varit på läkarbesök och IVF-skola nu i början/mitten på januari, men icke! Nu kommer inte menshelvetet! När man för en gångs skull vill ha den... :(
Ja precis, klart den börjar krångla i samband med behandling! ;) Det var de vana vid på RMC också sa de.
Tja... Den brukar vara relativt regelbunden, eller, regelbunden och mellan 28-32 dagar, så det kan ju skilja fyra dagar iaf, men vi räknade på 30 dagar.
Nu har det ju gått 32 dagar sedan den konstiga blödningen jag hade, men bara 20-nånting dagar sen det JAG trodde var mens började. Så jag får väl ringa RMC imorgon och säga att vi kanske måste planera om...