min mammar en samlare

Försök att få iväg henne på en resa över helgen sen samlar du ihop lite folk och röjer upp en gång för alla...

Så att mamma kan må riktigt dåligt?

 

Jag menar så klart inte min mamma, utan ts mamma

Det går säkert över...

Slänger man gamla burkar med torkad färg eller spillolja i som TS skrev så skulle jag inte tro att man mår dåligt av det.
Det kan ju vara en hälsorisk med att ha gammal skit i lägenheten...

Det är just det som de kan göra. Det är inte skit för dessa personer (såvida det inte handlar om att personen inte kan slänga sopor men egentligen vill men så verkar det inte vara för ts mamma) och då blir det jättejobbigt.

Jag tror att det finns en stor risk att det för ts mamma skulle vara som om du eller jag kom hem och upptäckte att någon slängt alla dina foton (eller vad som nu är viktigt för dig) och hänvisat till att "det är ju bara skräp"

hur skulle du tycka om någon kom hem till dig och "röjde" upp saker hos dig som dom tycker är skräp.
Min syster och hennes man gjorde så när jag var tonåring och jag är fortfarande förbannad på dom för det och det är nästan 20 år sedan. Var och en har saker som dom tycker om och var och en har sin egen ordning på sina grejer som dom trivs med och att röja upp hos någon utan dens samtycke är mycket fult att göra, jag tycker tillockmed att det går att rubricera som stöld. 

ts, om du tycker din mor är sjuklig så sätt dig lugnt ner och prata emd henne och fråga om hon vill att du ska följa med henne och söka hjälp. prata i lugn och ro. säger hon nej eller du inte tycker hennes beteende är sjuklig så låt det vara helt enkelt, var och en får ha det som dom vill. Om du inte gillar hur hon har det hos sig så låt bli att åka dit helt enkelt.
acceptera din mor som hon är så mår ni båda bättre. 

finns det ingen hon kan prata med (psykolog. Det är ju en sjukdom men för att hon ska konna bli botad måste hon inse att hon ä sjuk. nä jag vet inte va jag snackar om men har ni inte sett "samlarna" eller vad det nu heter som gått på tv. 3an eller 5an.??

Varför är det viktigt, enligt din mamma, att spara de här sakerna? Hur förklarar hon det?

En släkting till mig var sån. När hon skulle flytta från sitt hus till en liten lägenhet var vi (ca 10 vuxna släktingar) att ägna en hel vecka åt att kasta saker medan hon satt och såg helt miserabel ut. Det fanns sparade konserver som hade gått ut -75, återanvänt presentpapper i mängder, etc etc. Allt var lika jobbigt att slänga tydligen.

Skriv ett långt brev till henne. Ta med det du skrev i trådstarten. Ibland är det så mycket lättare att skriva ett brev. När det handlar om känsliga saker behöver man ibland tid på sig att formulera sig. Dessutom slipper man bli avbruten och konfronterad av en defensiv person. Då får hon läsa det i sin egen takt och har svårare att vifta bort det. Säg att ni får ta ett allvarligt samtal när hon har läst brevet och tänkt igenom det. Fokusera på hur mycket du tycker om henne och din uppriktiga oro.
Innerst inne tror jag inte heller att hon vill ha det såhär, men det har nog blivit så övermäktigt att hon hellre borttränger det än att ta itu med det.

jo jag har sett samlarna på tv... hua.  ja problemet är väl att jag e som sagt enda barnet och hon behöver hjälp. tex städa det man  kan , tvätta käder, , om hon blir äldre och behöver hemtjänst så skulle dem undra hur en dotter kan låta sin mor ha det så rörigt hemma, jag hjälper min mamma m praktiska saker , fylla i papper, ställa in tv kanalert å dyl ja ni förstår   då hon inte har någon annan an mig , så det är svårt att inte åka dit fast det är det jag vill, inte se.. sakerna... så klippa kontakten kanske vore nått.
 hon skull aldrig  ta psykologhjälp för detta problem det är ja 100 på....
men sommarstugan... den får väl vänta tills hon blir sämre. för jag blir bara frustrerad VARJE GÅNG då vi ska slänga saker och nan ibte får ta nått så det bästa är nog att låta det va...för det är övermäktigt mycket som ska slängas och för henne är det inte skräp utan bra ha saker...