Varför skaffa barn när man är 40 plus ?

Hej,
är kvinna på 42, snart 43 som har en dotter på 13. Skilde mig från hennes pappa för 2.5 år sedan, lever idag med min ungdomskärlek (också 40+are) som tyvärr, av olika anledningar, inte fått chans att bli pappa än.

Vi försöker nu få barn tillsammans och det känns fantastiskt även om vi är fullt medvetna om hur små chanserna är.

Tyvärr känner vi av dessa fördomar en del i vår omgivning, trots att vi inte berättat för någon att vi försöker. Det verkar ändå som om folk tar det för givet pga att han inte har några egna barn. Man kan få höra väldigt konstiga kommentarer....alla åldersrelaterade.
Man borde inte bry sig men visst gör man det ändå.....man tar åt sig och lyssnar och undrar om man är ett stort vandrande ego som ändå planerar barn vid denna åldern. Vi försöker tänka att "blir det så blir det, i så fall var det meningen".
Verkar som att de flesta som kommer med kritiska kommentarer inte gör det av omtanke för barnet (att barnet ska få äldre föräldrar och kanske bli föräldralösa tidigare) utan de flesta kommentarer handlar om "spring nu inte iväg och skaffa barn eller något så dumt - passa på att lev livet nu när ni kan resa och parta och göra vad ni vill".

Skulle aldrig i mitt liv döma andra människor på det sättet och blir irriterad på mig själv att jag lyssnar.