Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Mimmi, jag håller alla tummar och tår! Det går säkert fint. Hoppas Gyn hittar anledningen till blödningarna! Kram!

Jag är RH positiv. Men har inte koll på vilken blodgrupp jag har.

Jag känner mig mycket förvirrad... Men om det är så som du säger (känner mig osäker nu), varför får man spruta? Mot blodkropparna? Om man har antikroppar mot bebisens blodkroppar, vad kan det leda till?

Kanske är det en helt annan sak, den där immuniteten mot fostret som jag nämnde.. förmodligen är det så! För jag har bestämt för mig att jag testades mot förhöjd immunitet, som kunde leda till att fostret stöttes bort, men sedan så fick jag ju resultatet att det inte var förhöjt så det var inte anledningen till våra missfall..
Hmm svårt det här....

Natur, jag vet hur det känns.
Jag kände att jag tappade meningen med livet i vissa perioder där vid missfallen. Jag startade faktiskt en anonym tråd i känsliga rummet om det för några månader sedan, och fick svar från många som kände likadant! Det kändes så befriande och skönt att det var många som gick i samma tankar (låter konstigt att det är skönt att andra mår dåligt, snarare var det skönt att så många förstod hur man kände).

Ett tips: Om du vill kan du ringa till kvinnokliniken där du bor och be att få träffa en kurator. Det hjälper många. Det kanske kan vara värt ett försök om du mår dåligt.
Och ett annat tips: Om du har varit på ngn inskrivning kan du ringa till sin BM och fråga om du var RH+ eller -.

Stor kram!

Heja på tjejer!
Här har ni en som verkligen håller tummarna för er! Vi behöver ett nytt stim in i plustråden!

Apropå att testa tidigt, jag är helt FÖR att testa tidigt. Mitt tredje missfall upptäckte jag för att jag testade tidigt, jag fick plus 3-4 dagar innan BIM, och sedan så började jag blöda 1-2 dagar efter BIM. Jag uppskattade verkligen i efterhand att jag fick vetskap om det där tredje missfallet, för det gjorde ju att jag fick en mf-utredning, och nu när jag är gravid igen har jag fått massor av hjälp och extra övervakning från sjukhuset.
I mitt landsting funkade det nämligen såhär: När jag "bara" haft två missfall (vilken förstås kändes fruktansvärt jobbigt) så upplevde jag att sjukvården inte tog mig på allvar, de sade att det förstås bara var otur. Men när jag fått tre så blev jag mottagen med öppna armar och blev undersökt och omhändertagen. Nu får jag exempelvis ÅTTA ultraljud den här graviditeten (till skillnad mot de flesta graviditeter, där man bara får ett i v. 18).

Sedan så vill jag slå ett slag för albyl minor, 1/3 tablett om dagen. Jag tog det från ÄL, efter rekommendation från två oberoende läkare.  

LYCKA TILL ALLIHOPA!!!!!