Alicia 72

Äldre 19 Aug 11:38

13058 svar

Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Hej tjejer!
Sällar mig till er om det är OK?
Jag har en dotter på 3 år som vi hemskt gärna vill ha ett syskon till.
Försöken att få till dottern gick supersnabbt i form av att jag blev gravid på första försöket som tyvärr slutade i mf. Hann aldrig få mens förrän jag var gravid igen och denna gång resulterade det i vår dotter.
Därför trodde vi i vår enfald att det skulle gå lika lätt denna gång och då vi inte ville ha tätt mellan barnen började vi försöka i december-09. Döm om min förvåning när ingenting hände, mensen kom månad efter månad. Jag var ärligt talat chockad, så blint och naivt hade jag litat på att det skulle gå lika snabbt.
I början på juli plussade jag till vår stora lycka och vi spenderade hela sommaren med att mörka för vänner och bekanta att jag var gravid. Bara för att den 30 juli få missfall... Blödningen avstannade snabbt för att övergå i brunt klet (ursäkta beskrivningen) som varken avtar eller tilltar. 2,5 vecka nu. Förra mif jag fick, innan dottern så gick jag så här i 6 veckor. Och gyn har en väntetid på 1 månad så det är väl bara att avvakta....
Hur länge har ni blött och när har er äl/mens kommit igång efter mf?

Är jättesugen på att försöka igen och hoppas att vi kan följas åt till ett plus!!

Alicia

Alicia 72

Äldre 19 Aug 12:40

#2041

Odetta skrev 2010-08-19 12:17:45 följande:

Välkommen hit! Fast skit också att du behöver en tråd som denna....*kram*

MEN, alla är hur goa som hellst härinne så behöver man nu en sådan här tråd så är detta den absolut bästa!

Vilken vecka fick du ditt mf nu? Hur kroppen hanterar det hela är så olika dels från person till person men också från mf till mf. Tror att så länge du inte är helt blödningsfritt är det bra att avstå från bebisverkstaden, men sen är det bara att köra på.

För egen del har dem flesta av mina mf varit så tidigt...runt v5 bara. Det har min kropp hantera som en vanlig mens och äl har kommit igång med det samma. Mitt MA jag fick i v16 i januari blödde jag i ca 2 veckor, men sedan blev kroppen som normal igen. Men det är jag det....och jag har fått höra att det är mer ovanligt att vara så fertil som jag (och mannen) är än att behöva gå igenom så många mf som vi har haft.

*kram*

Tack för det varma välkomnandet!
Jag var i vecka 7+2 när det satte igång. Förra mf för faktiskt precis 4 år sedan var jag i vecka 8+0.
Jag blev gravid och plussade samtidigt med denna graviditet som för 4 år sen med den grav som slutade i mf. Jag fick mf ungefär samtidigt och verkar nu blöda ett bra tag efteråt, precis som då.
Mitt hopp just nu är att det ska finnas ett samband mellan dessa år, dvs att jag den 1 oktober kommer att plussa och i juni kommer vårt fina syskon att födas, precis 4 år yngre än storasyster.

Men om det går åt skogen vet i 17 var jag ska vända mig för att få hoppet tillbaka.
Börjar nu även känna stress att det blir för långt mellan barnen och att min ålder tickar iväg....
Jag var som sagt sååå oförberedd på att det kunde bli så här. Trodde jag var superfertil...

Ska bli kul att följa er alla!

Alicia

Alicia 72

Äldre 19 Aug 13:55

#2047

Pancakes skrev 2010-08-19 13:40:02 följande:

Välkommen Alicia och jag beklagar ditt missfall. Förstår att besvikelsen är jättestor. Men du ska se att det tar sig och går bra nästa gång. Din kropp verkade ju vilja bli gravid förra gången du fick mf och det kanske den vill nu igen direkt.

Ja visst är det jobbigt när man är stressad pga en massa andra saker också som ålder, timing rent generellt och sånt. Dock spelar ju faktiskt inte några månader hit eller dit nån roll, det är så man får försöka tänka annars blir man galen. Jag och min bror har fem år mellan oss och vi har och har alltid haft jättebra kontakt ändå!

Jag är snart 32 och har inga barn alls och omgivningen trycker på som sjutton, så jobbigt! Man får försöka koppla bort det helt enkelt och tänka att de helt enkelt inte vet bättre.

Som sagt, välkommen till en mycket bra och stöttande tråd! Lägg gärna in dig i listan. Jag ska plocka fram den!

Hej Pancakes!
Tack för pepp - kloka ord i denna tråd!

Angående åldersskillnad så känns det när man tänker efter mer som en "samhällsfråga", hur det "SKA" vara. Och så blir man påverkad av det.
Personligen har jag faktiskt aldrig sett barn med liten åldersskillnad som gör annat än slåss och gnäller och skvallrar på varandra. Så man borde kanske inte känna denna stress, utan i stället se fördelarna med längre emellan barnen. Som att den äldsta har lättare att förstå att det kommer ett syskon, får vara med och längta, kan kommuniceras med och därmed minska svartsjuka. Kan få känna sig stor genom att få vara med och hjälpa till med lättare bebissysslor.
Tack!

32 är ingen ålder på en häst! Jag var själv 35 när jag fick mitt första och är ganska glad att jag hann resa, plugga och göra lite karriär. Och bara "vara" några år med sambon. Sen blir det inte så mkt sånt de första åren

Men visst är det stressande när folk lägger sig i. Speciellt om man redan har ett barn, då tar folk förgivet att man kan få fler så då är det tydligen helt fritt fram att klampa på och påpeka att det minsann börjar bli dags för oss att skaffa syskon. Som om bara ETT barn vore helt åt skogen??

Klistrar in mig på listan under väntan på mens/äl:

BIM AUGUSTI
20 aug - Mimmi80 (3 försöket efter MF)
22 aug - Sugarrush (2:a försöket efter MF juni-10)
23 aug- Muffe80 (2:a försöket efter MA juni-10)
24 aug - Mimmi80 (3 försöket efter MF i april, även MF augusti-09)
25 aug - Pancakes (4:e försöket, MA början på april-2010)
27 aug - MCT79 (5:e försöket efter X i jan -10)
26- 30 aug - Mallanis (2 försöket efter MF i maj, MA i Nov 09)

BIM SEPTEMBER
1 sept - Pixan ( 4 försöket efter mf april även mf feb)
4 sept - maria204 (1 fösöket efter 2 MA, det senaste i juni)
7 sept - Pilgrimmen ( 2 försöket efter mf i juli )
15 sept - Atti (3:e försöket efter MA i juni-10)
15 sept - Knuts76 ( försökt sen -05)

VI SOM VÄNTAT PÅ MENS ELLER NY ÄGGLOSSNING
Lillamy3 (3e efter mf i maj. Denna gång utan pergo... Förvantar inte äl alls.)
Jazmin (3:e försöket efter MF-maj-10 förväntad ÄL 23-24 juni
Alicia72 - mf 30 juli vecka 7+2. Väntar på att kroppen ska sätta igång med mens/äl igen.

VI SOM TAR EN PAUS
Väntan på en liten
Tejj

HUR GÅR DET FÖR ER TJEJER SOM VI INTE HÖRT NÅGOT IFRÅN?
Frikadellen
Linda840406

GRAVIDA
Vi som plussat (namn+BF):
Malten, BF 26/8 -2010
MCH, BF 8/9 -2010
LINO, BF 18/9 -2010
Mabaja, BF 27/9 -1010
MB73 BF 30/9 -2010
Gosemysan, BF 4/10 -2010
Nataliesliv 20/11 -2010
Mikaela 1/12 -2010
2 barns mamma84, BF 14/12 -2010
Anna TheSunshine BF 29/12 -2010
kajsalisa BF 2/1 -2011
PåvägMotSyskon BF 5-6/1 -2011
rontgensyrran BF 7/1 -2011
Bev BF 10/1 -2011
misslouie BF 17/1-2011
fröken SJ BF 23/1-2011
Sommaren2005 BF 24/1 - 2011
Odd BF 5/2-2011
Polarbjörnen BF 20/2 -2011
pinklove BF 6/3-2011
Smålandsjänta BF 5/3- 2011
Puttekulan BF 6/3-2011
Happiness BF 14/3-2011
Kolbodatjej BF 16/3-2011
Färnevik BF 26/3-2011 (6:e graviditeten, förhoppningsvis 2:a barnet...)
LittleJunia BF 30/3-2011
Längtan efter liten BF 3/4 2011
Bechi
Sofy BF 23/4 2011
Havsklippan 26/4 2011

Alicia 72

Äldre 19 Aug 13:59

#2049

Sugarrush, vet du hur många dagar efter äl som blödningen kom? Kan ha varit en nidis. Det fick jag på dag 10 efter äl och la mig i sinnet på golvet, sparkade, slog och grät över att mensen var på ingång. Ännu en gång.
Sen hände inget mer och när jag testade några dagar senare fick jag ett plus.

Grattis!!

Alicia

Alicia 72

Äldre 19 Aug 14:24

#2058

Pancakes; jag vet vad du menar! När det började gå upp för mig att det faktiskt inte skulle gå så lätt denna gång och till och med tankarna om att det kanske inte går ALLS började dyka upp, då var jag SÅ frustrerad och hade mer eller mindre panik! Det blev tvångssex, totalt utan känslor eller lust, bara vi prickade äl. Och mitt i all denna ilska och frustration började jag känna att jag totalt glömde bort att vara tacksam över den underbara dotter vi redan har.
Vi tog sommarpaus och struntade i allt sexande i juni, utom EN ENDA gång. Och det var den gången jag blev gravid... (Har f.ö. blivit gravid 4 ggr totalt i mitt liv, alla gånger på ETT enda sexande den månaden så varannan dag med äl-tester och grejer är nog inte vår grej...)

Så försök stanna upp och njut av det du har och kanske ta en paus från den hyperaktiva bebisverkstan. Vem vet, det kanske hjälper även er?

Alicia

Alicia 72

Äldre 19 Aug 14:35

#2063

sugarrush skrev 2010-08-19 14:23:40 följande:

Alicia: Vill bara berätta om min erfarenhet. Visst kan barn i väldigt lik ålder leka ihop, men det blir ofta svartsjuka. Jag var inställd länge på att ha barn tätt, men nu när jag ser min kusins barn (8 resp. 5 år) ta hand om sin nyfödda lillasyster blir jag verkligen så rörd att jag inte är säker på vad jag tycker verkar bäst längre.
För hennes äldre barn är så stora att de inte ger något uttryck alls för svartsjuka gentemot bebisen. Istället vill de hjälpa till, och de förstår bebisens behov och tar verkligen hand om det. Inget av barnen som rycker och sliter i bebisen, de klappar bebisen och sjunger för den, och leker stillsamma lekar. Min kusin tycker det är så skönt, att de äldre är ganska självgående, nu har hon tid med bebisen utan att de andra blir svartsjuka.

Det är precis denna bild som jag försöker måla upp när stressen tar vid. Och faktiskt den bilden jag önskar men jag har så lätt att bli stressad att göra som alla andra. Att det anses att det ska vara på ett visst sätt.
Alla hennes kompisar på dagis hade ett syskon innan de fyllde 2,5.... Men den treårstrotsen som de ungarna visat prov på skulle då jag inte vilja handskas med. Den späs säkert på lite av "krisen" att få ett syskon.

Tack för att du delger mig denna berättelse!

Grattis Sofy och lycka till! Vet lyckan du känner nu!!

Alicia

Alicia 72

Äldre 19 Aug 14:39

#2065

Odetta skrev 2010-08-19 14:35:54 följande:

Vill också lägga in nått i diskussionen på ålder på syskon. Visst är det mysigt när man får barnen tätt, dem är närmare varandra i utvecklingen och brukar kunna leka bra...blöjåren går över snabbare mm mm

MEN samtidigt: tätt mellan barnen betyder betydligt mindre tid för varje barn, risken för svartsjuka blir större och ta mig tusan ungarna bråkar som hund och katt mellan varven. inte bara fördelara med andra ord.

Med längre mellan barnen är det mycket som du säger, barnet förstår på ett annat sätt att ett syskon är på väg, gläds och väntar på ett annat sätt och HANTERAR omställningen heeeeeelt annorlunda. Ett större och ett litet barn leker lika bra, bara på ett annat sätt

Så åldersskillnaden har oavsett år både för och nackdelar.

Ur egen erfarenhet kan jag säga att mitt första barn var 2år och 4 månader när tvåan kom. Det var en enooooorm omställning för faktiskt mest MIG! Helt plötsligt hade jag 2 SMÅ barn som hade helt olika men lika stora behova av mitt stöd, 2 blöjbarn och första tiden var rätt kaotisk. Sedan fick jag trean när tvåan var 3½ och ettan 5½ och det var en helt annan grej. Ettan och bebisen har från dag ett kommit bättre överens än vad ettan och tvåan någonsin har gjort och tvåan var visserligen fortfarande liten, men tillräkligt stor att förstå. Hon fick också en bättre relation till trean än till storasyrran. Rent krasst så bråkar dem två äldsta töserna mer med varandra än vad det bråkas med minstingtösen.

sedan fick jag fyran...då var minstingtösen 3. Hon är ganska så ointresserad av lillebror means storasyrrorna som är bra mycket äldre tycker det är helkul med "bebisen".

Ja...och går allt bra denna gången så får vi ju nu vår lilla femma. Dem stora tycker det är jätte spännande (snart 8 åringen mer än 10 åringen...hon är för upptagen nu) och tösen på 4 år bryr sig inte heller. Däremot är vi lite oroliga hur lilleman kommer att reagera...han kommer vara knappt 2 och är redan nu extremt sotis av sig! Ve och fasa ifall mannen och jag kramas....då MÅSTE han vara med...och andra barn...ojojoj, då är han tydlig med att jag är HANS mamma.

Så ur egen erfarenhet så ja, det är mysigt att ha barn tätt och så, men det är absolut inte det ultimata. Lite större åldersskillnad mellan barnen har jag upplevt som mer positivt än när det har varit mindre åldersskillnad faktiskt...mindre jobb liksom

Så summa summarum med allt mitt svammel är att skit i vad andra säger om hur nära eller inte man borde få sina barn...det finns inget perfekt svar på det, bara det som känns bra och funkar för just din familj

*kram*

Åhhh, har du snart fem stycken?! Wow, vad avis jag blir!! Har blivit helt barntokig sen vi satte igång denna verkstad! skulle vilja ha massor, många, fullt med barn!!! Mannen är rätt restriktiv dock men just nu känns det inte som att frågan om vi ska ha fler än två barn någonsin behöver tas upp...
Skulle vi få två är jag jätteglad!!

Kram!!

Alicia 72

Äldre 19 Aug 14:40

#2066

Odetta skrev 2010-08-19 14:39:09 följande:

haha, vi skrev samtidigt

haha, nu gjorde vi det vi nästa inlägg med....

Alicia 72

Äldre 19 Aug 21:21

#2087

Sugarrush; har du ont på något sätt i kombination med de bruna flytningarna? FÖr var för sig, ont och blod, är de oftast ofarliga. Det är när de kombineras som det ofta varslar om ett kommande missfall.

Har läst tillbaka lite och sett att en del har sk spottings några dagar före mens. Har fått lära mig att det ofta tyder på nedsatt ägglossning. Har själv spottings någon dag innan mens ibland och har googlat en del på det. Kan vara värt att kolla upp!

Alicia

Alicia 72

Äldre 20 Aug 08:52

#2093

God morgon mina nya vänner!

Hoppas ni alla sovit gott och är glada att det är helg på ingång!
Man hör ju ofta att man av någon anledning lättare blir gravid direkt efter ett mf.
Vad är eran erfarenhet av det?
Jag blev ju gravid direkt efter mitt första mf men å andra sidan blev jag gravid med graviditeten som slutade i missfall på första försöket också så det är svårt att veta vad som bidrog till vad.

Jag vill bara sluta blöda nu!! Är så sugen på att sätta igång verkstan igen!!!!
BLÄ, vad drygt det är när man inte ser någon skillnad från dag till dag, varken mer eller mindre, bara brunt klet i trosskyddet... 3 veckor på dagen idag från missfallet.

Berätta gärna några solskenshistorier för mig!

Ha en bra dag! //Alicia

Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

INNEHÅLL