• Jania

    Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

    Hej
    Är ganska ny på familjeliv. Överhuvudtaget ny på "skaffa-barn-fronten". Har länge velat skaffa barn men blev aldrig med exet, nu har jag och min nuvarande gjort ett försök. Blev missfall och det var ju lite synd. Men eftersom det var mitt första försök någonsin (är 31) så är jag glad att veta att jag och min partner åtminstone KAN bli gravida tillsammans.

    Men nu måste jag få fråga er en sak; vem kan förklara alla dessa förkortningar? BIM, MA osv. Var jag än läser i forumet så tycker jag att jag snubblar över mängder av förkortningar och om jag ska vara ärlig så fattar jag inte ett dugg vad ni pratar om.
    Jag vill också vara med å prata...Obestämd

  • Jania

    Hehe....tack. Inga fler just nu, tror jag. Men om du kan utveckla detta Beräknad Inte Mens...Räknar ni då på när man skulle fått mens men hoppas "slippa" och istället få plocka fram ett graviditetstest istället för påsen med bindor?

  • Jania

    okay...
    Då ska jag kanske klara mig lite bättre hoppas jag. Tack.

  • Jania

    Nån annan som haft problem med att sitta efter ett missfall? Jag kan stå och sitta på knä, men inte sitta "vanligt'. Det är som om det trycker och jag får ont. Nån som har tips att komma med?

  • Jania

    Hmmm...det där med sexet får jag nog återkomma med när jag börjat med dessa aktiviteter igen. Fick MF för bara några dagar sedan. Hur länge väntar man med sex egentligen? Bara å testa om det känns bra eller? Gravid skulle man ju vänta med ett tag, men man kan ju roa sig lite där emellan kanske?

    F_n. Känns som hela huvet är fullt med frågor. Borde man själv veta allt sån't här?

    Jädrar...åskan är tillbaka.

  • Jania
    sugarrush skrev 2010-08-17 13:59:11 följande:
    Jag hade ont veckan efter missfallet när jag satt upp eller stod upp. Men det gick över efter 4-5 dagar.
    Vänta med sex, tamponger och bad tills du slutat blöda.
    Skönt att höra att nån mer haft liknande problem. Jag är normaaal!
    Jag tog en tablett (typ ipren) så nu kan jag sitta faktiskt. Det är inte riktigt skönt men inte lika smärtsamt som innan.
    Får ta samma dos innan jag sticker å jobbar imorrn.

    Åh, vad jag längtar tills dessa krämpor och blödningar är över...
  • Jania
    Dag och natt skrev 2010-08-17 17:28:47 följande:
    Välkommen till Pilgrimmen och Jania! Ni har hittat till en jättetrevlig tråd även fast omständigheterna till att ni hamnat här givetvis är ledsamt, beklagar att ni behövde gå igenom det ni också. Men här stöttar vi varandra och jag hoppas ni kommer att trivas. 
    Tackar så mycket. För välkomnande och omtanke. Känns bra att det finns nå'nstans att bara lufta litegrann. Min sambo kan tycka att jag är lite gnyig. Idag undrade han om det aldrig går över (alla smärtor och så) - Det undrar jag med, sa jag.

    Nu vet jag ju att det kommer gå över. Tack
  • Jania
    sofy skrev 2010-08-17 21:38:34 följande:
    jag tar tillbaka de jag skrev imorse om att brösten inte ömmar som förut. tji fick jag! ömmat som fan ikväll. och va nyss uppe o handlade lite på ica me sambon, jag blir helt matt i kroppen, andfådd o varm. usch! blodtrycket som jävlas me mig! får se imorn va de ligger på hos BM :) ska även be om HCG blodprov för o se hur ja ligger där, om de e bra för denna veckan :)

    och.. man kan väl äta räkor såhär tidigt? sambon plockade ner de, vitlöksbröd, o aioli i korgen såg ja nu när ja packade upp..
    Ät räkor du bara. Det säger de är bra mat ju. Åh, vad man skulle ha en räksmörgås...kanske imorrn
  • Jania

    Hej alla gullisar

    Har vart "borta" lite. Är inte glad över mycket just nu. Var ju inne akut för mitt missfall fredag den 13e (av alla dagar som finns att välja på ett år...). Sedan blödde och krampade jag obeskrivligt mycket. Återbesöket måndagen efter visade på att det mesta verkade kommit ut. Under onsdagen tyckte jag att jag mådde fint och blödde så lite att jag kunde jobba. Åkte iväg och jobbade (lite halvhårt fysiskt jobb) typ fyra timmar. På natten vaknade jag med hemska smärtor och kraftiga blödningar. Torsdag ringde den gulliga läkaren på och frågade om jag blivit bättre, de hade hittat GBS i odlingen från besöket på måndagen och när jag berättade om mitt tillstånd ville han att jag skulle ta en veckas pennicillin-kur mot GBS.
    Mina blödningar ger inte med sig helt och när jag anstränger mig får jag smärtor och ökade blödningar.

    Nån annan som känner igen detta? Eftersom detta är mitt första mf så vet jag ju inte hur det "brukar" gå till. Hur länge hade ni värkar/smärtor/blödningar? Vad gör detta GBS för symptom? Har nå'n annan haft GBS och medicinerat? När blev ni bättre?

    Har såklart ringt till Gyn.mott, som ska ringa upp snart, men vill ändå höra hur andra upplevt sina mf.

    En glad nyhet är i o f s att jag fått jobb och börjar snart. Fint med jobb men jag känner pressen att vänta lite extra med att göra nytt försök och jag bara lääängtar efter att vara gravid med allt "skit" det innebär med oändlig trötthet, konstant hunger, sjukt lågt blodtryck och illamående nästan hela tiden...

    Tack tjejer för att ni finns, det ger mycket att veta att man inte är ensam och löjlig eller överkänslig, att detta är verkligt.

Svar på tråden Vi som längtar efter plus efter missfall del 3