Allergitråden

Det nedre värdet för när det räknas som ett positivt utslag (dvs förekomst av IgE-antikroppar) går vid att det ska vara över 0,35. Sen kan det nästan gå hur högt som helst, finns de som ligger på över 100 om de har en riktigt, riktigt kraftig allergi.

det är de som är med E-nummer, övrigt skrivs ut med namn

majsmalt är malt framställd av majs.

Det kan vara lite olika referensvärden beroende på vilket labb det är som analyserar, och vad det är för "testkit" man använder för det., i synnerhet de nyaste provsorterna kan det vara annorlunda.
Men med de tester som fortfarande utgör "standardtesterna" så används 0,35 i regel som referensvärde neråt

Jag skrev på FB, orkar inte upprepa mig här, varit i liknande situation där de försökte få oss att byta till allergiförskola. Men det är inget att diskutera, de ska se till att det funkar där han är. Och med nya skollagen så är det ännu tydligare att alla barns ev särskilda behov ska tillgodoses.

Det är skillnad på indelning i "klasser" (dvs 1-6) och på själva siffrorna på hur mkt antikroppar som finns i blodet när man tar ett blodprov och räkanr antikropparna. Klasserna går mellan olika intervall på mängden antikroppar. Klass 1 innebär ett värde på över 0,35 och en liten bit upp (har inte siffrorna i huvudet och sen är det olika intervall. Klass 5 går från 50-100 i antalet antikroppar på blodprovet och klass 6 som är den högsta innebär att man har mer än 100 i mängd antikroppar.

"Egentligen" används klassindelningen inte längre, då den hörde ihop med en tidigare variant på tester än de tester som nu används (även om det är samma referensvärden neråt etc, bara lite andra sätt att analysera typ), men den används en hel del fortfarande, och kanske då i synnerhet av läkare som inte är superspecialicerade på just allergologi. De riktigt specialiserade och uppdaterade verkar i en del fall vara lite nedlåtande och anse att det är föråldrad kunskap att använda sig av klassindelningen eftersom den inte utgår från de tester som används idag (testerna heter olika, även om värdena typ är de samma) utan använder då i första hand de egentliga provsiffrorna (dvs antalet IgE-antikroppar) enbart.

Så den används inte längre samtidigt som den ändå används - är väl kortversionen av en del av den "benämningssoppa" som kan förekomma inom allergidefinitionsterminologin.

Är det kryddor som sammanlagt uppgår till mindre än 2% av det totala innehållet i den färdiga produkten så behöver inte kryddorna specifieras var för sig utan får anges under samlingsbetekningen "kryddor".

Men om det ingår några av de allergener som är obligatoriska att märka ut (dvs spannmål som innehåller gluten + havre, mjölk, laktos, ägg, soja, jordnötter, trädnötter & mandel, fisk, kräftdjur, blötdjur (typ bläckfisk), selleri, senap, svaveldioxid över en viss halt, sesamfrö, lupin) i den kryddblandningen så får de inte skriva bara kryddor. Det måste på något sätt anges att allergent ingår. tex att de skriver "kryddor (innehåller laktos)" elelr "kryddor (selleri, senap)".

Så ja, innehåller beteckningen "kryddor" något av de ovanstående allergenerna så är tillverkaren skyldig att ange det. Mina erfarenheter är att när det bara står "kryddor" i en innehållsförteckning så brukar det vanligtvis kunna vara selleri och senap som brukar kunna förekomma under samlingsbeteckningar, medna t.ex mjölk/laktos och vetestärkelse/gluten mer i kryddblandningar på burk.

Se bara upp lite med kokosmjölk som är i pulverform som man tex kan hitta i asiatiska butiker, i den är ofta den torra kokosmjölken lite utdrygad med skummjölkspulver.

Och det kan vara idé att för säkerheets skull kolla så att det bara är kokosmjölk i maten om man äter ute på nån restaurang eftersom det förekommer att kokosmjölken drygas ut lite genom att ha i en skvätt vanlig komjölk eftersom komjölken är billigare. Inte så väldigt vanligt, men det kan förekomma så det kan vara bra att kontrollera "för säkerhets skull"

Infektioner kan helt klart påverka

Kolla på min blogg under baskost - att man går ner till ett fåtal lågallergena produkter under någon vecka och sen börjar man att lägga till en ny sak i taget med några dagars mellanrum. Och sen skadar det inte att man försöker att rotera på de födoämnen som man använder så gott det går.

De vanligaste som man brukar räkna som "lågallergena" brukar vara rent kött (enbart viltkött i extrema fall, men vilt, lamm & nöt i första hand - fläskkött är lite vanligare att reagera på då det dessutom kan verka histaminfrisättande så det kan vara bra att vänta med), potatis, ris, majs, skalad gurka, rena oljor, salt, ev lite isbergssallad/salladskål, ev peppar brukar ofta vara den första basen som man sen successivt bygger på. Majs är ju en rätt så vanlig allergi om man ser till nordamerika, men har ansetts lågallergent här. Dock upplever jag att det verkar ha blivit vanligare även här, främst då bland de som inte tål de vanliga sädesslagen (vete, råg, korn, havre), så man kan ju ta det lite försiktigt med majs eller att inledningsvis börja utan majs, men att testa det bland det första och sen inte ösa på med majs utan försöka variera sig.

Tillägger - ALLA Sempers mjöllkfria grötar och vällingar innehåller sojaprotein - även den gröten som är avsedd från 4 månader

... som tex vete

Den är rätt god tycker jag och dottern med. Inte som Marabous mjölkchoklad direkt men som ett mellanting mellan vanlig mjölkchoklad av annat märke än Marabou och ljus blockchoklad kanske man skulle kunna beskriva den som

De med smak (blåbär, apelsin är de som jag har testat) är det hela frukt/bärbitar i, vilket kanske kan vara bra att veta när det handlar om barn (tror inte att dottern hade gillat de kanderade apelsinskalsbitarna som är i).

Gjorde ischoklad på både vanliga rismjölkschokladen och på blåbärsrismjölkschokladen i julas - helt ok.

Den vita chokladen är också helt ok.

Bonvitas rismjölkchoklad kan man tex ibland hitta tex i hölsokost elerl om ni har någon coopbutik med stort vegansortiment så har jag hittat där med

Det är nog risk för mer spår av i chokladen än i risentas mjöler om man ser till vad Risenta skrivit om det och hur chokladtillverkning går till.

Men en liten varning bara för Plamils choklad, just ur sojasynpunkt. Plamil tillverkar choklad för flera olika distributörer. Den som Kung Markatta säljer är med spår av soja, men Plamil tillverkar också nästan lika dan choklad för andra distributörer och där de har sojamjöl som ingrediens och förpackningarna är snudd på identiska, så kolla att det är Kung Markatta-Plamil och inte plamils för ngn annan distributör

Nyttighetsasspekten beror nog snarast på vem man frågar 
raps är fleromättad och kokos är mättad - dvs den vanliga  diskussionen livsmedelsverkets rekommendationer vs lchf-anhängare  etc

Det är också skillnad på kokosfett och kokosfett - det som finns i silvriga paket i kyldisken är härdat och alltså hårt även i rumstemperatur. Kokosfett i form av kokosolja är ohärdad och stelnar om det förvaras kallt men är nässt intill rinnande i rumsstemperatur (tror gränsen för när det är helt rinnande som olja går vid ca 24 grader)
Och ska man använda kokosfett så är det den ohärdade varianten som är som olja man ska ta

Kavats ena barn reagerade på sorbitol. Om jag inte minns helt fel så har de använt sorbitolfri tandkräm utan fluor och sen har barnet fått skölja/gurgla med fluor. Tror att barnet var nån stans 3-4 år när de började fluorskölja och tränade väl just det här att gurgla utan att svälja med vatten först.

Jag skulle nog med bra mkt större sannolikhet misstänka soja och/eller ägg långt, långt innan vinbär.
Både soja och ägg hör till de 5 vanligaste allergierna hos småbarn (mjölkprotein, ägg, soja, vete och fisk), vilka står för närmre 90% av födoämnesallergierna.
Ägg i glass blir dessutom extra allergent eftersom det är rått jämfört med om det är ägg i pannkaka, sockerkaka etc.