Snart (20e Juni) har det gått hela 3 månader sedan jag fick mina sista cellgifter, helt otroligt vad fort det gått!!
Jag vet att jag inte får och ska bli gravid, men OM det mot förmodan skulle ske en olycka så har jag iallafall inga gifter kvar i kroppen då som kan orsaka missbildningar, så fostret behöver isåfall inte tas bort!
Känns bra!!
Hur går det för er andra? Bella? Wass? mfl?
Kram E
Mötte två mammor ur min föräldsragrupp idag, bägge var gravida med nr 2!
Då känns det skit att det är så långt kvar av förbudet!!!!
Jag vill ju också!!!
Skit och pannkaka!!
Efter att ha haft normalt värde sedan sista cellgifterna i mars, tar jag numera ett nytt prov varje månad.
Fick idag samtal från läkaren om att provet jag tog i Tisdags visade på en stegring igen till 56!!
Åhhhh, ska detta börja om nu?? Vad är det som händer??? Är det nån annan form av cancer?? Finns det celler som verkligen har överlevt och börjat växa igen??
Har tagit ett akutprov idag så jag får svar i eftermiddag på om det fortsatt stiga eller inte!! Fortsatt stegring = gynonkologen för bedömning!! Har det sjunkit igen så vet jag faktiskt inte vad dom kommer göra....
Förbannade skit!!!
Hör av mig senare!!
Efter lite bråk och tjafs om av vem och om dom som skulle få lämna ut provsvaren till mig eftersom min läkare gått hem så fick jag höja rösten lite och informera om mitt senaste år och även att jag krävde att få mitt svar idag så fick jag tillslut siffran 130. (Frågade henne om hon kunde gå hem och äta sin middag i lugn och ro och känna sig nöjd med sin dag)
Typ dubblering på en vecka, hur f*n är det ens möjligt???
På gynonk när jag blev utskriven sa dom att risken att det skulle blossa upp igen var ca 1%!!!! Så vad är det som händer??? Mitt jäkla sjukdomsförlopp har inte följt några normala tendenser överhuvudtaget!!!
Jag är så upprörd, arg och självklart livrädd!!
Nu är det bara att vänta på att nån hör av sig imorn så att vi får veta vad det är som pågår!!
//E
Har nu pratat med lite läkare fram o tillbaka, och de ska höra av sig imorn med en tid för undersökningar/röntgen etc.
Åh, jag vill inte en gång till!!!!
Näe, jag kan inte vara gravid, för OM jag hade varit det så hade inte hcg dubblerat sig på en vecka utan på 2 dagar som det gör vid en grav och då legat på över 1000 istället. Mitt stiger för långsamt för att vara en normal graviditet. Men visst kändes den tanken lättare att tänka, att den möjligheten fanns..
Så nu gäller mer väntan och den är mer påfresetande än beskeden.
// E
Tydligen är det möjligt, i 1% av fallen kan det blossa upp igen.... ;(
Enligt läkarna så har min sjukdomsbild hela tiden avvikit ifrån deras mallar och pm dom går efter, tilloch med patologen hade ju påpekat att min mola såg annorlunda ut och verkade väldigt "aktiv". Allvarligt talat så vet nog inte ens läkarna vad det är som händer.
Helt sinnes svårt att tvingas inse det. Dom vet ännu inte var cellerna sitter och håller på att titta på vilken slags behandling jag ska få.
Den 12 september är det ett helt år sedan allting började, då gjorde jag ett possitivt gravtest och vi gladdes åt en liten bebis till. Nu verkar det som om det kommer dröja minst ett år til.... men den här gången är jag rädd, tänk om det inte finns nåt som biter på dessa elaka celler???
//E
Hej!
Jag har fått två alternativ, ett är att det kan röra sig om falskt stigande hcg, läkaren hade hittat en text om det i nån form av litteratur sa han. Om det är det så kan det hjälpa med en skrapning, han trodde inte riktigt på att det skulle röra sig om falskt stigande hcg eftersom det har varit nere på noll och sedan börjat stiga.
Alternativ 2 är att det faktiskt är dessa elaka celler som börjat växa igen precis som vilka cancerceller som helst kan göra, båda alternativen är extremt ovanliga så dom är väldigt förbryllade. Men han vill inte sätta mig på cellgifter direkt utan han vill nu ta reda på ordentligt var dessa celler finns och det känns jättebra, så att de verkligen inte kommer tillbaka igen!
Jag fick göra en ny datortomografi i torsdags som inte visade några större metastaser, på onsdag ska jag in och göra en annan röntgen PET/CT , då sprutar de in en radioaktiv isotop uppblandad med glukos i kroppen samt sätter en kateter så att de kan spola igenom kroppen flera gånger med denna blandning, de röntgar och kan då se var det har samlats av den här vätskan eftersom tumörer och cancerceller är väldigt förtjusta i socker/glukos.
Läkaren har nu kontaktat charing cross för att få råd och hjälp eftersom ingen vet vad det är som är fel.
Jag känner mig så jäkla lurad, jag var ju friskförklarad och nu står vi på ruta ett igen och trampar....
Och hcg bara fortsätter att stiga.....
www.epelino.blogspot.com
Tack för alla snälla och uppmuntrande ord!! Det är så skönt att tråden finns så man kan skriva ur sig lite!
Hej!
Antar att du fått diagnos komplett mola eftersom du nu behandlas med cellgifter?!
Vad får du för typ av cellgift? tabletter, sprutor eller dropp?
Är det methotrexate du får? Vilket sjukhus behandlas du på?
När jag fick de första cellgifterna så märkte jag knappt något förutom tröttheten. De starkare jag sedan fick i dropp, gjorde att jag blev sårig i näsan, ögonen blev svullna och rann, enormt trött dagarna efter bahandlingen och så blev jag toksvullen i ansiktet av all kortison.
Jag tycker också att det är skönt att ha något att lägga tankarna på på dagarna förutom denna skitsjukdom, i våras var jag fortfarande mammaledig men jag valde att läsa några högeskolekurser pararellt .
// Elin
Äh, visst att det är jättebra att läkarna är noggranna, men kroppen har ju ingen aning om ifall det har gått 11 eller 12 månader...
När jag fick mina sista cellgifter så sa läkaren att enligt riktlinjerna som finns så gällde gravförbudet ett år men han menade att det gick att rucka lite på beroende på hur allt gått efteråt och tyckte att man kunde anpassa det lite efter patienten.