30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Just det ja, hästar har du också, juni! Jisses, jag blir matt av att tänka på det... Hoppas det känns bättre idag.

Mandra: Vänner till oss har en pojke som är jätteåksjuk. De valde att vända honom framåt i bilbarnstolen trots att barn bör åka bakåt tills de är fem år gamla. Det löste problemet för dem.
Jag tror också det går att ge Postafen till yngre barn än vad som står på paketet/bipacksedeln, men stäm av med BVC-sköterskan/läkaren för säkerhets skull!
Själv var jag rysligt åksjuk som barn (lindrigare nu) och då gällde det att vara lagom trött/pigg, lagom mätt osv, inte läsa, sitta i passagerarsätet och koncentrera mig på vägen. Fast jag var nog 8-9 år när jag började bli åksjuk...
Hoppas ni hittar en bra lösning, för det är ju fruktansvärt jobbigt för T och er att hon mår illa när ni är ute och åker.
Förresten, mina kollegas barnbarn hade Seaband (finns på Apoteket) pga sin åksjuka! Då var han nog bara ett par år gammal. Jag har provat dem när jag åkte båt och mig hjälpte det inte, men många blir hjälpta så det är absolut värt att testa!

aigee: Det låter ju jättebra att det går lättare att mäta när bebisen blivit ngn vecka äldre. Förhoppningsvis ligger den även i en mer mätvänling vinkel.

Mandra: OM det är möjligt så är annars universallösningen att åka när det är mörkt ute. För i mörker blir man inte åksjuk eftersom hjärnan då inte blir förvirrad av de dubbla intrycken via synen och balanssinnet. Men. Tyvärr är det inte alltid möjligt att bara åka i mörker. Och det är särskilt svårt under den ljusare delen av året...
Apropå ingefärsthe, så levde jag på infäratabletter och ginger cookies när vi tog dykcert på Stora Barriärrevet. Det tog udden av det värsta illamåendet.
Förresten har jag vid flera tillfällen fått receptbelagd medicin mot illamående utskriven. Just den sort jag hade finns inte längre såg jag när jag nyss kollade upp den på Fass, men kanske finns det ngn motsvarande - som går att ge till barn. Fördelen med den jag fick var att jag inte alls blev så rysligt trött såsom man lätt blir av Postafen. Tabletterna jag hade hette Marzine, kan vara värt att diskutera det med BVC-läkaren som en alternativ lösning. Jag tycker det BÖR finnas ngn motsvarande variant, men vet ju inte tillräckligt om det. För tyvärr kan nog åksjukan vara kvar länge hos henne... De flesta mattas det av hos med åren, men det kan tyvärr dröja och det vore så synd om Ts åksjuka ska hindra er som familj att göra roliga saker/resor och nödvändiga vardagsmoment.

juni: Åh vad sorgligt med er hund. Inte alls konstigt att H inte förstår. Det är först i 9-årsåldern som barn utvecklar "dödsbegreppet" fullt ut, dvs att det är oåterkalleligt och att man inte kommer tillbaka igen när man dött.
Strategin för tentapluggandet låter utmärkt!

Nej, så fort man kommer i vattnet är illamåendet borta, tack o lov. Vi var på live-aboard i fyra dygn ute på yttre revet. Var konstant småtjyvens men slapp värsta superillamåendet mha ingefäraprodukterna.

Lena: Som jag uppfattat det är "järnrik kost" ändå väldigt fattig på järn om man jämför med järntabletterna... Men jag kan ha fel. Jag förlorade också mkt blod första gången med störtdykande HB och transfusioner (4 enheter) dagarna efter förlossningen, så jag förstår din oro. Kan du inte ringa din BM-mottagning och be om att få komma in och ta ett blodprov om någon vecka eller två - så att du kan börja äta järntabletterna i tid? Å andra sidan har mina HB-värden alltid stigit fint från vecka 35 eller så, och varit som lägst kring vecka 25-35.
Andra förlossningen (tvillingarnas kejsarsnitt) förlorade jag inte lika mkt blod, bara 1,1 L och ändå störtdök mitt HB lika mkt. Skillnaden var att jag inte alls blev lika påverkad av det andra gången. Kände inte ngt behov av transfusion alls då, fast kanske var det pga oron för G som var så pass dålig...? Nåväl. Kontentan är att förlossningar är olika och effekterna av ett jättelågt HB kan variera hos samma person.
Hade jag varit du så hade jag bett om att få mäta HBt tidigare än i juli.

LaGal: Känn absolut inte att du på ngt sätt måste kommentera. Alla vi VET ju hur din vardag ser ut halva tiden. Skönt att P är hemma igen nu, och NJUT nu av det och fokusera på nuet. Glädjer mig att höra att mor och svärmor är två klippor som rycker in och ställer upp när det är för tungt.

juni: Så långt som att det kommer blod har aldrig mina UVI:er gått (vad jag minns, hade dem främst som barn och en sommaren -97). Men när jag börjat äta penicillin har det snabbt blivit bättre, så jag hoppas det blir likadant för dig. Och jag har förökt hålla tummarna för dig på tentan idag, även om det var lite trixigt under babysimmet.
Och SÅ KUL våra grabbar hade det idag på terminsavslutningen. Plaskade och skrattade och O vinkade t o m under hejdå-visan på slutet. Vi förvånades av att båda stormtrivdes med flytvästar på sig - eftersom vi hade Js skrik och panik i minnet när hon första gången provade flytväst vid samma ålder. Som sagt, barnen är ofta väldigt olika.

Usch för så arla morgonstunder!
Här sover grabbarna till 7-snåret och kan ofta ligga kvar (för att babbla, sno runt och även morgonbajsa) i sina spjälisar ngn halvtimme. Men sedan är det stor HUNGER hos dem båda. Fast 5 nätter av 7 är vi uppe med G och ger nattamat, ibland räcker det med lite gos men eftersom ersättning är ett säkert kort kör vi oftast på det direkt. Man är inte så villig att testa vad som funkar mellan 2-4 på natten.

Knase: Varmt grattis här också!

juni: Fick ärva ett par shorts som jag aldrig använde, men de är från 2006... Har nog inte sett det bland mammakläderna direkt, och jag har ändå varit höggravid två somrar. Kanske PO.P har?

Lena: Jobbigt med tidbyten och smärtsamt med foglossningen. Har du fått ngt bälte än? Låter bli att dammsuga och gör allt annat med knäna/benen tätt tillsammans?

aigee: Roligt att alla mätningarna gick bra idag!

juni: Grattis till sommarlovet! Kan ni inte hyra pumpar via BB? Visserligen blev det rätt kostsamt om man behöver den en längre tid...

mini: Åh vad jag önskar att du skulle slippa denna vånda... Är det fler UL inplanerat eller ska du mer ringa när det känns som att du behöver få komma och kolla att allt är väl med lillebror? Mina killar föddes mitt i juli men jag minns inte riktigt vad jag hade på dem... G var ju så liten och tunn att han fick ha långärmat, långbent och strumpor oavsett om det var varmt eller inte. O hade nog ngt kortärmat då och då... Blir det lite kyligt i en kortärmad bodysuit eller liknande ås kan du ju lägga över en filt. Vilket jag vet att du vet och kan räkna ut själv, men skriver det ändå.

Instämmer! Minst lika viktigt som att själva födelsemånaden är någorlunda densamma.
O och G är 1,5 månad äldre (fast 2 år yngre) än J - men helt annorlunda i storlek. Så nästan inget passar rätt vad gäller säsong. Och då har jag ändå TVÅ klädarvingar.
I januari (6 månader gamla) började O ha strl 74 - vilket J hade på sommaren när hon var knappt 1 år. Kändes lite fel att klä honom i shorts o kortärmat (och söta sommarklänningar )

Ja, ni får väl helt enkelt testa om den teorin stämmer!
Men se då till att det blir ett välsovande barn - som omväxling!

Klockrent!