Assar: Jag fick inte riktigt den känslan när O och G var små, det var nog för hektiskt och fullt upp, de blev inte naturliga familjemedlemmar alls på det sättet, men jag tror mig ändå kunna tänka mig in i känslan. Vi hade besök av en liiiiiiiiten tös idag, en månad gammal var hon. Så liten och pluttig. Jag är fortfarande lika tudelad i mina känslor; både skulle vilja ha en liten skrutt till och är samtidigt så oerhört glad och tacksam över de fina tre barn jag har.
Jag börjar också bli lite bekväm tror jag ("orkar vi börja om, nu när vi äntligen börjar kunna sova hela nätter då och då?") samt ser fram emot att kunna leva livet med tre små barn fullt ut mer och mer de kommande åren. Och jo, det är främst resande runt i vida världen som jag syftar på, ni känner mig ju rätt väl vid det här laget. Blir väl ingen årslång tripp direkt denna gången men kanske några månader iaf om man får önska/drömma. Sambon och jag har just pratat ihop oss lite kring när i tiden det skulle kunna passa bra/bäst att sticka iväg... Roligt att börja spåna lite.
Så mysigt med bebisförberedelserna, Pucha!