Tar livet slut om man skaffar barn tidigt?

Hmm jag vill gärna ifrågasätta vad det är de här ansvarslösa ego-åren innehåller som är så viktigt?När blev det en norm att alla skulle gå igenom den här fasen i livet, vem uppfann den? Kul, kanske för vissa, men inte speciellt utvecklande. Jag kan också skita i allt å va totalt ego, det är bara att lämna ungarna på trappan utanför nåt barnhem, men jag tror inte ego-perioder varken före eller efter man har fått barn är något som gör mig till en bättre människa eller får mig att trivas bättre med mitt liv. Snarare tvärtom då. Det verkar ju mest vara en bieffekt av att vi spenderar så mycket tid i utbildningar nuförtiden, alltså inget som är baserat på allmänmänskliga behov av något slag. Därför drar jag slutsatsen att man visst kan missa den här perioden i livet och klara sig alldeles utmärkt ändå! (själv hann jag med en sån här period men inte har jag haft nån nytta av det)