Tar livet slut om man skaffar barn tidigt?

  fast vet du... alla dom sakerna du nämner har jag också gjort fast jag var liksom "klar" med allt sånt när jag var 20 och då fick barn. Och ändå har jag varit utomlands med kompisar å festat till gryningen, pluggat å upplevt både det ena och det andra :D alla blir "klara" med sånt olika fort :D

tack Jag har fått mina barn vid 21, 24 och 26 års ålder. alla barnen har sjukdomar. Vi har ingen mormor ellrt farmor boendes i närheten som dyker in och leker med barnen en halvtimme när man e som tröttast. Nu i efterhand önskar jag att jag hade väntat 10 år. Man älskar ju sina barn, men det är ett stort slit och stora uppoffringar som alla människor får göra när de blir föräldrar och särskilt om man har flera barn. Därför blir jag upprörd när man läser och hör om unga tjejer som tror att livet inte tar slut/förändras. Jag kan säga såhär, får man ETT barn och dessutom har turen att få ett friskt barn (vilket man aldrig kan veta i förväg) och kanske har ett bra socialt nätverk, så kan livet flyta på ganska bra. Man kanske itne behöver vab-tjafsa en viktig morgon för farmor ställer upp, man har barnvakt och fortfarande ork att gå ut på bio och middag en kväll, man lever inte ett så stressat, jobbigt liv så man kanske till och med har lust att umgås med sin partner och har samtalsämnen kvar utöver barnen! Men man ska aldrig tro att livet inte förändras, för det gör det. Just när man är ung och längtar efter barn så tänker man att man gärna offrar allt. Men sedan då, när man inser att man är trettio, man har aldrig haft tid eller råd att ta hand om sig själv, gå ut och dansa, shoppa och hålla sig uppdaterad och fräsch, och så vips har åren gått och även om barnen växer upp så får man ju aldrig sin ungdom tillbaka. Visst kan man vara en fräsig 40 åring med ett härligt liv, men det går ändå aldrig att få igen alla "förlorade ego-år". Hela mitt liv har jag tagit hand om andra, som äldst i en stor syskonskara, önskade till och från ett eget barn från det jag flyttade hemifrån, funderade på en hundvalp men sambon är allergisk. Borde nog köpt hunden ändå och väntat med barnet tills jag blev 35 Jag reflekterade aldrig över att jag kunde behövt några år för mig själv. Det var heller aldrig någon som sa något, jag kanske hade behövt fler starka kvinnliga förebilder