EPT (Extremely Pre Term/Extremt mycket för tidigt född) Tråd 17

Hej jag hänger på här,

vår lilla grabb föddes den 30/1 i vecka 27+3 så det är skönt att veta att det är fler som är och har varit i samma sits som en själv.

Lilleman var 1163 gram tung och 37,5 cm lång när han föddes och har inte haft några komplikationer alls än så länge( inte för att vi förväntar oss några heller) Han har andats på bra själv och behöver bara lite stöd av CPAP just nu. Han ska ju inte behöva överanstränga sig det lilla livet=)

Hej tjejer, idag ä en underbar dag=) Vi ska klä på Manne lite extra kläder, sätta honom i  babyskyddet..och åka HEM!=)

Vi ska iofs tillbaka till sjukan imorgon för en ögonundersökning men ändå!

Kommer åka hem med syrgas men sitter just nu och tittar på lilleman medan vi tagit av grimman och kollar läget. i Snart 20 min har han legat mellan 90-93 stadigt i saturation med några toppar på 96 och några snabba "dippar" ner till 84 som minst, men så ligger han ju och försöker bajsa och är lite knölig i magen av ersättningen vi börjat vänja honom med=)

Nu är det April, månaden då lilleman egentligen skulle ha kommit. De som jag följts åt med under graviditeten sitter och räknar ner de sista få dagarna som är kvar tills deras bebis kommer och jag sitter och känner mig skyldig över att jag känner mig ledsen över att inte få räkna ner. Även fast världens underbaraste redan är hos mig så känner jag mig så snuvad på den här tiden som skulle vara så förväntansfull...

Har en liten fråga till alla när det gäller amningen.

Hur många av er fick faktiskt igång en fullt fungerande helamning med era prematurer? Jag har nog aldrig kunnat pumpa ut mer än 20 ml totalt om jag pumpar med ca 3 h mellanrum. Hade hoppats på att det kanske skulle rinna till lite mera när vi kom hem men inget har hänt på den fronten.
Nu gör jag ett sista försök med intensivpumpning i 3 dygn, pumpar varannan timme och även var 2-3e timme på natten och se ifall det rinner till mer.
Händer det inget ger jag tyvärr upp och Manne får "tråkigt nog" bli en flaskbebis. Man får tänka positivt att jag har kunnat ge honom en del bröstmjölk under hans första levnadsveckor och att det troligtvis gjort mycket nytta.

Känns lite trist att behöva ge upp hoppet om amning, men det är inte värt att hålla igång mjölken för 20 ml. Han äter ju mer och mer hela tiden och det kommer ju inte ens vara nog för ett mellanmål om några veckor=)

Tack Myran09, jag känner mig riktigt stolt över att ens ha orkat i 9 veckor när du skriver som du gör.

Jag beslutade efter några extra timmars funderande att Manne numer är ersättning och flaskbebis! JAG ORKAR INTE! Jag vill kunna njuta av att sitta och mata min son!

Och det känns så skönt att bara ha bestämt sig.

hej alla=) ville bara skryta lite om Manne som nu är helt "sladdlös", finns lite nya bilder i galleriet för dom som är nyfikna=)

que: Apnéerna är tyvärr något de flesta av oss med tidiga barn fått stå ut med, Manne hade många apnéer och pulsfall fram tills i han va i vecka 31 ungefär sen försvann dom=)  det är som doktorn sa: "är man såhär liten och i magen så ska man kunna öva på att andas och sen ta en paus om man vill, men det fungerar ju tyvärr inte om manhar behagat att komma ut"

Ja jag kan oxå rekommendera Våga älska, har precis läst den och säljer gärna den vidare om någon vill ha den!

Nu är vi äntligen utskrivna ifrån sjukvården, 1 dag efter BF, detta med en grabb på 3012 gram och som är 49,5 cm lång och har ett huvudomfång på 35,5 cm!

Det är inte illa pinkat för en liten skrutt med utgångsläge på 1163 gram(1000 g exakt 1 dygn efter födelse), 37,5 cm lång och 25,5 cm i huvudomfång!

Är så glad=)