Villhabarnigår - det var samma för mig med ettan - var där i samma läge som du är nu (typ exakt samma dag) och de kunde också bara se säck och hinnor - men bara några dagar senare (kanske en vecka?) såg man foster men inget hjärta - och fem dagar senare pickade lillhjärtat på. Det går SÅ fort nu. Jag är, om beräkningarna stämmer, två dagar längre gången än dig då. Vi håller håller håller tummar!
Villhabarnigår> Nej, inget nytt. Liten blödning i dag igen. Men på¨onsdag gör vi ett vul, så då får vi höra om de har något att komma med. Då borde vi vara halvvägs genom vecka sex i alla fall. Vi får uppdateras här!
Villhabarnigår> Hur gick det för dig i dag? Bra hoppas jag. Har tänkt på dig i dag. Mitt bs är minst sagt fladdrande och oförutsägbart. Surt. Men det är bara att uthärda.
Villhabarnigår> Spännande att höra. Då inväntar vi! Jag blöder inte länge, men jag har lite lite ljust färgade flytningar eller vad man nu ska kalla det, så vi får se. UL i morgon. Jag meddelar mig!
Kim> Tack för omtanken!
Så. Ville bara meddela, innan vi drar på semester, att allt såg fint ut och läkaren trodde till och med ev kunna se ett litet fladdrande hjärta. Men lite osäkert då det är lite för tidigt. Dock är allt i sin ordning och det är oklart varför jag har blödit. Hej och skön sommar tills vi hörs igen!
Sladdar in från semestern och säger hej och bara meddelar att jag ff hänger kvar här. Är i vecka åtta, gjorde fastställande utlraljud i går och såg ett litet pyre med fladdrande hjärta. Har sjukt låga doser nu och fattar inget - minns inte att jag gick på så här lite insulin alls med storasyster. Men kanske var det så - blev tokresistent mot slutet, men minns att jag var låg i början - dock inte att doserna var så yttepytte (speciellt som jag var uppe på relativt höga doser fram till vecka sex). Vill ha barn igår: Härligt att höra att det går bra för dig! Och oroa dig inte för de tillfälligt höga värdena. Jag hade många såna med Ellen och hon kom frisk och fin och hel. Det är hba1c:t som räknas - enstaka höga är ingen fara om de tas ner igen. Skön sommar alla! Vi ses i augusti!
Vallmoblomman : Hade massor av molvärk med ettan - det var helt i sin ordning - det är livmoderns om växer och ligament som sträcks ut. Nu med tvåan=nästan ingenting. Mycket skumt och därför känns det inte på riktigt. Villhabarnigår> Vad kul att det går bra och framåt för dig också! Här verkar allt vara i sin ordning, men jag är ganska opåverkad av det. Går in i vecka 10 i dag och ligger ff på låga doser, men lite högre än mellan vecka 6-9. Har för img att min resistens började märkas efter vecka 12 med förra, men det kanske var lite senare ändå. Jag fick mer än tiodubbla mina doser - gå från morgondoser på 4-6 enheter till doser på över 70 enheter, för att ändå inte ligga helt perfekt. Galet! Vi får se om det blir samma sak den här gången. Jag mår ltie bättre den här gången och längtar inte efter samma saker, så jag utgår ifrån att jag väntar en pojk!
Hej på er igen! Semestern slut och jobb igen. Är inne i vecka elva och från och med i går verkar mitt insulinbehov ha tagit oanade proportioner igen. Från att ha legat på måltidsdoser på 4-6 enheter och med bs runt 7-8 en och en halv timma efter hade jag i morse 13,7 efter samma tid - och då hade jag dessutom tagit en rask 25-minuterspromenad i backig terräng, vilket jag inte gjort tidigare. Puh. Stackars bebis som ligger i sockerträsket där inne. Tog 7 extra enheter nu, så får vi se om jag dippar fullständigt eller inte. Någon som känner igen att det stigit väldigt drastiskt snabbt? Självklart börjar hjärnspökena hoppa runt här inne... Men jag blev, som jag nu mästrat om flera gånger här (bla bla bla) väldigt resistent förra gången, så kanske är det det på gång. Hur har det varit för er andra vid samma tidpunkt?
Villhabarnigår> Ah. Du dricker lactulos gissar jag. Det brukar funka bra. Testa kiwi också. Funkar på mig efter tips från bm. Men oj - du trixar så med känningar och rekyler? Det gör inte jag och har aldrig gjort - nej... det blir för läskigt tycker jag (och omständigt?). Hur höga rekyler får du? Det är lite ansträngande att plötsligt flippa iväg sådär men vi får se var vi landar. Jag är egentligen inte orolig för fostret när man får ner det fort, men det känns trots det olustigt. Nu vill jag bara göra nuppcub-ultrat och se att allt är i sin ordning där inne.
Apsa: Grattis till grav - om än orolig start. Jag kan inte heller säga något om hba1c:t men om läkaren mest uttrycker oro för att det sjunker för snabbt så är det kanske en tröst i alla fall. Hoppas allt går bra.
Villhabaringår: Ah... jag har aldrig ens tänkt att man skulle göra så där. Fast jag fråi nte såna bamserekyler om jag inte vräker i mig när jag får känning (vilket jag har tendens tt göra när jag får för låga snabbt). Men om jag bara tar ett par, tre bitar druvsocker klarar jag mig oftast hyfsat. Kanske kommer lite för högt, men dock. Värst är ju nattkänningarna som får en helt ur fattning. Nu var det länge sedan dock. Jag kollar faktiskt inte på nätterna nu. Lägger mig med runt 7.5 och vaknar med 4.5 och tänker att sockret lever sitt eget liv där emellan. Kollade lite i början men nu har jag slutat med det. Vågar inte dutta för mycket nattetid - även om jag legat lite högre på natten någon gång när vi varit vakna sent så har det varit ok till morgonen. Nu har jag iofs inte gjort något hba1c hittills under grav då vi varit på semester, men tror att jag ligger runt 5 och det är ok - ska inte under 4.8 sa professorn i mitt team förra gången jag var gravid, så jag har det lite som riktmärke. Vad ligger du på i hba1c? Ni andra?