30+ som fick första barnet 2006 *4*

tack vad snälla ni är, jag var på ett sätt beredd på att om man startar en utredning kan man få veta saker man inte vill veta och har varit ganska orolig eftersom det inte tagit sig på 10-11 månaders försök och de andra 3 gångerna har gått så pass lätt, men jag hade nog faktiskt inte alls väntat mig att det skulle se så dåligt ut! Har ju regelbundna cykler med tydlig äl både med tempkurva och med äl-stickor, men de har börjat bli lite kortare (flera gånger bara 26 dagar), det är ett dåligt tecken. Och jag hade nog trott att vi ändå skulle få ett barn till, det är det jag sett framför mig, det känns jättetufft att tänka att det nog inte blir så. Och så tycker jag att vi varit så korkade som inte började tidigare med syskonförsök! Maken försöker påminna om allt som varit och att vi inte kan ändra det osv... Det blir väl inte bättre av att jag redan är rätt nedsatt, var på företagshälsovården förra veckan eftersom jag är så trött och inte mår bra, de rekommenderade sjukskrivning i 6-12 månader eftersom mina "stressymptom var så allvarliga". Det är jag nog inte beredd på, men jag överväger att bli sjukskriven på deltid faktiskt. Nu ska jag inte tjata mer om mig, har redan dåligt samvete över att jag varit så dålig på att kommentera i trådarna så länge.

Pyttis, tack
Vad bra att ses imorgon istället så att ni kan prata öga mot öga, jag har tänkt mkt på dig sedan jag läste om A och förskolan och så blir jag så himla upprörd över att det är så stora barngrupper att man inte kan jobba med sådaa saker för att det inte finns resurser. Skolverket rekommenderar ju faktiskt max 15 barn i syskongrupp. Hur ska barn kunna bygga stabila varaktiga relationer i så stora grupper. Jag funderar ofta på vad man skulle kunna göra för att påverka politikerna. Här där vi bor är det mellan 25-27 barn i 1-5 grupper, oftast bara en avdelning per förskola och då med ca 3 personal. Det säger sig ju självt att alla inte kan få sina behov tillgodosedda.

ah, läste lite slarvigt! Då är det lite väntan kvar...

Frk Kanin, håller mina tummar hårt för er, jag med! Även jag har tänkt mycket på dig och undrat hur det går. Skriv hemskt gärna och berätta hur besöket gick. Och så undrar jag lite när du säger att du inte hade några förutsättningar, minns nu ite om du hade kollat värden och så?
Även jag tycker att det låter mycket märkligt med en sådan utskällning, det kan aldrig vara befogat med sådana tycker jag. Mycket bättre at ta upp saker lungt och sansat om det är något man har synpunkter på. Assar, ja det är himla bra när de jobbar i mindre grupper också.

Kaz, ja jag vet varken ut eller in just nu. Har tänkt att det inte skulle vara bra för mig att stänga av jobbhjärnan och gå hemma och tänka...Men jag tänker lite som du att jag vill optimera chanserna och kanske är ett sätt att vara helt ledig en liten tid iaf. Då tänker jag att jag skulle oka in friskvårdsaktiviteter. Men läkaren igår poängterade starkt att man inte tror att stress inverkar och att det finns någon studie som också visar att de inte inverkar. Jag är dock inte övertygad om det utan tror ng att det kan vara en faktor, men det kan säkert vara individuellt hur det påverkar isf. 

juni, jag hoppas att det var ett gott tecken att du tänkte på en lillebror Edvin sa i helgen när han vaknade, "jag vill ha en till Edvin hemma"

Just nu tänker jag att jag iaf inte kommer att ge upp än, jag har nu läst många berättelser om folk som fått dåliga värden och det ändå gått vägen för, och jag har ju faktiskt äl varje månad, så med lite tur så skulle det ju kunna komma ett bra ägg om man kämpar på. Har också läst om flera som "tjatat" sig till att få prova att stimulera och där några lyckats. Men jag är verkligen tagen av "beskedet" och har inte lyckats jobba alls i dag och behöver eg. förbereda en viktig föreläsning. Har pratat precis med chefen som är en god vän med, så hon har lite koll på läget om jag inte kommer att orka med undervisningen som är inplanerad.Maken tyckte att jag skulle vara hemma hela veckan, men jag tror att jag skulle sjunka som en sten om jag gick hemma och tänkte på detta själv och det orkar jag inte nu.

Frk Kanin, så himla dåligt, hoppas att det sjönk in att du faktiskt arbetar minst lika hårt och mycket, bara det att du gör det tidigare på dagen! Men du hur gick besöket hos bm?

frk kanin, ursäkta, nu hade jag läst slarvitg igen, eller blandat ihop (verkar göra det mest hela tiden nu), ser nu att det var efter presentationen du skulle till bm (jag fick det till att det var kl 11.20 samma dag som du skrev). Lycka till med presentationen och med besöket!

Grattis frk Kanin! Så himla härligt med tickande hjärta. Grattis också till lyckade presentationen, det märks ju vem som gjort jobbet! Jo, vi har ju anledningar att ha höga stresshormoner båda två. Jag fyllde precis 40 så liiite yngre är jag, men det spelar eg. ingen roll med tanke på hur illa det såg ut vid ul...

Kaz, håller tummarna för bra presentation för dig med nästa fredag! Hoppas du har kunnat tänkt på lite annat än den nu i helgen iaf 

Drutten, kram till dig, så trist med en sådan vecka! Hoppas att ni är friska nu åtminstone!

Assar, låter mysigt för barnen och som att du kan få lite tid att fixa med saker som jag misstänker att du inte alltid hinner med annars...

Här är det upp och ned och jag kan fortfarande inte tänka på annat än att det nog inte blir något syskon. Blev sjukskriven på 25% för att hinna med alla mina inbokade tider jag har (akupunktur för min käkvärk, annan sjukgymnast för avspänningsövningar, företagshälsovården, tandläkarbehandlingar, röntgen, blodprov mm) det handlar om 3-4 sådana möten i veckan och om det tex ligger kl 9 eller 10 (man kan ju sällan bestämma själv) hinner ju nästan hela förmiddagen gå och sedan måste jag åka ca 14.30 för att hinna hämta Edvin. Jag är 25% föräldraledig. Jag undrar dock om det kommer att räcka, känner mig stressad för de närmsta veckorna för allt som ska göras på jobbet, och jag är verkligen inte på topp, glömmer grejer, skjuter upp saker, orkar inte ta tag i nästan något osv. Ska prata med min chef i morgon och se vad jag kan göra.

Assar och Kaz, jo jag har inte vetat vad jag velat riktigt, men nu känns det faktiskt inte som att jag orkar jobba, och verkligen skulle behöva stänga av jobbet lite. Ska till företagshälsovården i morgon och funderar på att nappa på deras linje om sjukskrivning ist, det är inte läkarbesök i morgon dock. Håller på att läsa massa om olika värden i kroppen som påverkar fertilitet och har hittat något intressant om binjureutmattning som kan uppkomma efter kraftig långvarig påslag av stresshormoner, det kan påverka äggstockarna och fertiliteten. Då blir man väldigt trött och det liknar utmattningssyndrom. Jag har blivit lite besatt av allt detta, och vill absolut kolla upp om det kan vara något sådant med.  

Kaz, jo det är ok med maken, men lite stressigt nu när han ska till USA snart. Han har avlastat lite. E är som tur är i en jättelugn fas nu, vågar knappt skriva det, men vi har nästan inga duster just nu Alltså med trotsutbrott och timmeslånga skrikperioder, nu protesterar han på ett mkt mer behagligt sätt  

kikar in med ett tips till er som har pratat om barn som ger upp lätt och inte alltid tror på sin egen förmåga (tänker bla på Simon, Alfred, Agnes och Vilya). Jag snubblade över ett material som heter "Visst kan Du" som riktar sig till barn från 5-9 och 9-12 år och deras föräldrar. Det jag först mötte var en fin cd-skiva med typ guidade övningar, lite avslappning, mindfulness och färdighetsträning. En som heter tex Ekot (ca 4min lång) som går ut på att man härmar typ jag kan... och själv tyckte jag att det inte var helt lätt att upprepa de där orden. En annan som heter spagetti-tår är mer kroppskännedomsfokuserad osv. De har även manual som riktar sig till föräldrar för hur man kan stärka sitt barns självkänsla. Jag har inte läst den själv, men fick positivt intryck. Se här; http://www.solin.se/SkLivsf.htm Här kan man se en presentation en av författarna som även är forskare har gjort om materialet; http://www.oru.se/ExternalWebsites/NCFF/Rikskonferens%20H%C3%A4lsosamt%20l%C3%A4rande/Presentationer/Livsf%C3%A4rdigheter.pdf Cd skivan med övningarna heter alltså " Visst kan Du" Jag tror attt vissa övningar kan man nog göra tillsammans även om man har yngre barn, tänker tex på Edvin.

frk kanin, bra att ni får rådgöra med läkare, det är ju jättesvårt att veta hur man ska göra. Jag har hört som någon annan skrev här att missfallsrisken är extremt liten numer, men också att det kan skifta något mellan kliniker, så att det kan vara värt att kolla att den som gör det är erfaren och har gjort många sådana. Önskar dig all lycka med ditt beslut.

Malinkat, välkommen tillbaka, det är bara att kasta sig in, fast jag förstår precis din känsla av att det blir svårare och svårare ju längre man väntar. Jag tror att det inte går att göra så mkt åt sådana mat-nojjor, blir det för mkt en grej av det så kan det bli en stor konflikt coh därmed svårare att släppa det, samtidigt kan man ju inte börja göra undantag.
Tror att man bara kan balansera så som ni gör. Kan hon tänka sig att äta varm mat, när den är kall?

Pyttis är det bättre med A?

Kaz, är du nöjd med presentationen, har du hunnit vila lite i helgen?

juni, tror också att det är bra att leka det, regler kan ibland bli svåra eller hämmande när de är så pass små, impulskontrollen är ju inte så utvecklad så det är väldigt svårt att hålla tillbaka impulsen att ta för sig och det blir ofta att de kör sitt eget race