30+ som fick första barnet 2006 *4*

Frk Kanin - Usch vad ledsen jag blir för ditt läkarbesked. Men kan det inte gå om ni får hjälp?

Vi var i Stöten v1. Lite ironiskt var det för det var -30 där och barnen kunde knappt vara ute och hemma var det -10 och perfekt pulkaväder... Men det var härligt med lite miljöombyte om barnen verkade inte ha ont av att vara inspärrade utan hade fullt upp med att leka med kusinerna. Vi var 10 vuxna och 6 barn i en stuga...
Jag åkte bara slalom de två sista dagarna, och det var så kul! Hade glömt hur roligt det är då jag först var gravid ett år, sedan var Anton 10 mån och då åkte jag lite på em, och förra året var vi inte iväg då Elis var så liten.

Mandra - Jag är så imponerad av hur mycket du hittar på med dina barn, ni verkar verkligen ha kul istället för att bara "överleva" som det känns som om vi gör här hemma.

Mandra - Ännu mer tänkvärda ord som jag läst många gånger och ska försöka ta till mig!

Här har det varit en urusel dag, främst pga att jag var sur på sambon som varit borta så mycket det sista, och Anton kände naturligtvis av vibbarna och blev skitjobbig i en negativ spiral. Hoppas att det blir en bättre dag i morgon.

Oyra - Stackars Felix. Bara han får firas ordentlig senare! Anton fyller i början av mars och var sjuk förra året på sin födelsedag, han var inte ens uppe ur sängen. Sedan hade han och E vinterkräksjukan om varandera i omgångar så vi kunde inte ha kalas innan i början av april... Hoppas på bättre tur detta året...

Här känns det som om lille Elis har blivit stora killen så snabbt. Han är nu 1,5 år, och har redan börjat fråga saker  - E de? (Ungefär där Anton är också känns det som). Han kan en massa ord, men som mest blir det tvåordsmeningar. Men igår slog han till med att sjunga: "Blinka, blinka ärna där undrar är" med rätt melodi och allt. Senaste veckan har han dessutom blivit intresserad av pottan, och har kissat på pottan under em/kväll då han gått med rumpan bar. Han kan ju inte hålla sig så länge, men tar det på stort allvar. Jag hade tänkt att vi skulle prova till sommaren, men han vill själv ha av sig blöjan och sitta på pottan som storebror, så då får han väl det. Har dock på blöjan det mesta.

Anton pratar fortfarande inte så bra, men det går framåt i alla fall, så jag tror nog att det kommer. Han är rätt bufflig på dagis och puttas och nyps, men (peppar, peppar) jag tror inte att han har bitit de andra barnen sedan i julas i alla fall. Efter en lite strulig första vecka efter juluppehållet så är det inga problem med lämningar på dagis längre. Nu har han dock varit hemma i 1v för feber, så jag hoppas att det går bra i nästa vecka.

Glömde ju säga - Håller tummarna Frk Kanin! Precis som många andra redan skrivit så tror jag att ni kanske kommer att ångra er om ni inte försöker. Men hoppas att det kan bli på vanlig väg så ni slipper bestämma er kring behandling eller inte.

Mini - Hur hade det gått för Stella på utflykten???

MAndra - Skrattade gott åt din sambos "kissproblem"!

Läste högt för min oromaniska sambo och som väntat tyckte han att cykelpumpen var en helt logisk present och tulpaner varje lördag, varför då???!

Jag tycker dock att din man verkar vara helt otrolig Pyttis, och jag hade också blivit besviken för en cykelpump...

När det gäller födelsedagar så är jag numera mest glad om sambon ens kommer ihåg den. I början blev jag jättebseviken, nu är det mer ett konstaterande. Han kom inte ihåg Elis 1-årsdag heller... Men sambon är gullig på andra sätt, som tur är!

Vi4 - Det är ju en jättegrej att han tar några steg!! Har för mig att det var LLindas sambo som inte tyckte det var någon grej, men jag kan komma ihåg fel.

Vi4 - JAg tycker också att du är helt otrolig, tänk alla nätter du inte har fått sova! Jag tror tyvätt att det hänger med en ganska länge även efter det att man får sova. Så var det för mig i alla fall. Och jag är ingen supermom, känner mig också mest trött och sliten. Inte blev det bättre av att börja jobba och känna att man inte riktigt behärskar jobbet heller. Men jag ska vara glad att jag har ett jobb och som jag dessutom kan utvecklas inom.

Pyttis - Det kommer att gå bra på operationen, och att sövas! Enda gången jag har blivit sövd var när jag skrapades. Jag vet att jag var orolig då bedövning inte brukar ta på mig och detta berättade jag - precis så jag somnade bort.

Agronom - Har du pratat själv med den gamla arbetsplatsen? För hur svår kan en handdator vara??! Man kan väl öva lite själv hemma om så skulle behövas. Jag menar, du har ju erfarenhet från just detta stället, kanske att de har det som ett krav, men kan "ge vika" för dig som har varit där innan.

Matvanor-  Så duktiga ni är som står på er. Jag har ännu inte kommit dit, jag tycker att vi tjatar om så mycket annat så jag orkar inte riktigt. Igår när jag kom hem från jobbet hade A fått för sig att han skulle ha PEZ, och J hade sagt att han skulle få det om han åt (inte rätt jag vet, men han blev nog desperat då A aldrig äter nuförtiden). Han gapade och skrek från 17 till 19, vägrade äta, och så höll det på. Till slut lekte jag i honom en macka då han fick vara olika djur som tog bett på den, annars hade det aldrig slutat...

Tjoho, man ska väl inte vara lycklig för att Vonn körde ur, men Anja var värd denna medaljen!!!! Helt otrolig är hon!

Frk Kanin - Inte heller jag har några ord. Men tänker att IVF-kostnaden är så liten i sammanhanget med skatteskulden, så den kan tas med i lånet på något vis, eller om ni kan låta just det av någon förälder. Ni har ju haft npg med hemskheter nu, så då borde det bli ett lyckat IVF mitt i allt elände. *KRAM*

Riktigt fint firande av A! Förstår om det blev mycket känslor.

Kram till alla sjuklingar också!

Stor kram till Pyttis, skönt att det gick bra, men oj, oj så nervpåfrestande!

Vi4 - Åh, jag lider så med dig/er!! Vi hade ju det jobbigt med Anton fast han hade andra tider, sov på morgonen, men inte innan 02-03 på natten. Uppvaken var precis som hos er. Tyvärr kommer jag inte ihåg längre hur det blev bättre. Jo, för oss vände det när jag började jobba och J tog alla nätter + att jag slutande nattamma. Då var A kring året. Men han strulade rätt mycket på nätterna tills han var 2 också, men det var inte lika mycket.

Ett tips är nog att åka bort och bryta vanorna. Har för mig att det blev avsevärt bättre för några andra jag träffade i trådar här på FL som hade barn med "sömnproblem". Vi bröt ju också vanorna tack vare att jag började jobba.

Sedan har jag en kompis vars brors barn fick sömnmedicin, och jag har för mig att det hjälpte faktiskt. Kommer inte ihåg hur länge hon gick på det, jag kan kolla upp detta lite mer.