Vi på CvL fortsättningen

Anlo,
Härligt att äntligen få se pyret  Min man undrade varför jag satt framför datorn och grät men det var lyckotårar. Jobbigt med foglossning men det är ju för en god sak.
Kramar

Cah vännen,
 
Du måste ha förväxlat mig med någon annan även om jag önskar att det var jag som skulle få se ett litet pyre i magen  men drömma kan man ju alltid.

För oss väntar nu fler prover innan vi ska bestämma hur vi ska gå vidare. Någonting annat än embryona måste vara knas i min kropp.
Hur mår du själv? inboxa mig.

Kram

Oj, vad tyst det är i tråden.
Håller tummarna för er som ruvar. Själv har jag nu fått tid för FET v49.
Totalt sett det 9e införandet.

Susie,
Tack för att du hoppas för mig oxå. Mitt problem är att vi inte hittar något fel på vare sig mig eller min man. Pratade även med beh. läkare på KI igår som har tagit alla möjliga tester på mig och han har själv fått skit för att har tagit alldeles för många och ovanliga prover på mig men igår ringde han igen och sa att han absolut inte hittar något fel på mig. Jag har inte direkt åldern emot mig heller är 31år så jag vet inte vad man ska tro.

Hej Susie,
Nej, jag tycker inte alls att du är negativ tvärtom snarare. Och ja, det har verkligen testat allt BV, svamp, virus, kromosomförändringar, sködkörteln mm. mm. Däremot så har inte alla embryosarna varit fina tramförallt inte i början av ivf svängen eftersom jag blev satt på den långa metoden vilket inte visade sig fungera särskilt bra för mig men efter att ha bytt till den korta så blir det alltid fina embryos. Nu har jag faktiskt lyckats hålla modet uppe ändå då vi ändå på något sätt hela tiden kommer framåt och lär oss saker vid varje försök. Vilken dos, vilken dag man ska börja spruta osv.
Hur mår du själv?
Magen måste väl börja bli rätt stor nu?

Susie,
Söta lilla du ja som sagt har fått trombyl av en annan läkare så jag hade tänkt ta det till mitt frysembryo, dvs om det överlever.
Ja som sagt vi hoppas och har bestämt oss för att tro på att vi bara har haft otur.
Kram

Åh Susie,
förstår din oro. Hoppas att det löser sig så fort som möjligt utan att du behöver åka ambulans och annat hemskt.

Kramar

Susie,
Ja visst känns det fruktansvärt när man känner att äkarna inte är noggranna i sina undersökningar och efter rutinundersökningar verkar släppa vad som är orsaken till barnlösheten helt .
Att man verkligen ska behöva vara sin egen läkare. Har i helgen gjort en hel del reserach och har kommit fram till att mitt TSH är alldeles för högt. 3,1 inte för högt för vad som anses vara normalt men dock för högt för att vara optimalt vid ET. Läste att optimalt lär ligga mellan 1,0 och 1,5. CVKL vill att man ligger under 2,0. Tycker även att det är konstigt att cvkl inte har kollat mitt TSH mer än den första gången under utredningen. Väntar nu på att deras distansläkare här i sthlm ska ringa mig så att jag kan få levaxin. Det skumma är att endokrinologen som min läkare på huddinge remmiterat mig till inte tyckte att jag behövde levaxin. Men vad vet de? de är ju inte fertilitetsläkare. Ringde min läkare på huddinge men han var utomlands på konferens och skulle återkomma nästa måndag. Så nu vänta jag på att få kontakt med Lena Garoff på octaviakliniken så att jag så fort som möjligt kan få levaxin. Därmed skjuter vi alltså på FET då det inte känns särskilt meningsfullt att göra det om inte förutsättningarna är optimala.

Kram på dig

Ja, men enda orsaken till att det har uppdagats nu är eftersom jag själv suttit och analyserat mina provsvar.  CVKLs distansläkare här i stockholm skulle ringa mig imorgon ang levaxinet. Lena Garoff ringde precis upp mig och de vill att jag ska ta mer prover för att kolla om jag har TPO antikroppar vet ej vad det innebär men ska lämna prover imorgon. Har oxå hört att det kan ta ett tag innan levaxinet har stabiliserat upp ämnesomsättningen.
Cah försök att lyfta diskussionen med cvkl så fort du har möjlighet. 

Susie,
 ja tack för att du påminner mig om tiden. Det kan behövas. När man kommer på sådant här så blir man så uppjagad och stressad även om det är något bra i det tas fler prover. Som sagt även om vi nu har gjort många ivfer så känns det ändå som att vi hela tiden kommer framåt. Vilket ändå är det som får oss att orka fortsätta.
Kram