Välkomna alla glassar. Snart stänger våran tråd, här är den nya 
Gisse
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2005-12-16 10:03:41:
Ny tråd, denna försvinner den 21:a dec.
Välkomna!!!
www.familjeliv.se/Forum-5-67/m5986275.html
Hej på er!
Nu skiner solen, både härinne och utanför mitt fönster 
Vilken härlig höstdag!!
Jag ska iväg och vaccinera Junia idag, så hon kommer nog tycka att dagen är mindre lyckad om en stund 
Hoppas ni mår bra allihopa!!!!!!!!!>----- -----
om en månad lite drygt kom första snön här förra året. tiden går så fort.
Yohanna:
Vad gullig du är
Junija:
Kul att vi timade varandra nu .
Lilla skruttan då... ont i benet om en stund ....
Tur att det snabbt går över
Yohanna:
Nån chans att man får läsa det sen..............................?
Piaf: jag är precis i startstadiet, men visst, om någon/några månader ska första utkastet vara klart och jag vore jätteglad om du ville läsa och ge mig synpunkter.
Yohanna: Va spännande!!!
Piaf: Ja, det är en himla tur att det går över fort, men man känner sig alltid elak när man går dit och invaggar dem i falsk trygghet för att de inte ska "veta" vad som händer
Hejsan flickor!!!
Solen skiner och man bara njuter av livet......nästan.......lite snuva och smått o gott
Vad gör ni??
Yohanna:
Klart jag vill!
Synpunkten kommer säkert att vara SUPERBRA och inget annat, då jag inte är nån expert. Men vet du, min svägerska jobbar på bokförlag med att läsa in vilka böcker som är aktuella att ta in, så har du något speciellt som du vill ha synpunkter på, uppriktiga synpunkter, så är det bara att maila över till mig, så ska jag vidarebefodra...
Hon är jätteduktig!!!
Junija:
Usch, jag minns där på BB när de ska ta den där nålen i handen och jag var sååååå illa till mods: Nålen ville inte in och Tristan bara skrek och skrek och de höll på med honom. Jag grät och grät och eftersom det var tredje dagen efter förlossningen så grät jag nog överdrivet mycket. Så satt jag där till barnmorskan och bad om ursäkt för mitt uppförande och sa väl nått i stil med att -Ursäkta för att jag håller på så här, men det gör så ONT att se honom så här ledsen . Då svarade hon -Jag har inte reagerat på det, du tror väl inte att du är den enda mamma som brytt sig om sitt barn som jag har träffat på mitt jobb???
Jag kände mig så dum så dum och grät ännu mer, typ hystreiskt och Christian började liksom trösta mig för att jag skulle lugna mig och jag blev ursinnig och tyckte att ALLA var hopplösa. Och Ludvig satt med där i rummet och den lilla gubben satt och snurrade på en stol med blicken i golvet och viste inte vart han skulle bli av. Så kom han fram och la sin hand på min arm.... Plutten då!!!