Inlägg från: Mariohn |Visa alla inlägg
  • Mariohn

    När är man änglaförälder?

    Jag inser att detta ämnet är oerhört känsligt att röra vid men jag har faktiskt seriösa funderingar. Jag startade en tråd angående missfall och har av den tråden förstått att det finns människor som tycker att ett befruktat ägg som inte fäster i livmodern är ett barn och att de är änglaföräldrar när mensen kommer punktligt. Detta avgörs genom att man har känt graviditetssymtom innan mensen. Jag anser inte att det finns en exakt vecka eller tidpunkt där det blir tillåtet att sörja på ett högre plan men jag anser ändå att det är ett hån mot alla som förlorat sitt barn i magen i vecka 38 att kalla sig änglaförälder när man får mens. Hur tänker andra kring detta?

  • Svar på tråden När är man änglaförälder?
  • Mariohn
    hewa skrev 2009-09-10 16:29:34 följande:
    Kan ju bara svara för mig själv, har ett mf i bagaget i v. 6-7 någon gång. Och nej, jag ser inte mig själv som änglaförälder, definitivt inte. Har en fd kollega som förlorade ett barn i magen runt v. 20-22 och dem ser jag nog som att det har ett barn mer än dem de har i livet.
    Det har jag lättare att förstå. Jag har ett ma i bagaget och jag kallar mig inte heller för änglaförälder även om det var jobbigt och gjorde ont. Det blev inget barn. Att kalla sig änglaförälder varje gång man får mens är att ganska brutalt bagatellisera fullt utvecklade barns död och det är direkt osmakligt.
  • Mariohn
    Stargirl skrev 2009-09-10 16:31:14 följande:
    Jag tycker att man är en änglaförälder när man mister ett barn som räknas som livsdugligt efter typ 22 veckor eller vad det nu är för gräns. Låter kanske hårt. Vet inte om jag hade känt annorlunda om jag mist ett barn i vecka 18 eller 20. Men så tycker jag just nu.
    I de veckorna lägger jag mig inte i vad man kallar sig. Då är man så långt gången i graviditeten att det ju faktiskt finns ett foster att identifiera sig med.
  • Mariohn
    AtroCious skrev 2009-09-10 16:33:40 följande:
    Efter rul tycker jag. Eller, känner jag. Handlar mer om känsla än om åsikter.
    Håller med. Men känslan av att vara gravid innan mens och besvikelsen över att återse sin kära gamla mens är inte jämförbar med att få beskedet att ens barn är dött två veckor innan förlossning när barnkammaren står klar och bebisen är färdig att komma ut helt färdig.
  • Mariohn
    AtroCious skrev 2009-09-10 16:38:27 följande:
    Jag har väldigt svårt att få det där jämförbart. Jag har själv fått missfall, jag ser mig inte som en änglaförälder och jag vet att jag skulle reagera på ett helt annat sätt om barnet i min mage dog nu.
    Det är så mina tankar går också. Hade ett riktigt skrämselskott natten till måndag och har inte riktigt hämtat mig eller blivit av med ångestkänslan. Det är inte jämförbart med mitt ma i vecka 9. Kanske därför jag blir så upprörd när folk sitter och hävdar att varje mens är ett dött barn.
  • Mariohn

    Användarnamn är för mesar skrev 2009-09-10 16:39:11 följande:


    Jag tycker ingen är "änglaföräldrar". Missfall är missfall, ett barn som dött i magen är ett barn som dött i magen, och ett barn som dött är ett barn som dött (efter sin födsel).
    sant. Men då blir frågan bara när det slutar vara ett missfall och blir ett barn som dött i magen. Det anser jag inte att det är när mensen kommer :)
  • Mariohn
    PixL skrev 2009-09-10 16:50:10 följande:
    Vart kommer ordet "änglabarn" och "änglaförälder" ifrån? Är det något familjeliv har kommit på eller?
    Det står nog i samma ordbok som "styrkekjam"
  • Mariohn

    Användarnamn är för mesar skrev 2009-09-10 16:51:58 följande:


    Jag tror det, jag har aldrig hört det nån annastans. SJälv avskyr jag uttrycket men det "får" man inte göra för då är man en hemsk människa.
    Jo det får man men om någn tolkar det som att du skrattar åt deras missfall blir du avstängd!
  • Mariohn
    PixL skrev 2009-09-10 16:53:44 följande:
    Jo, skulle tro det. Sedan finns det ju även människor på FL (och i verkligheten - men jag känner inte dem) som kallar sina levande barn för "änglar". Mamma till en liten ängel och blablabla. Jag fattar ingenting, blir helt förvirrad.
    Äh folk är ju mammor till allt möjligt. Änglar, prinsar, snuttar
  • Mariohn

    Användarnamn är för mesar skrev 2009-09-10 16:57:13 följande:


    Då ligger jag nof risigt till... Visst får folk kalla sig änglaföräldrar, och sina döda barn som änglabarn, men när jag hör de orden vill jag bara kräkas, lite som med snippa och "tanten" (när man menar mens). Hos mig väcker det mycket mer sympati att bara skriva "Jag förlorade mitt barn" istället för "jag blev änglamamma"
    Jag förstår dig väldigt väl. Tanten gör mig inte lika illamående som förbannad.
  • Mariohn

    Fisk i en skål skrev 2009-09-10 16:58:12 följande:


    Jag tycker att vi är änglaföräldrar..vi miste vår dotter i vecka 23...Hon dog på kvällen och föddes mitt på dagen dan efter..Kände starka sparkar och rörelser från vecka 16.. 10 fingrar,10 tår,naglar,hår på huvudet,ögonfransar..och väldigt väldigt lik pappan(sambon)... Var en väldigt jobbig tid före födseln och en oerhört tuff förlossing...och en otroligt,otroligt jobbig tid efteråt... Så jag ser mig som en änglaförälder...
    Det förstår jag och beklagar verkligen
Svar på tråden När är man änglaförälder?