Vad tycker du om spermadonation?

Jag har faktiskt också gått och tänkt på det nu på sistone. Visst kan det kännas sjukt att man kan vara pappa till x antal barn som man aldrig får träffa, samtidigt som man gör en god gärning för att hjälpa andra. Enligt mig finns det inget enkelt svar på detta. Jag beundrar dock de som donerar för att hjälpa andra, frågan är bara om jag skulle vilja det.....

Tror inte man behöver oroa sig för att vara med i spårlöst i Sverige. När de fyller 18 har de rätt att få fram uppgifter om vem soom var donator. Alla utnyttjar inte ens den rätten. Och av de som gör det kontaktar inte alla sin donator Och om de nu väljer att göra det, varför skulle de använda sig av spårlöst eller annat TV-program när det finns hitta.se och skatteverkets folkbokföring etc?Visst är man biologisk far till barn om man nu väljer att donera. Men man skall inte glömma att de barnen har en pappa som har funnits till hands under uppväxten och fungerat som deras far förhoppningsvis. Att du ta kontakt med den som donerat och som man inte alls känner är inte ett måste för barnen, snarare tvärt om.Hur jag kan veta är pga av min fru som är adopterad. Hon har en biologisk far här i Sverige på samma ort men väljer att inte ta kontakt. Dels för att hon helt enkelt inte har nåt alls gemensamt med honom men även av respekt för den pappan spom fanns till hands under hela hennes uppväxt och faktiskt agerat som hennes riktige far."Risken" finns att man blir kontaktad av nån som kommit till av donationen. Dock är det inte givet att så sker. Därför bör man tänka över en donation noga så att man inte har den oroande tanken malandes i huvudet resten av livet.Hur jag kan veta eller vara så engagerad? Känner folk som fått barn tack vare donation av ägg och sperma och känner folk som donerat.