Att bajsa på sig under förlossningen

Första förlossningen så hade jag skrivit i mitt förlossningsbrev att jag ville ha lavemang men när jag väl kom in hade jag varit på toa så många gånger att jag ändå avstod. Dottern föddes på en krystvärk och jag stod upp. Inget bajs alls

Andra förlossningen så brydde jag mig inte alls om det. Födde liggandes på sidan och bajsade lite vid varje krystvärk (som inte var många, krystade bara i några minuter). De torkade bort med papper utan att kommentera det precis som andra i tråden har skrivit. Min man ville se hur huvudet kom ut den här gången så han fick skylla sig själv att han fick se lite bajs.

Mitt tips blir att skriva i förlossningsbrevet att du vill ha lavemang när du kommer in

Försök sedan se framemot förlossningsupplevelsen och åren som förälder. Förlossningen varar kanske ett halvt dygn, förälder är du resten av livet. Lycka till!

jag hade oxå funderat endel över det där innan förossningen men jag har inte någon som helst aning om hurvidare jag bajsade eller inte och i ärlighetens namn så hade det varit mitt minsta problem just då endå... Så sjukt ont som de gjorde hade jag gärna bytt ut smärtan mot att bajsa på mej lite istället...
Jag spydde dock som en kalv vid varje värk typ men de var skit samma de me... Det enda man tänker på när man ligger där är att få ut ungen...
Att föda barn är ju rätt så äckligt överlag... det är ju mkt blod och fostervatten och annat snusk så bajset försvinner väll lite i mängden

Man bryr sej inte... o inte bm heller... o mannen lär nog vara så upptagen med att försöka hantera alllt som händer så han kommer inte att tänka på de de minsta...

Jag hade "turen" att inte ha ätit på ca 2 dagar innan förlossningen i och med att jag hade så ont. Dock så i värsta krystvärkarna så hörde jag min bm säga: "Vi torkar lite här..." Det tog jag som att det kom nåt. Jag tänkte med på det mycket innan och ville inte att min sambo skulle se mig bajsa på mig och så. Tanken på att det var pinsamt kom på förlossningen men den försvann lika fort.

hehe, rolig tråd faktiskt, hur snuskigt det än kan kan låta

För min del gick det prima: jag åt som en häst dagen innan förlossningen (lilla vegetarianen blev plötsligt sugen på köttiga grytor...), och när värkarna började och fortfarande var milda fick jag världens fart på magen och fick ut allt i "förväg". Så när det väl gällde kom bara en liten, liten plutt som BM tog bort utan kommentar. Andra förlossningen skötte magen själv lavemanget på samma sätt, och det kom inget under förlossningen. Däremot kände jag precis som Mattilda att det tryckte som fasiken där bak, och jag kunde inte sluta tänka på att jag "bara vill gå och bajsa först innan jag trycker ut bebisen", vad fånigt att jag inte insåg att det ju var bebisen som var på väg och inget annat!

Hoppas du har fått lite stöd i tråden, och kan sluta oroa dig för bajsandet Är din man medveten om att det kan hända osv? Det underlättar ju alltid om man avdramatiserar pinsamma saker i förväg!

Jag mår illa!