Planerat kejsarsnitt

JAg har en förlossningsberättelse i min blogg.

Nu har jag bara gjort 2 akuta, men jag hade velat ha min dotter (när sonen kom var jag sövd) på bröstet efter hon kommit ut. Något till förossningsbrevet! Sen kan du ju läsa på om sen avnavling, ifall det är något ni önskar.

Efter första snittet var jag väldigt mör, men grabben satt fast och jag blev nog rätt pöntad. Efter andra snittet, som var planerat, men hon ville ut tidigare, hade jag inte alls lika ont. Snittades 17 och var på benen efter nattsömnen vid 6-snåret. Jag tog bara värktabletter dagen efter till skillnad från ettan, då jag nog åt i en vecka. Hade gärna åkt hem dagen efter andra snittet.

Jag tyckte själva snittet var väldigt obehagligt, man kände hur de drog och slet i en, fast ingen känsel då såklart. När bebisen kom ut kändes det som ett "ploff" och så var magen tom. Från det att snittet läggs till att bebeisen är ute går det fort, några minuter, sen tar det lite längre tid att sy ihop.

Just det ja - jag gillade inte att få katetern satt, det sved som attan. Skulle det bli nån mer gång får de sätta den efter ryggmärgsbedövningen. Nu var det lite brått, då op hade fullt egentligen, så bedövningssalvan sattes i stort sett samtidigt som katetern. Fattar inte vitsen med salvan då... Sen vet jag andra som inte känt av den, så det är ju helt personligt, som mycket annat.

Att komma upp ur sängen de första dagarna är lite kluringt, men sanrt får man kläm på det med!

Lycka till och precis som vilken förlossning som helst är ju priset oslagbart - en mysig och helt underbar bebis, vad kan klå det?!?

Jag fick mitt 2:a barn genom planerat snitt. Upplevde allting bra.
Du kan läsa om det här: http://caessa.wordpress.com/2008/06/

Hej! Jag fick min dotter genom kejsarsnitt och det gick väl bra men det är en del man inte tänker på. Själva snittet gick bra men jag förlorade rätt mycket blod vilket gjorde mig snurrig och svag. Jag hade så ont, jag kunde inte vara med och väga och mäta. Jag var så upptagen av min egen smärta att jag knappt var intresserad av min fina bebis. När min släkt och mina vänner kom för att se mitt första barn fick jag vid några tillfällen ligga och vänta på rummet eftersom man har svårt att ta sig ur sängen. Jag bara grät och grät.
Jag var rädd för smärtan vid vaginal förlossning men smärtan efter ett snitt är längre och smärtsam. Alla upplever det på olika sätt men det kan nog vara bra att läsa ur olika synvinklar. Jag kommer kämpa in i det sista nästa gång för att föda normalt, detta för att jag missade så mycket efteråt.

Vi fick vår dotter med ett planerat snitt, det var det bästa ögonblicket i mitt liv. Själva snittet kändes väldigt lugnt och tryggt. Jag kände absolut ingenting så jag förstod inte att de kommit så långt som de hade förrän de skulle få ut henne. Då kände jag att de rörde på mig, men det var inte på något sätt obehagligt. Jag hörde dottern skrika innan jag sett henne och då kom glädjetårarna.

Jag upplevde inte tiden efter kejsarsnittet som särskilt smärtsam. Det gör ju ont men vetskapen om att det hela tiden går åt rätt håll gör det lättare. Första natten sov min dotter hela tiden. Tyvärr lyckades inte jag göra detsamma då jag vakade över henne hela natten. Vi hade larm på rummet och så fort man tryckte så kom en sköterska till undsättning. Det kändes väldigt bra för man var ju så orolig för den lilla! De erbjöd smärtlindring närhelst jag ville.

Efteråt så har jag bara blivit mer nöjd med snittet. Det var ju så vår älskade lilla flicka kom till världen. Vi har inte haft några som helst problem (fysiska/psykiska) efter förlossningen och lillan är idag en mycket pigg och glad liten tjej. Jag har själv aldrig sett någon prestige i förlossningssättet utan det som känns bäst för föräldrarna är för mig som regel det bästa.

Ju länge tid som går så får jag nog säga att förlossningen i sig inte är så stor sak längre. Varje steg i den lillas utveckling är ju ett mirakel. Själv har jag älskat tiden från ca 6 månader - det är så härligt att se henne röra sig och skratta.

Lycka till och många kramar!!!

Fick planeradsnitt stort barn svårt att få ut och jag själv mkt nära att dö!

En familjemedlem som har 4 barn fick planerat snitt med den sista. Har haft snabba förlossningar och efter som att det ofta går fortare och fortare för varje gång rekomenderade bm det. Hon sa att det var den bästa förlossningen hon haft. Så för hennes del var det positivt med snitt.

Jag har en förlossningsberättelse i min blogg här på fl. Blev akutsnittad och det var en underbar upplevelse!
Har också bilder på snittet 8 mån och 1½ år efter snittet, ligger i starka bilder.

Jag hade planerat snitt pga förlossningsrädsla och det gick jättefint. Allt var lugnt kontrollerat och bra på alla sätt.  Jag tyckte inte att det var obehagligt när de plockade ut min pojke.
Jag hade inte ont efteråt. Jag tog den smärlindring jag blev erbjuden och var uppe och rörde på mig väldigt snabbt. Det är viktigt att man gör det så att tarmarna börjar fungera, så även om det är lite jobbigt så är måste man göra det.

Tiden efteråt var också helt ok. Jag åt lite starkare tabletter i 2 dagar, sen åt jag lite alvedon, mest för att jag inte skulle börja få ont. Såret läkte fint och nu 6 månader senare så är det ett ganska diskret rosa streck på magen.

Lycka till!

Fick planerat snitt med nr 1 (okt 07) och i början på sept kommmer tvåan med snitt! Tyckte att snitt var helt okej! hade ganska så ont de första dagarna, men det är ju egentligen inte så konstigt! Snittet läktebra och efter två månader kände jag ingenting i det. Ett andra snitt känns bra då jag enbart hade en positiv upplevelse av det hela! Hade målat upp en bild av att det skulle vara värre och göra mer ont än vad det gjorde!

jag har gjort ett planerat och ett planerat akut snitt,
första snittet var en underbar upåplevelse och allt gick supersmidigt.
kunde gå upp och duscha redan någon timme efter bedövningen släppt och kl 17 (sonen kom ut 9.23)
gick jag ut till besöksrummet själv
läkningen gick finemang och hade inga problem med såret.

andra snittet hade de lite problem att sätta spinalbedövningen och fick sticka om många gånger. men sen gick själva snittet superbra och mina tvillingar föddes föddes i v 34 så de fick inte vara kvar hos oss utan åkte upp till neo.
sedan fick jag antibiotika i droppet som jag inte tålde så jag kliade mig som en liten gnu inann jag fick bedövningsmedel.
men sen gick det superbra, gick upp och duschade nästan med en gång när jag kommit upp till bb. fick sedan åka in och hälsa på mina tjejer på neo.
dagen efter fick jag djurisk huvudvärk- Spinalhuvudvärk. hålet de gick in med nålen för att bedöva hade inte läkt sig själv utan ledde till en hemsk huvudvärk ochjag blev beordrad sängliggande för att hålet skulle sluta sig själv. men fick genomgå en blood patsch på kvällen. sprutade in blod från armen in i hålet från spinalen. fick ligga en kvart efter och när jag satte mig upp så trolleri så var huvudvärken borta.

spinalhuvudvärken sa de är ovanlig ochberodde antagligen på antalet stick i ryggen eftersom jag inte hade det första gången då det bara stack en gång.

men såret läkte lika fint denna gången och jag hade inga problem att vare sig röra mig eller ta hand om barnen.
behövde tom inte ha värktabletterna efter 3e dagen

oj vad långt det blev, ska tillägga att jag ska snittas igen för tredje gången i slutet av oktober- i början av november med mitt 4e barn.

Tack för alla underbara berättelser. Har själv ett planerat snitt som ska göras den 23 juli, och jag känner mig livrädd inför det! Har alltid varit emot kejsarsnitt.. Vet inte varför, men det skrämmer mig på något vis.. :/ Blev en aning lugnare nu när jag hör hur enkelt det verkar endå! SÅ TACK allesammans! :)

Nu har det gått 9 dagar sen Melvin föddes med kejsarsnitt och jag är bara positiv.
Klart att såret gjorde väldigt ont första dagarna och själva operationen var lite läskig men jag är redan ute och går raska promenader med mina hundar, jag kan utan bekymmer gå runt och bära på min söta son...

Jag fick inga som helst komplikationer och allt gick jättebra, klart man är enormt nervös innan men kanske ska man försöka tänka på att det ändå är ett rutiningrepp?

Melvin var ute 8.47 och 40 min senare var även jag klar och fick rulla till bb-avdelningen i sällskap med nybliven pappa och vår son

Jag skulle vilja göra planerat kejsarsnitt eftersom min mamma höll på att dö vid förlossning både hennes första och tredje barn. Det var riktigt nära bägge gångerna och det gör mig rädd, fast ännu är jag inte helt säker.

Jag gjorde akut snitt 23 juni. Allt gick bra och jag är väldigt nöjd med min förlossning och skulle lungt kunna tänka mig o snittas nästa gång också Nu en månad efter snittet känner jag mig precis som innan snittet ! Lycka till!