Nu kommer oron smygande... spricka igen?

Åh, jag går och funderar på det här nu, och jag är inte ens gravid än, har inte ens börjat planera barn nr2... (som är flera år gammalt..).

Har ni blivit undersökta innan ny graviditet? Hur vävnaden ser ut?

Jag funderar på om jag skulle ha bokat en tid INNAN vi börjar planera barn, för att nån ska få kolla hur ärren ser ut, om det finns någon möjlighet alls att föda vaginalt eller inte. Själv blev jag sydd i totalt tre timmar, och det tog ett år innan jag kände mig helt återställd. Sprack dels djupt invändigt och sen fick jag en sfinkter ruptur grad 4.

De problem jag har nu är att jag kan få PANIK ibland då jag blir helt oförberett nödig och bara måste springa till en toalett så fort jag kan. Det är inte så att jag inte kan hålla mig, men det blir bråttom och kommer plötsligt.

Åh, jag går och funderar på det här nu, och jag är inte ens gravid än, har inte ens börjat planera barn nr2... (som är flera år gammalt..).

Har ni blivit undersökta innan ny graviditet? Hur vävnaden ser ut?

Jag funderar på om jag skulle ha bokat en tid INNAN vi börjar planera barn, för att nån ska få kolla hur ärren ser ut, om det finns någon möjlighet alls att föda vaginalt eller inte. Själv blev jag sydd i totalt tre timmar, och det tog ett år innan jag kände mig helt återställd. Sprack dels djupt invändigt och sen fick jag en sfinkter ruptur grad 4.

De problem jag har nu är att jag kan få PANIK ibland då jag blir helt oförberett nödig och bara måste springa till en toalett så fort jag kan. Det är inte så att jag inte kan hålla mig, men det blir bråttom och kommer plötsligt.

Kollade du innan du blev gravid, eller under graviditeten?

Usch, jag vet varken ut eller in, och på något vis känns det bra att ha någonslags plan innan man har bebis i magen igen. Jag försöker komma över min oro genom att läsa på om snitt, kolla förlossningsfilmer (både snitt och vaginalt) och leta fakta om både och, men känner mig ändå rådvill. Det känns som att välja mellan pest eller kolera, och jag vet inte ens om jag vågar bli gravid eftersom barnet MÅSTE ut på något vänster...

HannaPanna: I mitt fall började BM att sy ihop, hon höll på i en timme innan hon gav upp och skickade mig till operation där en läkare fick sy klart...

Hur gick det med 3:an?

Skönt att få ventilera sin oro lite... även om man önskar att ingen annan skulle behöva vara med om dessa skador...

Är det ingen här som har fött barn EFTER en sfinkter ruptur, och hur gick det?

HannaPanna: Hur var det att snitta i jämförelse med att föda och råka ut för sfinkter ruptur?

Jag känner dels att jag längtar efter allt det där spännande med förlossningen, att inte veta vilken dag det blir, känna när värkarna sätter igång osv, men samtidigt var jag fruktansvärt rädd under hela förlossningen och liksom låste mig... och så sprack jag ju sådär mycket så det gjorde ju inget bättre direkt. ;)