Kan ni ge exempel i vilka händelser som vi mammor behöver avlastning?
vi har inte nån släkt på nära håll och jag känner inget behov av att lämna bort barnen.Kommer aldrig på mig själv att sakna den avlastningen. Jag är mest nöjd om dom är med min man då jag behöver göra något annat. Jag var på stan själv utan barnen i veckan,det kändes lite tomt vanligtvis har jag mina grabbar med mig för de mesta eftersom deras pappa jobbar heltid. Avlastning är inget jag saknar, jag har valt att ha båda barnen hemma istället för att lämna den äldre på förskola som många andra väljer. Ibland får jag höra, hur orkar du eller att folk förutsätter att jag saknar att ha avlastning. Visst vore det väll skönt med egentid nån gång ibland men då tycker jag barnen ska umgås med sin pappa. Resterande tid njuter jag av att vara med mina barn. Jag antar att jag har inte behovet helt enkelt, vi finns ju vi med som inte behöver avlastning alltså. Helt ensamma har vi inte varit sen första barnet kommit förutom en kväll på en resturang när äldsta sonen var 6 mån å vi var utomlandshela familjen med hans släkt. Vi saknade sonen hela tidens å kastade i oss maten å rusade hem.