ÄD på KS Huddinge Del 3
Hej på er!
Pricken- det kan fortfarande kännas som en dröm för mig. Från att vara beroende av grav.tester till att vara beroende av bevis på att vår lille finns där inne, UL/ lyssna på hjärtljud. Kan inte få nog! Men jag känner små kickar där inifrån så han påminner själv om sin existens. Det är härligt!
Men, jag känner skillnad på mig jämfört med andra gravida. Andra tar det för mer självklart- "i juli kommer vårt barn". Jag har svårt att se så långt fram. Jag förstår att han är där inne nu & jag älskar honom massor, men jag tar honom inte för givet. Längtar tills han är så många veckor så att han överlever om han skulle komma ut. Då tror jag att jag kan andas ut lite mer.
Härom dagen kom en arbets-bekant och frågade om jag väntade tillökning. Det var första gången någon som inte visste såg nåt. Det gör det också mer på riktigt, att det syns. Jag hade ju i princip obefintlig mage tills för bara någon vecka sedan. V 20 nu, & nu sätter det nog fart.
Tids nog så förstår du, svårt att låta bli
Massor med Kramar! Trevlig Helg allihop!