• bubbli

    nekad snitt,vad gör jag nu?

    har nfder hela denna gravven varit övertygad om att mina skäl till ett snitt skulle vara tillräckliga,enligt alla BM jag träffat så skulle det inte vara något som helst problem att få ett snitt beviljat.
    (första förlossningen var skit,slutade med klipp+sugklocka efter tre dygn,andra förlossningen var ett avbrytande i vecka 21 då jag tvingades föda fram min son död.)

    men NU,efter aurorasamtal och läkarbesök,så bestämmer sig läkaren för att neka mig.Hon kunde heller inte meddela mig personligen utan bad en BM ringa mig för att berätta om hennes beslut,jag fick alltså inte ens en chans att ifrågasätta hennes beslut då BM inte har något att säga till om.

    nu sitter jag här i vecka 36,fortfarande så paniskt rädd att jag kräks bara vid tanken på en vag.förlossning och ingen aning om vart jag ska ta vägen?

    hur FAN kan en läkare vara så känslokall?!
    Jag har träffat henne under ett 20 min långt samtal,det är allt och utifrån det har hon alltså bestämt sig för att jag inte alls är rädd för att föda vaginalt...eller nåt.

    jag kanske hade fel,men jag trodde att vården skulle hjälpa människor att antingen komma över sina fobier/rädslor,inte bara lägga över allt ansvar på patienten och titta åt ett annat håll när patienten sakta men säkert bryts ner psykiskt.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-02-05 14:37

    snittet är äntligen beviljat,23 februari kommer vår efterlängtade lilla fis!

  • Svar på tråden nekad snitt,vad gör jag nu?
  • Pormoicheia
    bubbli skrev 2009-01-29 12:23:24 följande:
    pormoicheia:min kropp vet hur det är att försöka krysta fram ett barn utan att ha krystvärkar,min kropp vet hur det känns att föda fram en hal,livlös liten kropp som inte skriker,min kropp vet hur det känns att i flera dygn ha värkar för att sedan få en EDA lagd för sent(9cm) så att de enda värkarna jag egentligen hade behövt försvann,min kropp vet BARA hur det känns att misslyckas med ett födande ch det är precis det min kropp minns.därför reagerar jag med panik.tror inte att det pekar på att något skulle gå bättre denna gång,men tack iaf för att du försöker.Önskar att jag hittat någon som velat försöka lite tidigare.
    Aj då...men det måsteju gå att få akuttid med kurator med tanke på att du är så långt gången.
    Det låter som att situationer förvärrats av inkompetent personal.

    Givetvis ska du kämpa för ett planerat snitt, men det måste ju gå att få hjälp med det andra också.
    No poo is da shit
  • bubbli

    angelfransson:meh...jag är verkligen inte bra på att gråta framför folk,jag är för inåtagerande.Jag blir tjurig och tyst istället när jag blir ledsen/upprörd

    jag har brytit ihop många gånger för min BM,kanske därför hon har fattat allvaret och inte läkaren?

    jag träffade läkaren under en kvart,20 minuter ungefär..fanns inte en chans att jag hade hunnit bryta ihop på den korta stunden.

  • bubbli

    pormoicheia:min "plan" är att ta tagi det andra så fort Mini är ute från magen,men jag vill inte riskera att förvärra situationen ytterligare genom att påbörja någon jävla terapi sista veckorna av min graviditet,när jag egentligen bara ska få njuta av magen och lalla runt här hemma och packa bb-väskan och snuttigulla med alla små bäbiskläder.

    vi får väl se vad min BM säger om kuratorkontakten när hon ringer upp mig.

  • angelfransson

    pormoicheia: Det var ett snällt inlägg men i detta fall så handlar det om en inlärd rädsla/skräck. Inlärda rädslor är svåra som fan att bota genom lite terapi, utan det krävs nya POSITIVA erfarenheter (en lyckad förlossning) som i detta fall inte finns, utan tvärtom. Så detta är en DUBBEl inlärd rädsla.

    Hjärnan minns endast negativa upplevelser och i vissa fall kan det vara så allvarligt att kroppen inte svarar vid denna förlossning om den skulle vara vaginal. Kroppen kanske inte gör det jobbet det ska pga psykiska förhinder. Sånt här fattar beteendevetare, psykologer, terapeuter som läst psykologi (som inte är en vetenskap i sig då det finns många sanningar och många orsak-verkan). Läkare i sin tur är väldigt vetenskapliga och utgår ifrån det som står på papper och böcker. Och det är inte konstigt att dom inte fattar att ett psykiskt förhinder (rädsla) kan stoppa fysiska reaktioner (verkar, förlossningsarbete) och att det då till slut ändå krävs SNITT, fast AKUT.

  • bubbli

    angelfransson: du måste vara en av dom smartaste personerna på jorden,tack gode gud för såna som dig!

    kan du följa med mig till läkaren,kanske?

  • angelfransson

    bubbli: Jo, tårar visar att du har ångest, mycket tårar, svår andning, yrsel och att stamma visar på ångestattack / panikångest..

    Du är inte bra att gråta inför läkare osv, det förstår jag, inte jag heller.. Man vill ju hålla sig i kragen och kunna prata..

    Men tyvärr är det så att jag tror, att man behöver visa att man lider av svår panikångest för att läkaren ska fatta..

    Du ska inte slösa tid på att gå till psykolog o sitta där o dra din historia... Det hade kanske varit till hjälp om du varit där i början av grav. Du ska nu ge dig på läkaren och visa att du kan fan i mig gråta.. Bara tänk på hur d skulle kännas om hon/han sa NEJ igen och du ligger där och ska föda vaginalt senare o d inte funkar.. menar, du får ju stå på dig nu för dig o ditt barn, du känner själv vad som är bäst..

  • angelfransson

    haha ja, d hade vatt ngt att följa med till läkaren haha.. jag hade iaf kunnat sätta en diagnos på henne *******. (får faktiskt sätta sådana då jag är utbildad beteendevetare ;) ) Nåja nu ska vi inte sura, utan samla kraft till dig så du vet hur du ska ge dig på läkaren.. Hade ju vatt enklast att "ge dig på henne" istället för att byta landsting..

  • Pormoicheia

    Ja jag har ingen egen erfarenhet av sånthär så jag är bara glad över att bli rättad och informerad. Du förklarar riktigt bra angelfransson!

    Jag önskar jag kunde hjälpa dig TS. Lycka till både med önskat snitt och övrig bearbetning!


    No poo is da shit
  • siamusen

    angelfransson skrev 2009-01-29 12:48:32 följande:


    haha ja, d hade vatt ngt att följa med till läkaren haha.. jag hade iaf kunnat sätta en diagnos på henne *******. (får faktiskt sätta sådana då jag är utbildad beteendevetare ;) ) Nåja nu ska vi inte sura, utan samla kraft till dig så du vet hur du ska ge dig på läkaren.. Hade ju vatt enklast att "ge dig på henne" istället för att byta landsting..
    Fast ibland är att byta landsting det enklaste och snabbaste sâttet.
Svar på tråden nekad snitt,vad gör jag nu?