EPT (extremly pre term/extremt mycket för tidigt födda barn) tråd nr 13

Jag kan tänka mig att dygnet runt pumpning är absolut ultimat, men som du säger så ska man orka hela vägen. Mitt stora problem är att jag har insomningsproblem. Vilket gör att det tar redan tre timmar för mig att somna.(ibland 1½ om jag har tur) Så hela rutinen med pumpa var tredje timme faller för jag hinner inte vila mellan varven :( Och hur fånigt det än låter så klarar jag inte pumpa vid kuvösen, utan jag behöver lugn och ro omkring mig. Den där sprayen verkar ingen villig att ge här nere, ska fråga igen. Just nu är det inget problem som tur är med mängden då han äter 19 ml x 8 för tillfället och jag har ett ganska rejält lager i frysen. Jag har börjat inse att jag måste fokusera på att samla mig igen efter bakslaget och få ordning på alla känslor. Det är nog där mitt största problem ligger.

Vi måste komma ihåg att vara stolta över oss själva som ens försöker att pumpa i en sån här situtation!! Ngn mer som upplever/upplevde det jobbigt att dela samma sal med stora fullgångna barn? Inte nog med att föräldrarna inte tänker på att hålla extrem hygien så när deras fullgångna barn skriker så får vår lilla tjej bradycardier. Väldigt stressande tycker jag. En sjuksköterska sa till oss att nu är vår tjej så pass stor att hon behöver stimulans. Jag känner mig lite kluven till detta. Vill bara skydda henne från alla ljud och störningsmoment hon skulle ju eg ha legat skyddad i magen och nu när hon äntligen är stabil och kan få lite lugn och ro efter alla dessa  kritiska veckor med provtagningar, dippar, extubering, intuberingar mm mm så vill jag bara låta henne få så mkt lugn o ro som möjligt. Hur tycker ni om detta med extra stimuli???

Hej alla! I lördags. Klockan 02.33 födde jag en son i v 28+3. Så man är rätt chockad och så, men man börjar smälta att man inte längre är gravid.

CPAP-näsorna. Jag har studerat sonen och funderat. Får inte riktigt kläm på vilken som sitter bäst. Vad är era erfarenheter? Piggar eller mask? Ser så hårt ut med piggarna och som om hans lille näsa blir så upptryckt mot huvudet. Medans masken ser ut att forma hela näsan till en boll och trycka ihop den.

Måste säga att det är konstigt att så många har fått skavsår av CPAPen. Här har alla barn med CPAP en CPAP-näsa på sig. Det är en vanlig tegaderm eller liknande som är utformad som en oval med hål för näsborrarna. Siri har aldrig haft skav av sin CPAP även om näsan helt klart var ordentligt hoptryckt. Hon hade klossen första veckan eftersom hon hade så liten näsa men så fort den med piggarna funkade så hade hon den, den satt mycket bättre. Här är det lite tugnt nu. S bråkar med oss och fortsätter med sina dippar men har nu börjat med väldigt konstiga dippar där hon ligger fint på 92-95 % och sedan bara plötsligt sjunker till 45-50 % för att sedan på kanske 5 sekunder vara uppe på 92 % igen. Men så fort hon kommer upp så sjunker det igen och så håller hon på så. De provar att höja syrgasen och efter en stund så slutar hon dippa och ligger istället på 100 % så de får sänka syrgasen igen. Sedan ligger hon runt 98-100 % (som hon inte ska göra) trots att de sänker i kanske 10-15 minuter innan hon börjar med sina dippar igen. Helt galet och ingen vet varför hon gör så. De proade att byta poxens ställe till handleden och vi provade att ha en pox på handleden och en på foten för att se om det skiljer sig. Men det var inte så stor skillnad. Hon fick lite blod igår men infektionsproverna är negativa. Som lägst var hon på 33 % . Då blev jag riktigt rädd. Sambon bröt ihop totalt och bara grät, men de är lite bättre nu. Jag ska åka dit alldeles strax men sambon orkar inte idag. Försöker få honom att prata med en psykolog eller så men han vill inte. Har ni andra tyckt att det varit bra med psykologsamtal?  

Jag älskar Anette i hbg Hon var vår kontaktperson. (har bara läst sista sidan) Här händer massor (både bra och dåligt), så har knappt tid att sitta vid datorn alls. Det roliga som händer är att sonen lär sig en massa saker, idag har han lärt sig 2 saker Att dricka själv ur pipmuggen och att klappa händerna. För några veckor sen lärde han sig (äntligen) att sitta själv. Jag blir så stolt Han är 9 månader korrigerat nu. Ska läsa lite och se vad jag har missat nu.

Alla ni som har haft problem m cpap-maskerna har ni testat olika storlekar? Vet att Lillan fick ha en xs mask i början o tror att det senare va S o M, märktes när det behövdes ny storlek. Tror det e så att maskerna e på väg bort, o att sjukhusen får köpa in dem separat. Piggarna kom med i alla storlekar till cpap-kiten när de bytte dem. Iallfall de märket som användes i Lund o Kristianstad. Vi fick alltid spara maskarna men piggarna slängdes eftersom mdet kom nya hela tiden. Riskiflickan, det e ju jättebra att han börjat ta sig fram! O om dem inte reagerar på neo e det väl bra!? Förstår ju att man vill att dem ska kunna men det är ju fullgångna barn som lär sig i olika ordning också!

Glömde fråga Vår lilla kille ska opereras för ljumskbrock nästa vecka och nu undrar jag hur detta kommer gå till, läkarna har sagt att antingen så söver dom honom eller så lägger dom en lokabedövning. Hur har dom gjort på era små? Ha det gott o ta hand om alla små!

Om 1 timme och 40 minuter är det ett år sedan vi kastades in i helvetet..... eller ja.... jag fattade inte riktigt det förrän vid 10 tiden dagen efter..... men vattnet började läcka 1 på natten när jag var i vecka 21+1 för ett år sedan... Hela min kropp är i uppror... jag har ont i skinnet.... musklerna.... nästan influensa symptom... fast jag vet vad det är.... tungt att andas och fläckar för ögonen..... och så "beredd" hela tiden... den paniska beredskapen och pulsen därtill..... och det hjälper inte att jag ser honom framför ögonen just nu.... ser att han lever... ser att han mår bra... vet att vi vann..... VET att han är här och allt gick bra.... Men min kropp fattar inte det..... och min omgivning fattar inte att min kropp inte fattar och fattar inte alls varför jag är ledsen och känner så här.... när han är här.... morgondagen blir tuff..... lördag tuffare för det var då läkaren sade till oss att Elias bajsat i vattnet och att det var för att han var stressad och skulle födas och dö inom nåt dygn och det fanns inget de kunde göra....