Frågor kring tidiga födslar och prematurbarn

Jag hade knappt några sammandragningar innan det "satte igång". Det enda jag kände av var liksom som lite molande mensvärk i ryggslutet och knappt ont i magen.Dagen efter det startade åkte jag in och kollade mig och då hade jag öppnat mig 1cm. De gav mig kortison på en gång sen lyckades de stoppa sammandragningarna i 10dgr. Efter det kom lillan i v 32+5.

Skulle jag vara du så skulle jag nog åka in och kolla så det inte påverkat livmodertappen något. Du kanske kan behöva att läggas in och få kortison sprutor för lungmognad osv.

Vad det gäller neovård i Uppsala el liknande så tror jag det är så att de tar emot om barn som föds före v 28 eller om det är så att ert sjukhus sagt att de enbart tar emot från v30. I Värmland där jag är från skickade de mammor m barn till Uppsala om barnet var under v 26. Efter v 26 ansåg de att de själva klarade av situationen.

Vad det gäller vaginal förlossning så vill de att så många som möjligt ska födas den vägen då det på något sätt gör barnet mer redo för den yttre världen än vad de är om de tas ut med snitt. Så om det inte finns några andra risker för bebben att den föds vaginalt så ska det inte finnas någon undre gräns.

Hoppas du fick lite svar på dina funderingar!

Tack! Det är så oerhört mycket som rör sig i huvudet just nu.. någon annan som vill dela med sig?

Min son är iofs född i v. 24, men det startade hemma med svaga sammandragningar. Jag gick till förlossningen för att kolla vad som hände och de konstaterade att födseln var igång. Jag fick åka ambulans till Lund eftersom mitt lasarett inte tar emot barn födda innan v. 28 (bor i Skåne).

En stund efter vi kom in föddes min son vaginalt. Det var tänkt att jag skulle få katastrof snitt, men han hade så bråttom ut, så det hann vi inte. Lika bra det

mina killar kom i v.26+2. jag hade ont i ryggen och runt ryggen (?? :P) ett par dagar. tänkte inte så mkt på det eftersom jag har problem med ryggen vanligtvis, och hade dragit på mig ischias under graviditeten. sen kom det bara en störtflod av blod och jag fick åka in. vi bor i eskilstuna och efter att ha varit sängliggande där i två veckor beslutade de att skicka mig till uppsala. Här kan man inte ta hand om barn som kommer innan v.27-28 eller nåt sånt där.
låg i uppsala i en vecka innan det började sätta igång och jag fick akutsnittas. fortfarande ingen som vet vad som hände, så det känns ju skit.
vi blev kvar i uppsala i 11 dagar innan vi kom tillbaks till e-tuna. allt som allt så låg vi på sjukhus i ca 3 månader.

För mig högg det till i magen en lördag. Fick inte så ont, var mer ett hugg i magen. Jag tänkte inte mycket på det... det hörde väl till graviditeten tänkte jag (mitt första barn). Det högg till 2-3 gånger under lördagen. På söndagen högg det till 3-4 gånger fram till kvällen. Vi bilade hem från en slalomhelg under kvällen. I bilen gjorde det riktigt ont i magen vid några tillfällen. Väl hemma runt 22 på söndagkväll gjorde det så ont att jag var tvungen att häva värkarna på alla fyra. Då förstod jag att allt inte stod rätt till. Vi åkte in och vi blev liggande från midnatt natten mot måndag till tisdag em, då gick det inte att hindra mer. Han ville ut, kom vaginalt i vecka 29. Jag fick kortison och allt vad dom nu gav mig. Mitt råd till dig är att åka in så att läkarna kan kolla läget med dig och din lilla. Behöver inte alls vara nära, men samtidigt kan det vara skönt att veta det. Om det är nära så är det bra om dom hinner ge dig kortison och att det hinner göra nytta för den lilla/es lungor.

Tack alla ni som delat med er! Jag åkte iaf in till förlossningen i onsdags och det konstaterades att bebis mår bra, och tack och lov har jag ännu inte börjat öppna mig, trots mycket förvärkar!

Jag får fortsätta vila och ta det allmännt lugnt nu. Råddes att återkomma om jag fick tätare samandragningar.