Jag räcker inte till! Kan inte sitta känguru dag och natt på sjukhuset!
Känner också igen mig jättemycket! Vår dotter föddes den 5 aug i vecka 29+2 och vi spenderade 2 månader på sjukhuset. Första tiden gjorde vi som ni att vi åkte fram och tillbaka varje dag men sista veckorna bodde jag på sjukhuset för att kunna vara nära henne så mycket som möjligt och man slits nåt enormt mellan barnet hemma och barnet på sjukhus, vem som behöver en mest. Jag pratade med en läkare om detta då jag inte visste hur jag skulle göra och hennes svar var att "om stora barnet varit på sjukhus, hade du reagerat lika?" Jag tror det ligger en del i det faktiskt, man får försöka tänka att barnen som är hemma med en förälder har det ändå bättre än det barnet som ligger på sjukhus men det är svårt när man fått en liten prematur helt oförberett som man ska dela med alla läkare och sköterskor och man känner inte riktigt att det är ens egna barn till 100%.
Försök ta en dag i sänder och försök tänka att det ni gör är för barnets bästa! Snart är ni hemma även om det känns som en evighet nu. Några månader i din bebis liv kommer bli jättejobbiga nu men det går över och blir bättre!
Stor kram!