På dagen vecka 24+0 fick jag grymt ont i bröstet och kunde inte andas och fick åka in till akuten 4 dagar senare är vår son född. Idag blir han 1 vecka :) och han är sååå duktig.
Men nu skulle jag vilja ha kontakt med någon annan som också haft svår havandeskapsförgiftning, skulle vara skönt att få prata med någon som vart med om samma sak för ingen verkar förstå hur det verkligen känns.
Mitt började också med smärtor underbröstet som strålade ut mot högesida och svårt att andas så min sambo körde ill fart till sjukan med mig och där konstaterade dom att jag hade svår havandeskapsförgiftning... Och så här i efterhand så kanske jag började få varningssingaler 4 dagar tidigare då jag fick jätteont i axlar och rygg men jag trodde det berodde på att jag började få tunga byst men ikke...
Åkte in natten mellan fre och lör och då fick dom lite bukt på det men sen fick jag med en krampliknadeanfall och fick snittas snabbt men dom visste sen lördagen att jag var på gång så dom hade förberätt allt till mig... Idag är det 1 vecka sedan dom gjorde det och idag känner jag mig frisk har inte direkt någon smärta där dom snittade heller men dessto mer där jag fick sprutorna mot blodpropp där jag är alldeles blå och stenhård, det är ungefär som ett bälte runt magen... jag fick inte heller träffa sonen på 2 dygn och det var jobbigt, sambon fick springa fram och tillbaka och uppdatera och så...
Stora var er små? Och hur snabbt repade dom sig?
Okej, vår pojk är 29 cm lång och väger ungfär 500 gram, och han är bara pendlar mellan det och 460 och vill verkligen se att han ökar... han ligger bara i cepap och har gjort det ovanligt länge för att vara så liten säger läkarna så jag hoppas att han är stark nog att klara sig bra ur det här... Har ju bara vart mitt upp i allt det här i 8 dagar än så länge så jag vet ju inte så mycket om hur det kommer se ut sen.
Bodde ni på sån sammvårdsavdelning? Hur funkar det egentligen?
BebisVagga- Precis samma sak hände mig, hade med så där högt tryck, men jag bor i Uppsala och här kunde dom snitta på plats så jag behövde aldrig åka iväg någonstans vilket kändes väldigt bra... Vår lilla son är född vecka 24+4 men han klarar sig bra hittentills, han blir 9 dagar idag =) Har ni fått komma hem eller???
Pritt- Grattis till graviditeten, har du hört någe om att det skulle vara vanligare för dig att råka ut för det igen? Till mig har dom sagt att jag kommer få det nästa gång med men att dom kan bromsa upp det i tid och dra ut på det längre, men det känns ju inget vidare kul att veta.
Jag är jättestolt över att han bara behöver Cepap men det kan ju vara så att han hamnar i resperator igen om han blir trött, men än så länge så funkarcepapen bra och jag hoppas på att det fortsätter så... Igår vägde han för första gången mer än han gjorde när han föddes och det kändes bra måste jag säga så jag hoppas han inte gått ner så mycket inatt...
KramKram
Bebisvaga- Då låg ni på sjukhus i drygt 3 månader då? Det är mest det jag tycker är jobbigt, men samtidigt är grymt glad för den vård han får den vård som finns, men jag vill ha han hemma.
Pritt- Aa okej, jag har hört en massa olika svar på den frågan och så, men jag ska få träffa en expert när jag ska på mitt återbesök och där hons ka gå igenom journalen för mig, kommer inte ihåg så mycket från den där dagen vilket känns jobbigt, jag kommer lixom ihåg små saker hela tiden som jag måste fråga sambon om...
Vecka 29 låter ju långt jue =P nej då, hoppas h*n stannar där inne ett bra tag till, jobbigt att bo sjukhus med en liten till hemma...
Jag känner ingen ångest över att jag blev snittad, när jag var som sjukast så ville jag bara bli bra igen och att ta ut Edvin var ju det den ända vägen och så fort dom tog ut han under ingreppet så sjönk blodtrycket rejält... Jag fick inte träffa honom på 2 dagar eftersom jag vart så dålig och fick ligga på intensiven och så, men jag fick en bild och och min sambo sprang emellan som en tok... Stackarn han har nog inte haft någon att prata med... Idag är Edvin 12 dagar gammal han har fått en lite infektion men nu är den på väg att bli bra vilket känns skönt... Och ska få prata med en Expert om det här när jag ska på mitt återbesök så jag hopppas att jag kan få svar på alla mina frågor... Edvin ligger ju på neo-intensiven eftersom han är född X-tremt tidigt och där har vi fått en kurator om vi träffar 1 gång i veckan, hon har hjälpt till med alla papper och allt sånt där, och det känns jätteskönt, eftersom man själv i stort sett precis börjat kolla det där med föräldraledigt och sånt han kom ju i vecka 24 han, där känner jag mig lite lurad måste jag säga.
Det jobbigaste nu är att åka hem utan honom varje kväll men jag vet ju att han är på Sveriges bästa sjukhus och att dom vet vad dom gör. Blev ni kvar i Umeå eller blev ni flyttade? Jag bor ju i Uppsala och på Edvns avdelning så finns en liten som kommer där uppefrån någonstans...
Hur är allt med Aline idag och hur gammal är hon?
KramKram
Jag har tur jag som har pappan hemma, men han säger att det värsta var dom 2 första dagarna, då var ju inte jag där jag låg ju på iva... så han tycker att allt är mycket bättre nu och man får se det som är bra... men jag tycker att det känns jobbigt ändå... Känns ju dumt att jag inte var där för honom men han är här för mig till 1000%
Med mig är allt bra idag... Förutom att man känslomässigt är som en berg och dalbana vilket känns jobbigt, jag vet ju att han har det superbra. Han åkte på en lunginflemation i helgen men det verkar som om han har repat sig bra från den... men han fick ligga i resp i 1,5 dygn men nu är han tillbaka i cpapen igen... och igår blev han 2 veckor och vägde 600 gram så han har gått upp 84 gram sen födseln, det känns skönt och läkaren säger ju att han blir starkare och starkare för varje dag som går, så jag hoppas det tar ett tag innan han åker på nästa infektion... Vår edvins läakre är ju kändisläkare =) då måste det ju bara gå vägen.
Jo visst kan jag lägga upp bilder men jag orkar inte göra det idag, gör det ikväll om det är okej... måste kila till apoteket innan vi ska till sjukhuset.
Jo doktorn sa att han kommer ligga lite efter i viktkurvan eftersom dom inte kan ge han allt han skulle få i magen, men den bästa maten han kan få är min mjölk så här pumpas det jämt och städigt känns det som och det är påfrästande måste jag säga vet inte varför jag tycker det, kanske för att det känns som om att det inte kommer räcka sen, det kommer ju så lite...
Jag hoppas iallafall att vi får komma hem innan julafton... dom räknar ju med att han kommer få vara kvar på sjukan tills han skulle vart född vilket är 4 dec... fick ni åka hem innan 22 aug eller blev ni där längre???
ha de bra!
Kramkram
Sundvall- Ja, det är lite dåligt att papporna glöms bort, men min sambo har fått massa beröm av personalen på Edvins avdelning för att han var där så mycket i början när jag var dålig, så det känns bra... Sen så får vi ju prata med en kurator 1 gång i veckan och då får vi ju snacka båda två om allt och så... Den största grejen nu är ju att det tar sån tid att få pengar och det är jobbigt att veta... Hur ska man kunna betala räkningar och så? Det är tur att man har föräldrar som kan ställa upp men det känns så dumt ändå på någe vis...
Japps jag skriver dagbok i stort sätt varje dag, när min sambo ligger uppe med Edvin sitter jag och skriver... Och nu äntligen känns det om om pumpningen kommit igång ordentligt med blir ju ganska så mycket nu varje gång... Nu känns det som om jag är uppe i Edvins tempo, alltså jag hinner pumpa så mycket som han äter på ett dygn =P oftast mer så det bådar gått tills dom höjer igen, eller det gör dom ju i stort sett varje dag så men ändå... och nu har han inget drop heller så det känns bra, man har ju små milstolpar man sätter upp =) Nu har han gått upp 95 gram sen han kom vilket nästan är en ökning med 20% vilket är bra tycker jag...
har lagt ut ett par bilder på Edvin i mitt galleri :)
Det har nu gått 5 veckor sedan Edvin föddes och jag har fortfarande inte fått min tid till återbesök, vill verkligen ha svar på en massa frågor och få se min journal...
Ringde till MVC och vill ha min journal därifrån eftersom min sambo tror dom pratade om äggvite protoiner i urinet när jag var där på besök i V 12 men sen hände inget mer, och jag hann aldrig dit igen. När jag nu ringde och fårgade om jag kunde få den så svarade dom snorkigt att den borde jag ha fått om jag redan fått barn och då berättade jag att han var född 24+4 och att jag vill ha journalen igen och då sa hon "jag ska se vad jag kan göra"
Har inte jag rätt till den, man skulle ju ändå ha fått den sen eller? UGH blir så sur!
Jag förstod det som att jag skulle få komma till sjukhuset på efterkontroll och genomgång av journalen för jag skulle få prata med en expert inom området...