• Smuhlan

    Förlossningsrädsla(3dje barnet)

    Jag är livrädd denna gång. Inte för smärtan eller så, det är hanterbart och går över.Det jag är rädd för är att det ska gå alldeles för fort. Efter en lång tid av förlossningsvärkar med mitt andra barn satte det igång och på 30 minuter öppnade jag mig från 2 cm till 10 och ytterligare 10 minuter senare var hon ute. Allt gick ju strålande, jag sprack ingenting och mådde bra liksom. MEN jag hann inte med. Har tänkt mer o mer på detta de senaste veckorna. Jag är nog mest rädd för att vi inte sk ahinna in till förlossningen. Vi har en bit att åka och tar det 40 minuer från att det sätter igång till att bebisen är ute hinner vi inte in, det tar minst 45 minuter att åka...

    Usch vill bara ventilera lite o nu har jag fått göra det...

  • Svar på tråden Förlossningsrädsla(3dje barnet)
  • Smuhlan

    Spännande att du sitter med värkar nu ju:)

    Jag och min man har pratat lite om detta och han vill ju att när jag känner första värken så ska vi förbereda oss för att åka in snabbt, ringa barnvakten omgående o så. På den förlossningen jag ska föda har man garanterad plats, dvs de får inte skicka hem mig, utan jag är välkommen närsomhelst då jag känner att förlossningen har börjat o om jag känner mig tryggare där då jag absolut komma, de skickar inte hem en, vilket ju är toppen eftersom jag är så orolig...

    Tänk att man alltid ska oroa sig för något...

    Lycka till och hoppas din förlossning går strålande:)

  • Smuhlan

    Ja jag är i vecka 23 så det är en bra bit kvar, men jag är sjukskriven nu pga kraftiga sammandragningar som kommer oavsett vila eller ej... Läkaren sa "detta blir en tidig bebis" sen vet jag inte vad han menade med det, men jag tar honom på allvar... tar en vecka i taget nu o hoppas att bebisen stannar tills en är klar liksom.

    Bra att du förberett barnvakten o så. Mysigt, du kommer ju ha bebis i famnen i morrn senast jue:)

  • Smuhlan

    Ja jag ska dit nu den 16 september o så tänker jag verkligen ta upp mina tankar. Försökte mig på att tala med läkaren som sjukskrev mig, men det kändes bara dumt. Känns bättre att tala med min bm som känner mig, hon är så ödmjuk.

    Ja dem värkarna är vidriga, man hinne rinta andas mellan dem o blir helt omtöcknadm, hoppas du får pauser emellan och att det ändå inte drar ut allt för långt på tiden. Bra att du frånsagt dig hennes vård i brevet, hon har inget hos dig att göra om hon är så nonchalant...

  • Smuhlan

    Kajak: Ja jag förstår att du är nyfiken på VAR det kommer ske:) Själv VILL jag att det ska ske på förlossningen o inte i hemmet...*hehe*

    Jag vet inte heller riktigt vad jag egentligen är rädd för, men kanske är det det att jag adlrig fick prata igenom förlossningen med Smilla ordentligt. Att det faktiskt gick för fort för mig, fast jag inte insåg det förren nu? Jag vet inte... Det är i alla fall något som skrämmer mig något fruktansvärt, men jag sak absolut ta upp detta med min BM nästa gng jag ska dit, tror det är viktigt att ventilera ut sånt här redan nu...

  • Smuhlan

    Oj Oj så du sitter fortfarande o väntar in att det ska dra igång ordentligt alltså:) Spännande spännande:) Ja värkarna i sig är jag nog inte rädd för, det är nog som du säger hastigheten liksom... Eller kanske mer att de ska bli så intensiva at tman inte får ngn andningspaus emellan...

Svar på tråden Förlossningsrädsla(3dje barnet)