-
Men det klart! Det är ju det den här tråden är till för, att stötta varandra och hitta svaren på våra frågor.Mammatilltretroll skrev 2008-09-04 21:10:13 följande:Är det okej om jag återkommer om en vecka med fler frågor? :)
-
Ja eftersom det är det enda värdet de tagit så går det ju inte att göra en full utredning. Så enkelt är det. Men visst, TSH ligger bra, och en i övrigt frisk person med det värdet är att betrakta som helt normalt.Mammatilltretroll skrev 2008-09-05 08:48:48 följande:Hej igen!Nu ringde jag min läkare och frågade vad TSH som var det endda provsvaret som jag fick igår ju låg på.1,4 var det. Helt normalt eller hur?
Men sedan är det ju det att du inte mår bra ändå. Om det inte är sköldkörteln som spökar så måste det ju vara något annat. Vad det sedan kan vara, det har inte jag någon aning om. -
Hallu hallu. Tyvärr är de väldigt restriktiva med sjukskrivningar. Jag menar det inte som en pik mot dem som har utmattningsdepression men det är det faktiskt lättare att bli sjukskriven för det än för hypo/hyper. Det kan man ju tycka är en aning märkligt med tanke på att vi ofta har liknande symtom, men vi kan aldrig bli "friska" (symtomfria egentligen) utan medicin.ecco87 skrev 2008-09-06 10:01:43 följande:Svar på #376Jo, jag klarar inte av att jobb 8-9 tim/dag 5 dagar i veckan, utan om jag skulle kunna få jobba 3 dagar i veckan istället så skulle jag, kunderna och mina kollegor nog må mycket bättre, iaf tills jag fått medicin och det. Jo, en månad är lång tid, och detta sjukhus är inte det snabbaste direkt. Men hon tyckte gott och väl att jag kunde vänta någon månad på att få komma in och det var inget akut. Jag ska jobba som kock på en restaurang som ligger i Davos, mitt uppe på berget. Den stressen kan jag hantera på ett annat sätt även fast jag vet att det väntar 60 pers på att få mat =)Hur går det egentligen till när man kommer till medecin avd? Det enda hon sa var att dom skulle kolla så att det inte var cancer, bara det gjorde mig jätte förbannad på min husläkare. Man kan uttrycka sig på ett annat sätt som inte gör patienten orolig. Cancer för mig är ett jätte jobbigt ord eftersom min mormor nyss gått bort i cancer.*suck*Förresten kan detta vara ärftligt? Har visat sig att min mormor och ALLA hennes 6 syskon har haft antinge Hypo eller Hyper.
Men du kanske skulle försöka iaf att få en sjukskrivning, åtminstone delvis? Det vet jag att andra fått. Att jobba i kök är ju tungt som f-n ibland (steamkittlar är ju inget man bollar runt med direkt), och stressigt med. Nu vet jag ju inte var du jobbar, men jag har varit gift med två kockar och jobbat som restaurangchef själv (och varit kamel ) och så jag vet att det är inget slöslappjobb direkt. Mycket sena kvällar, spring, dåligt med pauser och tunga lyft gärna i obekväma ställningar. Och stress, stress. stress.
Och jo, autoimmunsjukdomar (dit sköldkörtelsjukdomar hör) är ärftliga till viss del åtminstone. Bara för att en släkting har någon måste man själv inte drabbas, chansen är att man slipper, men risken ökar. Andra autoimmunsjukdomar är t ex diabetes, reumatism, fibromyalgi, psoreasis och vitiligo. I min absolut närmaste omgivning finns reumatism, vitiligo och hyperthyreos så jag är inte så förvånad att jag är en drabbad själv.
Ang hur de säger saker, läkarna, för dem är det ju vardag och de kan ju inte veta ifall man har en historia med cancer. Dessutom är inte alla så himla smidiga heller. Att man säger så är nog också mycket för att cancer trots allt är relativt ovanligt. Majoriteten som får sköldkörtelproblem har inte cancer utan det har gått snett ändå.
Min undersökning av sköldisen gjordes på strålningsavdelningen på onkologen eftersom de inte gjorde något nålprov på mig, så jag vet faktiskt inte hur de gör den undersökningen. Jag är bara glad att jag slapp. -
En del läkare skulle behöva en charmkurs, utan tvekan.
-
väntar i Kina kön skrev 2008-09-07 10:25:31 följande:
Gör man andra undersökningar ochså än provtagning? Vad kan man ha om man har dåliga värden? cancer någonstans? eller vad?Blev lite orolig när jag läste....När man konstaterat vad det är mer precis man har så kan man bli undersökt med finnålbiopsi, med ultraljud och röntgen också. Speciellt de som har knölar på sköldkörteln brukar de vilja undersöka lite närmare och de brukar också bli opererade.
Cancer är som sagt ovanligt, så det är väl inte i första hand det man ska oroa sig för. Det vanligaste är helt enkelt att man fått kroppsliga reaktioner på den typ av rubbning man har, som t ex knölar i sköldkörteln ("typiskt" för hyper) eller diffust svullen sköldis ("typiskt" för hypo). -
Usch men fy, säg inte så! Man ska inte behöva psykofarmaka bara för att man har en sköldkörtelsjukdom! Det ingår ju i sjukdomsbilden att inte må bra, vare sig psykiskt eller fysiskt ju.
Ta inte skit. Byt läkare. De är till för dig, inte för sitt eget höga nöjes skull. -
Eftersom du har en höjning av kalcium så skulle jag kräva en utredning av bisköldkörtlarna. Det kan vara de som gör att du mår så. Annars tycker jag absolut att de ska ta prov på antikroppar TPO och TRAK. Jag tyckte du sa att de tagit T4 redan? Om de gjort det så kolla värdet på det
Men som sagt, en utredning av bisköldkörtlarna vore nog på sin plats. Sedan är det ju så att oavsett så ska de försöka hitta det som är fel och inte avfärda dig som hypokondriker. Det är grunden, att man faktiskt gör en ordentlig utredning av vad som är fel, utan att de börjar hinta att du nog borde över till psykiatrin.
Lustigt nog vet jag flera personer som hamnat på psykiatrin som sedan faktiskt fått hjälp eftersom många där faktiskt kan skilja mellan fysisk åkomma och psykisk. Men man ska inte räkna med att få rätt hjälp där ändå. Det bästa vore ju om du kunde få hjälp nu.
Du kanske skulle försöka få en remiss till en endokrinolog. De är ju specialister på detta område och de skulle säkert vara bättre på att verkligen kunna hitta vad som är snett. Det kan bli problem att få VC att skriva en remiss men skulle det visa sig att de är kallsinniga till att hjälpa dig över huvud taget så skulle jag verkligen försöka få en remiss.
Och återigen, byt läkare om du känner att det inte funkar. Ibland får man prova många innan man hittar någon som lyssnar. -
Du, jag tycker att det är dags att söka en annan läkare alt få en remiss till endokrinolog nu. De kan ju inte bara utesluta något för att man ligger på gränsvärdet. Hur skulle det sett ut om de sagt så till mig om jag kommit in tidigare än vad jag gjorde? Jag hade uttalad Hypo fortfarande när jag låg runt 4.0 i TSH och det är inte så konstigt när de flesta friska ligger runt 2.0. Dessutom hade jag rejält förhöjda värden på TPO-antikroppar så det var ju en klar indikation om att jag inte var frisk! Det var inte förrän jag kom ner under 1.0 i TSH som jag började må bättre, alltså långt under referensvärdet. Något är ju uppenbarligen snett för din del.
Fan ta dessa referensvärden. Det är nog sant det där som någons VC-läkare sa att man ska vara specialist för att kunna begripa sig på olika värden i förhållande till patienten, för VC-läkarna verkar inte kunna det! Nu menade han iofs att han var expert (*skrattar så magen hoppar med tanke på de dumheter han mer sa*). -
*kram*
byt läkare!!! -
Ja det skiftar med referensvärdena. Det labbet som undersöker mina blodprov har T4 12-22 som ref.värde tex. Därför är det så viktigt att veta labbets referensvärden hela tiden när man kollar sina värden för att kunna ställa dem i korrelation med dels det officiella värdet och hur man själv mår. Det är ju stora spann det handlar om trots allt. Jag skulle nog vilja säga att upp till 22 på T4 är rimligt eftersom det visat sig att de med Hashimotos bör ligga där uppe för att må bra t ex. Med T4 på 14 skulle jag ha rätt höga TSH-värden och inte alls må bra som exempel.
Det är så svårt att råda dig till vad du ska göra. Jag hade nog först bytt läkare, helst VC helt, för att sedan kunna börja på ny kula, få kollat om du har antikroppar och kunna gå till botten med varför du mår som du gör.