Så rädd inför vaginal förlossning....

Jag var livrädd för att föda. Hade tur för lill-grodan bestämde sig för att titta ut i v.37+2 (utan någon direkt förvarning) så jag han liksom aldrig fundera så mycket. När det väl sätter igång tänker man inte så mycket...man är liksom helt upptagen med att föda barn.

Det var mitt första barn och jag sprack ingenting. Såg ut precis som jag alltid gjort i underlivet när jag vågade titta efter 3 veckor.

I början kändes det lite "slappt" när man hade sex, men det har rättat till sig med knipövningar.

Det kommer att gå jättebra! Kan tillägga att synen på den egna kroppen fullständigt förändrats efter förlossning och några månaders amning. Klart sundare, måste jag erkänna.