Problem med sköldkörteln? Del 9

Efter tips från smultron smulan är det min tur att gå till läkaren i morgon och kräva provtagning. Nästan så jag hoppas på att den visar någon funktionsstörning i sköldkörteln, så jag slipper känna mig inbillningssjuk.

Har efter tipset läst lite om både hyper och hypo. Är ganska övertygad om att det är någon av de två jag har och förmodligen haft länge (många år).

Har för flera år sedan fått diagnosen depression. Varit sjukskriven för det från och till i två-tre år. Koncentrationssvårigheter och extremt stressad har varit en del i min vardag hela livet känns det som. Aldrig kunnat komma till ro helt. Humöret har så länge jag kan minnas gått upp och ned. Nu blir jag mer och mer irriterad, sur och känner mig sällan glad. Fryser lätt, men när jag klär på mig blir jag istället kokhet. Har alltid kallat det "fel på termostaten". Huvud och nackvärk har jag dagligen, har drabbats av infektion på infektion sen tonåren och aldrig förstått varför.
Det tog mig FYRA år att bli gravid och blev sjukskriven runt 22:a veckan för karpaltunnelsyndrom (som jag läst nyligen är vanligare att få vid underfunktion i sköldkörteln). Mina armar och händer domnar bort till och från fortfarande.
Nu är dottern ~4,5 månad. Har sedan några veckor tillbaka fått jätteont i mina leder och blivit väldigt muskelsvag. Nästan så jag är rädd att bära min dotter för att jag inte litar på min muskelstyrka (eller brist på) längre. Har alltid haft minimal sexlust och nu är den obefintlig. Mitt hår rasar av och varje gång jag borstar håret blir borsten full. Vid tvätt pluggar håret igen hela golvbrunnen. Tappar MASSOR i vikt, vilket hade varit logiskt om jag ammade, vilket jag inte gör.
Men det absolut värsta av allt är tröttheten. Jag är så vidrigt trött att jag går som en zombie hela dagarna. Spelar ingen roll om jag får sova 6 eller 10 timmar, jag är precis lika trött ändå. Bara tanken att ta mig för något är jobbigt. Måste ju anstränga mig för min dotters skull... men hade jag inte haft henne hade jag nog mest bara velat ligga på soffan hela dagen.

Som sagt, läkarbesök och provtagning i morgon. Känner mig bara så kluven inför mina symtom... vad tror ni? Hypo eller hyper?

Jag har alltid varit smal. Och vet att övervikt inte alltid är ett symtom på hypo. Kanske hade varit enklare att få upp ögonen om jag ökat i vikt istället för rasat? Gissar nämligen själv på att det är hypo jag har, trots "dubbla" symptom.

Det har dröjt på tok för länge. Men ingen har någonsin nämnt det för mig och själv har jag inte tänkt så långt. Har alltid sökt vård för enskilda symptom och aldrig förstått helheten.
Vet att min farmor tar Levaxin, men det kan ju ofta strula med hormoner och annat pga ålder.
Ringde min mamma igår och frågade om hon hade kollat sin sköldkörtel. Då jag är en kopia av henne, både fysiskt och mentalt och alltid varit tänkte jag kolla. Men nej det hade hon inte gjort. Hon har dock samma symptom som jag har och haft LÄNGE. Hon har numera förtvinade muskler bak i nacke/rygg. När vi pratade så kom hon på att det var något om hennes körtel (förstorad?, körtelfeber...?) när hon gick i femte klass. Hon fick vara hemma från skolan i veckor. Men hon minns inte om det blev någon vidare utredning för det. Medicin har hon inte iaf men har fått åka in akut (ambulans) med huvudvärk och hjärtklappning. De kollade dock aldrig körtelvärden på henne då heller utan inriktade sig på hjärn och hjärtsjukdomar men hittar aldrig något.

Din teori om minskad matlust låter bekant. Kan gå en halv dag utan att jag känner mig hungrig överhuvud taget.Är 3 timmar kvar till det är dags att vara hos läkaren. Kommer KRÄVA snabbt provsvar och lovar att vidarebefodra svaret. Inte ska du väl gå nyfiken uppe i norr en hel månad heller. Annars kan jag alltid skicka ett sms...

Åhhh... min mamma ska dit idag och ställa sin ena hund.
Ska ni ställa eller bara titta?