Överös mig med bra anledningar att föda "vanligt"

Jag har inte haft ngn allvarlig förlossningskänsla, men klart man var nervös före första barnet (och nu också när jag väntar andra). Men måste säga att det värsta inte var smärtan utan tröttheten som gör att det blir jobbigare att ta smärtan. Hade "småont" och för svaga värkar ganska länge, fick oxyticin och då blev öppningsskedet jättekraftigt, skrek i lustgasmasken för hann inte få bedövning, men man hinner vila emellan värkarna, och det är bara att låta kropen sköta det, det är den gjord för. Efteråt tyckte jag bara att det var otroligt häftigt att jag klarat av det. Mitt krystningsskede var inte alls smärtsamt, och det berodde säkert på den otroligt kraftiga smärtan under öppningsskedet, kroppens egna endorfiner dämpar smärta, tog bort den helt för mig i krystningen. Sen var det en enorm lättnad när bebin var ute. Smärtorna försvinner direkt sen!
Man behöver inte vara rädd för denna smärta, den skadar inte utan är positiv.
ANdra positiva saker med vaginal födsel för bebin (förutom det där med andningen) är att bebin då får i sig en massa viktiga bakterier från mamman som är viktiga sen för matsmältning och motståndskraft. Det får inte bebin med snitt. Sen också att läkandet för mamman är mycket snabbare efteråt, och om man inte tagit tex epidural under förlossningen slipper man också möjliga bieffekter av det.
Jag skickar styrka åt er alla gravida! Alla kan klara detta Men vet att man är rädd och nervös, det är jag också, trots att det blir andra gången för mig i september. Kanske man kan se rädslan som en del av förberedelserna inför förlossningen. Det är säkert också bra att prata så mycket som möjligt om det. Det är knappast någon blivande mamma som inte oroar sig så man är inte ensam, att föda är ju något av det vanligaste i världen men ändå en fantastisk upplevelse för varje individ.