Fler än jag som nu sökt högskola och nu bara väntar på att det ska bli JULI.......

Här är en till gammelgumma! Född -72 och redan utbildad förskollärare vill jag nu försöka mig på att skola om mig. Är också lite nervös för att jag kommer att känna mig lastgammal och inte platsa så bra i gruppen OM jag skulle komma in...

Peand - Sjuksköterskeprogrammet i Falun (Distans)
Mama Law - Sjuksköterskeprogrammet i Falun (Distans)
Sisu - Vårdadministration (KY)
Tecken - Förhandlingens retorik, SH. 15p Deltid.
Tvåsmå - Läkarlinjen KI
TessanSessan - Lärarutbildningen i Malmö
Hihi2 - Lärarutbildning i Sthlm
mrs holiday - Personal och arbetslivsprogrammet i Falun

Får man räkna arbetslivserfarenhet numera? Trodde inte man fick det längre! Jag har inte kompletterat med arbetslivserfarenhet fast jag har jobbat i över 10 år... Har för mig att det bara är användbart till de utbildningar som har det som krav, annars onödigt.

Oh, vad pirrigt det blev nu när man kunde se antal sökande!!! Det var inte alls så farligt många sökande till "mitt" program, 35 första hand, 142 allt som allt. Men det finns ju ingen antagningsstatistik (nytt program), så jag har fortfarande ingen aning om vad det betyder... Men det känns kanske inte helt hopplöst heller?!.. *fortsätter hoppas och längta*

Jag har försökt hitta hur många de tar in på hemsidan, men nä... Jag måste nog maila och fråga! Det är ju ganska avgörande när det gäller hur stor chans man har - eller det vet man ju inte nånting om, jag vet ju inte vad de andra har för betyg men i alla fall...

Vad var det där för pussmun?! *asg*

Jag oroar mig också för ekonomin - mycket. Inte under studietiden, det kommer vi att klara, speciellt om jag får något extrajobb. Och det är en kortare period man studerar, så då får man väl bita i det sura äpplet i tre år. Men efteråt! Med studieskulderna! Jag har redan skulder från 2½ år då jag läste till förskollärare. Nu är jag 36 år och ska dra på mig tre års skulder till... Det skrämmer mig! Sen finns det ju inga garantier för att man får ett (välbetalt) jobb efter utbildningen heller. Och visst är det så att skulderna ska betalas tillbaka före man blir 60 år? Jag är nästan 40 år då jag är färdigutbildad...

Och såklart oroar jag mig också för om jag kommer att klara av det. Men jag får försöka peppa mig, jag är tillräckligt smart!

Mama Law skrev 2008-05-14 14:45:44 följande:

Ja, fick också kort idag! Men har inte kollat in länken än...

Peand: det känns ändå skönt att höra att fler är i samma sits som en själv! Då känner man sig inte heltokig! Eller så är vi två som är heltokiga här?! Nä, jag väger för- och nackdelar och jag tror jag blir tokig på riktigt när jag föreställer mig att jobba vidare som förskollärare i 25 år till (gulp). Och jag vill ändå ha ett jobb jag trivs med, så då ser jag inte så många andra möjligheter än att skola om mig. Visst kanske jag skulle kunna få jobb i en butik eller så, och det skulle kännas ok (om det var en fackbutik) men jag skulle hata arbetstiderna - och frågan är om jag skulle känna mig så stimulerad i längden. Nu gör jag ett försök med det här (om jag kommer in)och känns det inte rätt kan jag alltid hoppa av och gå tillbaka till mitt gamla förskollärarjobb, jag har ju den backupen iaf...

Grattis Meic! Vad är det för utbildning du har sökt?

Aha, det lät jättekul, det hade jag lätt kunnat tänka mig att jobba som också! Hoppas verkligen att du kommer in!

wanjis: har konstaterat samma sak, jag har också tio, nej NIO (har redan jobbat färdigt idag!) dagar kvar till semestern! Sen jobbar jag sammanlagt tre veckor till innan terminstart - OM jag kommer in det vill säga... (om jag ska plugga blir jag tjänstledig och kommer att kunna jobba på lov osv, så jobbet har jag kvar dock) Jag är så grymt less på jobbet nu, så omotiverad, så om jag inte kommer in på mitt program gräver jag nog ner mig

Samtidigt är jag nervös för att komma in eftersom det är tre, troligtvis, slitsamma år framför mig. Både ekonomiskt och studiemässigt, kommer jag att fixa det? Kommer jag att trivas och känna att jag hamnat rätt nu? Och efter studierna, får jag något jobb då? Eller blir jag tvungen att fortsätta som förskollärare i tid och evighet?!.... *älta, älta, älta*

Jag har bara sökt ett program i en stad, finns inga andra alternativ för mig.

Precis så där tänker jag hela tiden! Har inte heller pluggat på "evigheter" och fixar jag verkligen det här? Tänk om jag kommer in och märker att det inte alls funkar för mig - vad ska jag då göra med mitt liv? Jag klarar helt enkelt inte av att jobba kvar som förskollärare länge till, jag är såå klar med den biten känner jag! Sen ibland känner jag mig kaxig och riktigt lääängtar efter att suga i mig massa ny kunskap och sitta med huvudet i böckerna dagar i sträck osv...

Oj, jag vill också veta var du har läst detta?!... Blev väldigt orolig, jag söker på mina gymnasiebetyg från -91, undras om det räknas som "äldre betyg från gymnasiet"? Jag som har känt att jag nog har en chans att komma in (142 sökande, 39 förstahandssökande på 60 platser) - nu kanske jag hoppas förgäves?!!...

Min enda backup-plan är att stanna kvar på mitt jobb jag har nu. Jobbar som förskollärare och blir bara mer och mer trött på det. Dessutom är jag 36 år så ska jag skola om mig brinner det i knutarna! Jag har verkligen ingen lust att vara kvar inom förskolan längre, kommer deppa ihjäl om jag inte får göra något annat snart...

Hurra!!!!! Jag kom in!!!!

Tänk att jag till och med glömde bort att kolla på hela dagen och rusade in och startade datorn nu när jag kom på att det var IDAG!