Var inte rädd vi första men rädd för min andra förlossning

Hade inte en lika dramatisk första förlossning och tid efter som du så jag är inte det minsta rädd för min kommande andra förslossning, ser fram emot den med samma spänning och förväntansfullhet som jag gjorde första gången. Nej, mina 2 stygn gick inte upp utan läkte på några veckor.
Jag tycker att du ska prata med din BM och få hjälp inför din andra förlossning så att du får prata med någon om vad som hände vi den första förlossningen så att du kan känna dig tryggare och inte lika rädd inför den andra förlossningen.

Jag är inte gravid nu men jag känner mig defintivt rädd för en eventuell andra förlossning av ungefär samma skäl som du. Mig lyckades dem inte lägga bedövning på och började sy en massa utan bedövning. Det är bara toppen av allt som jag är missnöjd med i personalens beteende.
Men jag har ju hört att det finns bra Aurora barnmorskor på BB som man kan få prata med inför förlossningen så att man kommer över om inte all så åtminstone den värsta rädslan.

Jag har blivit lovad att få pratat med Aurora barnmorska innan förlossningen om jag vill. Någon stans hoppas man väll på att det ska varar en relativt "enkel" förlossning och att jag ska känna som de flesta andra att ja det gör ont men det är också häftigt...
Fast ibland känns det som om den enklaste utvägen hade varit att göra ett kejsarsnitt, för även om det känns eftereåt så tror jag ju inte att det är värre än så som jag hade det första gången.

jag är som du också jätte rädd inför min nuvarande förlosning dock är det välidgt länge kvar, fast jag får panik bara av att tänka på den! min första förlossning var ungefär som din utan att stygnen gick upp. så jag är verkligen livrädd det gjorde så fruktansvärt ont! hoppas av hela mitt hjärta att denna går bättre vi får peppa varandra!

Inte rädd, men ska gå till Auror för att vara förberedd denna gång.
Utdragen förlossning som slutade med snitt.
Och dessutom upplevde jag att jag inte fick den hjälp jag önskade med förslag på ställningar och smärtlindrande osv.
Så denna gång ska jag går och bli mer förberedd än vad FUB gjorde för mig.

Jag höll också på i ett drygt dygn och sprack jättemycket, så mig drog de iväg till operation på en gång och sen låg jag på uppvaket och kunde inte röra mig och fattade inte riktigt vad som hänt. Min man fick göra allt det där med sonen, klä på, ta spruta etc. Så den där rosa bubblan fick vi liksom aldrig. Jag kunde inte gå ordentligt på flera månader och amningen funkade inte heller nåt vidare.

Egentligen är det ett under att man givit sig in på det här igen! Hittills har jag förträngt att jag ska igenom en förlossning till, men nu börjar det dyka upp tankar och oro. För att inte tala om hur man ska klara sömnbristen etc med en 2-åring hemma som också vill ha stimulans och uppmärksamhet... Jösses! Nu blev det tungt!

Hej jag känner igen mig. Min första förlossning tog 72tim med värkar 4min i mellan. Jag sov en timma under alla dessa timmar då jag inte hade värkar. Jag hade vad de kallade pinvärkar som inte gjorde någon nytta. Blev hemskickad första och andra dagen men inlagd tredje dagen. Då hade jag bara öppnat mig 4cm på tre dygn. Det fick tillslut sätta igång med dropp etc och det blev ännu smärtsammare värkar. Kroppen orkade inte tillslut och krystvärkarna avtog men med en barnmorska på magen en man som trycker mitt huvud mot bröstkorgen, klipp och en barnmorska som drar ut dottern i axlarna så kom hon ut. Hon var en stor flicka 4190g och 54cm lång. Vilket gjorde att det var trångt att komma ut. Jag var inte nöjd med personalen fick inget det stöd jag behövde. Nu väntar vi andra barnet är i vecka 13 imon. Jag känner panik och skall få gå i samtal. Jag har panik både för vaginal förlossning och snitt.

ts det låter som du beslriver min förlossning och tiden efter, över 20 timmar, 5 timmar krystning, sugklocka, klipp och styngden gick upp och lång läktid. Låter kanske inte så hemskt när man läser det men för oss var det ett helvete. Jag är livrädd inför min nästa förlossning och har fått remiss till aurora. Jag orkar inte det helvetet igen och vill få mitt barn lugnt och planerat. När jag pratade med min bm tyckte hon att snitt kanske var klokt för mig då jag mår så fruktansvärt dålig över min förlossning men hon kan inte lova mig det. Genom att gå på aurora få bearbeta min förlossning hoppas jag de ska kännas bättre men mitt hopp är ju att få ett planerat snitt.