• frappa

    Alkoholism ÄR en sjukdom.

    Litet My skrev 2014-02-01 14:24:06 följande:
    Jodå det kan man. Ingen har valt att bli alkoholist.
    Men ändå är det ens val som leder sig till alkoholism.
  • frappa
    LadyInRed skrev 2014-02-01 16:30:19 följande:
    Allt är väl ens eget val i dagens värld. Med "frihet" kommer ansvar. Att andra faktorer strular till en till synes enkel ekvation har aldrig förståtts utav de som enbart ser allt i svart och vitt.
    Vad är det som är svart och vitt?

    Och nej, allt är inte ens eget val i dagens värld.
  • frappa
    puss skrev 2014-02-01 16:38:49 följande:
    Det har man ofta. Alkoholism börjar ofta som ett nöje.

    Det är nått som folk missar verkar det som.


    Och att fortsatta val leder till alkoholism.


    Men en del verkar tro att valen man gör har bara ett syfte, och det är bli alkoholist.
    De som tänker så, är de som verkligen tänker i bara svart och vitt.

  • frappa
    Litet My skrev 2014-02-01 16:43:34 följande:
    Puss: De flesta eller väldigt många roar sig med alkohol och kan sina gränser. De flesta har dock fått problem orsakade av annat än nöjen. De flesta började också gå från bruk till missbruk pga något som hänt. Hur många går inte från nöjesdrickande till sorgesupande efter en skiljsmässa tex? Ganska många, dvs en situation som gör så ont att alkohol är det personen anser är det enda som dämpar det. Är det en person som är riktigt nere ser han/hon heller ingen positiv fortsättning på livet eller tycker att livet betyder något utan exet för att ta ett ganska vanligt exempel av många. En faktor jag gissar på är att många inte har stöd efter en skiljsmässa utan blir väldigt ensam.
    Hur många personer har aldrig konsumerat alkohol innan partners död eller skilsmässa?

    Varför vill man förminska de val man gör, och nästan säga man är en viljelös docka som bara är med på färden.
  • frappa
    Cogito ergo sum skrev 2014-02-01 16:47:57 följande:
    För det är enklast så man behöver inte se sanningen i vitögat och se sig själv i spegeln.
    Lättare att skylla på sjukdom,utanför ens kontroll.

    Det är väl så, att man tvår sina händer.


    Och säger man är utan skuld.


     


    Sen förstår jag när man väl är alkoholist, att man behandlar detta som en sjukdom.

  • frappa
    puss skrev 2014-02-01 16:53:58 följande:
    Man är inte fri från ansvar bara för att det är en sjukdom. Tvärt om. Man kan avkrävas ansvar och tvingas till behandling om man vägrar.

    Men har vi inte rätten att avstå behandling i detta land?


    Sen vet jag tvångsvård finns, men det är en helt annan sak och har inte med eventuellt sjukdomsansvar att göra.

  • frappa
    puss skrev 2014-02-01 17:01:04 följande:
    Inte i alla lägen nej.

    Arbetsgivare kan också ställa ultimatum; ta ansvar för ditt tiifrisknande eller dra.

    JO, arbetsgivare vet jag om.


    Men trodde vi pratade om sjukvården.

  • frappa
    jeanette02 skrev 2014-02-01 17:47:22 följande:
    Ja precis. Tycker därför inte man kan jämstalla det med sjukdom och därför frågade jag denne som skrev det :)

    Många ser det tyvärr som sjukdomar.


    Lite därför jag valde att jämföra med homosexuallitet, där många trodde och tom tror än idag det är en sjukdom.

  • frappa
    Anonym (tråkigt) skrev 2014-02-01 18:18:07 följande:
    Nej, det stämmer inte. Jag är inte en alkoholist, men min pappa är.

    Jag har växt upp med hans drickande, och trodde äntligen vändpunkten kommit för drygt ett år sedan då jag fann honom efter ett misslyckat självmordsförsök. Han har fått behandling, och vi trodde allt var på bättringsvägen. Idag fick jag reda på att han tog sig ett återfall i förmiddags.

    Kul att du skrattar, men trots att det är svårt att inte lägga all skuld på honom så har jag insett att detta är en sjukdom, för min pappa skulle aldrig göra såhär mot mig annars. Aldrig. Han föddes inte med detta, men han föddes med en benägenhet att falla dit. Liksom att jag, eftersom jag är hans dotter, har större risk än andra att också drabbas. Idag känns det omöjligt, för varför skulle jag "välja" att ta till flaskan? Men jag vet att det finns saker som kan driva en människa dit, och det enda som är sorgligare än det är väl i så fall att folk tänker som du gör. 

    Om du läst mina inlägg i ämnet, så anser jag att när man är väl en alkoholist.


    Så ska man se och behandla det som en sjukdom.

    Men det gör det inte till en sjukdom som inte går att värja sig ifrån.


    Utan det är en lång serie av val som gör dig till alkoholist.

  • frappa
    jeanette02 skrev 2014-02-01 18:13:54 följande:
    Nej jag missar inte poängen, skrev att användning av benzo,opiater m.m måste inte vara ett missbruk bara för att man är beroende av det. Att man faktiskt utvecklat ett beroende där man äter angiven dos under lång tid ger oftast uppkomst till ett så kallat lågdosberoende. Därmed inte alls sagt att man missbrukar det. 

    Dock finns ju gruppen som märker andra "mysiga" effekter av läkemedel de får och kanske så småningom sitter fast i ett missbruk av tabletter de inte längre tar p g a smärta utan för att få en "lugn stund"

    Dock tror jag att har man den här missbrukspersonligheten så kan man fastna mycket snabbt. Vare sig det är alkohol eller något annat som påverkar belöningssystemet i hjärnan.
    Som en annan skrev i tråden, det räckte med första gången den tog alkohol så uppkom ett starkt sug efter detta. Att bli medveten om att man kanske hör till riskgruppen är ju positivt.

    Ja många självmedicinerar med alkohol mot diverse psykiska sjukdomar.

    Okey, håller med i sak.


     


    Och visst är det så att vissa är mer benägna att hamna i missbruk.
    Och än mer om man har någon psykisk sjukdom/åkomma.


    Men då ser jag missbruket som en symtom av ens psykiska sjukdom/åkomma.

Svar på tråden Alkoholism ÄR en sjukdom.