Är så trött på alla som säger att det är väl bara att sluta. Att det är mitt val osv. Okej, jag valde en gång att ta flaskan och jag är fast. Jag vill inte ta mer, men hjärnan protesterar mot min vilja. Går på en KBT behandling som heter väckarklockan och där jämför de alkoholism vid diabetes, att vårdar man inte sin kropp på rätt sätt så kan man dö. Och likt diabetes så är alkoholism en sjukdom.
Jag kan rada upp hur många du vill, är det du önskar för fatta vad jag menar.
Eller behöver du mer för förstå poängen?
Och använda homo, är för att det har varit väldigt kontroversiellt och gör poängen lättare att nå fram.
Men inte till alla ;)
Men vad har depression med saken att göra?
Man kan drabbas av depression hur som helst beroende vad som händer i ens liv, det är inget man styr över, man kan däremot inte drabbas av alkoholism, många medvetna beslut föregår och många medvetna beslut är nödvändiga för att upprätthålla "tillståndet".
Sedan har du delvis rätt, man kan "rycka upp sig" ur depression, då med medvetna beslut jobba sig genom tillståndet och bli bättre.
Men vad har depression med saken att göra?
Man kan drabbas av depression hur som helst beroende vad som händer i ens liv, det är inget man styr över, man kan däremot inte drabbas av alkoholism, många medvetna beslut föregår och många medvetna beslut är nödvändiga för att upprätthålla "tillståndet".
Sedan har du delvis rätt, man kan "rycka upp sig" ur depression, då med medvetna beslut jobba sig genom tillståndet och bli bättre.
Lite mitt i mellan då.
Förstår inte folk som tror man är en viljelös nickedocka till att bli alkoholist.
Sen har man en del psykiska sjukdomar/åkommor som har en förmåga att göra folk till alkoholister.
Men ser inte alkoholismen som en sjukdom där, utan en symtom av en annan sjukdom i så fall.
Håller inte med. Det är ett val av missbruk och har man ett känsligt nöjescentrum så åker man dit.
Kunde valt något annat men det var ditt val TS att ta upp flaskan.