Oj vad det skrivs här i tråden.
Phychobilly - grattiskramar i massor! Vad härligt att det gick så bra, förstår att du tycker det var värt allt det jobbiga - nu är din guldklimp här och du har kommit "ut på andra sidan".GRATTIS till din bebis!!!
Crex - förstår att du är upp i varv som läget är. Måste kännas skönt att ha planen skriven nu iallafall. Lycka till tjejen!!
crex - jag håller alla tummar och tår jag har för dig!!!!
Hej allihopa, har inte skrivit på länge men jag nu iaf läst ikapp. Som många av er andra står jag fortfarande i valet och kvalet mellan snitt eller vaginalt, båda känns omöjliga men ut ska ju barnet. Har ÄNTLIGEN fått en auroratid, men inte förrän i början av december. Hoppas så att det ska hjäpa, känner mig illamående av rädsla och ångest så fort tankarna snuddar vid förlossningen.
Drottgirl: jag ska också föda på DS och jag blir glad när jag hör om deras positiva bemötande. Kan du ge mig namnet på den förlossningsläkare och BM som du fått träffa för att prata igångsättning? När jag läser det du skriver så framstår plötsligt igångsättning som något tänkbart, jag har inte ens velat överväga det tidigare. Vill du inte lämna ut deras namn i tråden kanske du kan inboxa dem till mig? Skulle vara en stor hjälp, det känns helt avgörande för mig att få prata med några som förstår en...
0Love0
Håller tummarna för dig, snart är din vånda över och du har din fantastiska BEBIS hos dig 
0love0 grattis i massor! Härligt att det gick så bra för er!
Wow, här vankas det snart bebisar i långa banor verkar det som!
Crex - vilken busunge som inte vill komma ut, du är så STARK som tagit dig så här långt. Hoppas belöningen vill komma ut snart.
Håller med er ovanstående om att det känns overkligt att man ska få ett barn till - även om det för mig dröjer två månader till.
HaJoMi - åhh vad bebisen är söt! Jo, jag står fortfarande och velar mellan snitt och vaginalt. Båda känns otänkbara och jag tar nog inget definitivt beslut förrrän jag träffat Aurora (har fått tid i början av december) och fått hjälp att bena upp för- och nackdelar.
Skulle jag bara ta hänsyn till mig sjäv skulle jag otvivelaktigt välja snitt (trots operationsrädsla), då den första vaginala förlossnignen var så traumatisk. Men jag undrar hur bebisen upplever ett snitt? Jag tänker att det kanske blir traumatiskt för henne då stället, och vill ju inte hon ska få en dålig start i livet. Ett problem är att jag inte har tillräckligt mycket information för att avgöra HUR mycket sämre ett snitt är för bebisen kontra vanlig förlossning. Varje gång jag försöker läsa något om kejsarsnitt och hur de går till blir jag illamående och svimfärdig, pga av jag har sån operationsrädsla.
Nån som har några tankar eller fakta om hur bebisen påverkas av ett planerat snitt? ÄR det så att det är mer riskfyllt för bebisen, detta att den inte hinner förberedas på samma sätt som inför en vag förlossning, kan få andningssvårigheter etc? Är dessa risker mycket större än de som förknippas med en vaginal förlossning, jag menar det kan ju hända massor då också: bebisen kan fastna och få syrebrist etc etc
Många frågor och tankar som surrar i huvudet just nu...
Tack för alla bra svar på mina frågor om hur snitt opåverkar bebisen.
Det blev ett o för mycket där, jag menar förstås hur snitt påverkar bebisen.
Crex och Drottgirl - åhh vad underbart för er att ni fått era bebisar nu - GRATTIS!!!!! Och skönt att höra att allt gått bra, jag ska läsa mer i din blogg snart, Crex. Drottgirl - ser fram emot din längre uppdatering när du hinner och orkar. Tror ju att jag om två månader kommer att följa i dina spår och göra planerat snitt på DS. Vill förstås veta ALLT om hur du upplevde det och hur Mathilda mådde direkt efteråt...
Många kramar till er som kämpat med rädslorna så länge och nu äntligen kommit ut på andra sidan!
Igår var jag på första Aurorabesöket, vilket dock visade sig att det inte var ett besök på Auroramottagningen utan jag fick träffa en förlossningsläkare på en annan avd istället. Tydligen börjar man så, trots att remissen gått till Aurora.
Hon var iallafall jättebra och frågade om min förra förlossning och vi gick igenom min förlossningsjournal. Hon visade respekt för att jag sa att jag antagligen kommer vilja ha snitt, men tyckte ändå att jag skulle ha nytta av att prata med en AuroraBM några ggr fram till förlossningen. Hon sa att jag kan hålla båda möjligheterna öppna, få en preltid för snitt och samtidigt planera för en vaginal förlossning tillsammans med Aurora. Sedan är det jag som väljer i slutänden. Det känns i och försig bra men jag blir inte klokare av det. Låg halva natten och ältade de olika möjligheterna men kom inte fram till något. Fasen vad svårt det är.
Crex - har läst din förlossningsberättelse och blev väldigt rörd. Så fint du beskriver hala förloppet och dina känslor kring det. Wow, förstår att du är lycklig efter att ha fått din drömförlossning! Grattis igen!
MammaMu - ja och att de respekterar ens val utan att lägga några värderingar i det. Läkaren informerade om nackdelarna med snitt men utan att det kändes som någon skräckpropaganda, utan helt sakligt. Hon var förstående och bra på att lyssna. Tur att det finns empatiska läkare! Jag hade krisat totalt om jag hade gått från mötet med en känsla av att hon tyckte jag var en dålig mamma, eller nåt!
Fru U - ja men det kanske är för att de som blivit dåligt bemötta har ett större behov av att skriva av sig och ventilera detta - tex på FL?
Hoppas det är så i allafall, att de flesta får ett bra bemötande.
apan och Kattöga: GRATTIS till bebisarna!!
Apan: säkert har du redan tänkt på detta, men burna barn skriker ju (generellt sett) mindre. Har du provat att bära henne i bärsjal och ha henne där så mkt det går?
Vanadiz - jag var på mitt första riktiga Aurorasamtal igår, tidigare har jag träffat en förlossningsläkare en gång och fått löfte om snitt ifall jag vill ha det. Nu när jag träffade en AuroraBM för första gången pratade vi om vad som var traumatiskt med min förra förlossning, och vilken hjälp och stöd jag kan få denna gång om jag föder vaginalt. Men kan, på Danderyd iallafall, få föda med personal på rummet hela tiden och de övervakar hela tiden att det fortskrider som det ska. Målet är att det inte ska ta mer är 12 timmar att föda. Vi pratade om smärtlindring, hon berättade att jag kan få en kateter för EDAn satt redan när jag kommer in och narkosläkaren sprutar då bara in en liten testdos. Sedan är allt förberett när jag verkligen behöver den och då är det bara för barnmorskan att fylla på en riktig dos direkt. På sätt behöver man inte vänta på att narkosläkaren ska komma och att det kanske strular med läggningen av EDAn när man väl ligger där med ohanterbart starka värkar.
Det är säkert olika vad man pratar om första gången, berätta gärna hur det gick för dig idag.
Jag velar fortfarande, vill absolut ha kvar min snittid men en massa tankar kring vaginal förlossning ligger samtidigt och gnager i huvudet. Det ska ju gå lättare och snabbare andra gången sägs det, och med rätt stöd kanske det går... Fast det är hur läskigt som helst.
Crex- tack! Din beskrivning av din fina förlossningsupplevelse denna gång, i kombination med mitt Aurorasamtal, har bidragit till att jag mentalt börjat fundera på vaginal förlossning lite mer seriöst. I allafall att jag kanske borde ge det en chans OM förlossningen skulle dra igång innan det planerade snittet.
Jag är nog en person som har stort behov av kontroll, jag vill veta innan hur allt ska bli, men jag jobbar på att försöka släppa kontrollen i just det här fallet.
Vanadiz - Trist med ögoninflammation som grädde på moset. Som om inte magsjukan räckte mer än väl...
Crex -styrkekramar till hela familjen, förstår att det är jobbigt nu. Hoppas han repar i sig i rekordfart!