En tråd till er som donerar...

Oj, får man veta det? Jag trodde att allting är superhemligt och att man aldrig får träffa varandra osv.

Hej hej!

Jag tittar in här med massor av frågor och funderingar som jag hoppas att få svar på.

WOW det är spännade som fasen ju,looova att berätta!!

Fiaflopp: Klart att jag berättar .

SerAmfiM: När jag donerade ägg sa man på SU att jag skulle få besked om att det hade fötts ett barn. Men inte exakt när och vilket kön.

Gud så spännande...

Värsta supermamman:
Nej, jag hade nog inte velat veta vilket kön och så heller, men det är klart att man vill få bekräftat att man gjort någon mycket lycklig!

Har hört av mig till Curakliniken nu, men det dröjer ju innan jag kan donera för jag ammar ännu.

JA för om ni bara visste hur lyckliga ni kan göra en del människor..finns nga ord i världen som kan tala om det för er heller och det gör ont!

Hur SJUTTON ska VI tex kunna tacka den underbara människa som donerar åt oss??

Får vi barn så vet jag inte vart jag ska ta vägen med mina känslor..

Fiaflopp:
Som jag skrev i en annan tråd, så förstår jag ärligt talat inte uppoffringen... Varför INTE liksom? Ägg har jag ju varje månad, och jag har fått mina barn, så varför inte ge bort dem? Jag gör ju inget med dem ändå. Så du behöver inte tacka.

VIlka kliniker tar emot äggdonatorer som är 22 år gamla? Vissa har ju 26 års gräns.

Hej

Håller med Maura att allt så komplicerat och oerhört känsligt.

Min man och jag väntar på ÄD på Karolinska Huddinge. Väntetider är kortare om man har egen donator det vet ju alla. Efter 1,5 år väntan, riskerar jag att passera åldersgränsen. Vi får inga nya besked. Jag fick tips av min läkare där vi gjorde IVF behandlingar, att jag ska försöka hitta en donator här. När jag gjorde det, har mitt inlägg plockats bort på en gång med förklaring att det inte är tillåtet att annonsera efter vara/tjänst på Familjeliv. Jag tycker att det är konstigt eftersom folk annonserar t.ex. barnkläder de säljer och ingen plockar bort det.

I mitt nästa inlägg har jag inte efterlyst en donator direkt. Jag har frågat bara om någon vet hur och var jag kan hitta någon som kan hjälpa oss att komma framme i kön lite snabbare. Även detta togs bort omedelbart, med en förklaring att det inte är tillåtet att använda Familjeliv för att efterlysa äggdonatorer. Men snälla, var ska man vända sig till annars?

Så, jag har en fråga, vad tycker ni, ska det vara så? Är det inte bättre att försöka göra någonting åt problemet och aktivt söka hjälp än att bara sitta, vara deprimerad och klaga på att det finns så få donatorer?

En fråga till ? varför är det acceptabelt att man bettalar 50.000 kr. för att göra en ÄD utomlands, medan det anses oetiskt att erbjuda en rimlig ersättning till egen donator. Hon måste ju ta sprutor och ägna sin tid åt läkarbesök mm. Varför inte visa att vi uppskattar det de gör för oss? Vi betalar skatt och vi ska ha rätt till behandling här. Men, med så orimlig långa väntetider, riskerar vi att vår tur aldrig kommer. Om Karolinska inte kan hitta tillräckligt många donatorer, varför hindras det att vi själva gör någonting åt saken?

Nyfiken hur andra resonerar

Kram
angelina_69k@yahoo.se

Kikar in en sväng då jag har funderat i banorna att donera ägg.
Vill dock vara färdig med mitt eget barnafödande först.
Men iom mina försök att få mitt andra barn har jag större förståelse för infertilitet och gör gärna ngt om jag kan. Dvs donerar.

Men som sagt ska jag få ett syskon till min dotter först innan jag ger bort eventuella framtida ägg.

Ville dock skriva redan nu ang Angelina69 inlägg.
Jg tycker absolut att det vore schysst att ersätta donatorn för med och läkarbesök som krävs för att donera, men det kasnke redan görs??
Annars är det väl tveksamt om man ska ha ngn egentlig ersättning om man inte förlorar ngt på det hela (Missar arbetet eller så)

Hur ser ni som behöver ägg på det här med att barnet ska ha rätt att söka upp äggdonatorn i framtiden?
Det är ett av mina frågetecken nämligen... Vet inte hur jag ställer mig riktigt...

Värsta supermamman:
Det sa SU till mig oxå att jag kommer få reda på om donationen lett till ett barn. Det tycker jag är bra, är ju självklart intresserad å se om nån blivit hjälpt.

Angelina69:
Tycker det är dumt att man inte kan söka efter en donator här. Det vore ju ett supertillfälle, det finns säkert en del som är intresserade men som jag inte vet/visste att det blivit lagligt här i sverige. Tack vare västnytt fick jag reda på att dom sökte donatorer.

Usch, vilka biverkningar jag har/haft av sprayen, mens, mensvärk, värk i ryggen, lös i magen och ett vidrigt humör! Tror jag bara haft dåligt humör dom andra gångerna. Imorgon är det dags för att lämna blodprov, så nu är det snart dax att börja med sprutorna

Tänkte höra med er.. Har tänkt mycket på detta med att donera mina ägg till nån som behöver, Men skulle d inte kännas som att ge bort sitt barn el d kanske e fel jag vet inte.. Men jag skulle nog kunna tänka mej att hjälpa nån så... kanske =) dum fråga jag vet=)

nudelbumsan:
Nej, jag tycker inte det känns alls så. Mina barn är de som jag har här hemma. Jag ger bara ett ägg som kommer att bli någons barn. Den växer i någon annans kropp och hade inte blivit något alls om jag behållt det. Svårt att förklara, men så tänker jag.

Jag håller med dig Angelina, kan inte riktigt förstå varför det skulle vara så orimligt att betala donatorn något utöver ersättningen för behandling och läkemedel.
Kramar Maura

Det konstiga är att jag känner inte att Jag ger bort ett barn, inte heller att jag kommer få ett barn. MEN däremot så känns det som min tös får ett halvsyskon. Konstigt vá, jag kommer inte få ett barn men min dotter kommer få ett syskon???!!!
OM allt går vägen då förstås...

Jag kan inte se det som att jag någon gång i framtiden ger bort ett barn - jag ger halva förutsättningen. Utan tillsats av spermier blir det inget barn. Däremot ska man inte undervärdera donationen och donatorns värde.

För egen del är det inte dags att donera än, om det blir så att jag väljer att donera. Däremot kommer jag att bli donerad till. Eftersom jag är ensamstående kommer jag att göra donatorinsemination i Danmark - med första försök om två veckor. Först när jag fått barn är det tid att fundera över att donera.

Någonstans väcktes mina funderingar i detta. Jag är helt beroende av att någon ger den finaste gåvan i världen. Att någon utan att göra anspråk på gåvan ger mig förutsättningen för att jag ska kunna få barn. Borde inte jag då återgälda gåvan genom att ge tillbaka? Kan jag ta emot det jag inte har måste jag ju också kunna ge av det jag har - hur ska jag annars kunna förmedla en positiv bild till mitt eget donatorbarn? Och jag är trots allt i sammanhanget ung - 27 år - och kan därför faktiskt vara i ålder att donera ägg efter att jag själv fått barn. Sedan har jag vänner som behöver ägg och ser vilken vånda detta är. Och någonstans inser jag att jag ju också kommer kunna fungera som kökortare om det fortfarande finns vänner som behöver det...

Det finns många tankar om vad som är riktigt hos mig - men jag landar nog alltid tillbaka i att jag ju faktiskt själv är i behov av motsvarande gåva nu..

Nu har jag blivit "Approved as an eggdonor" i USA... Men OM det nu skulle vara någon intresserad så måste jag ju klara de fysiska testerna med! Ska skriva mig här i Sverige med så småningom.

Åh här är ni ju.

Igår var jag på första träffen med kurator + läkare och om 2 veckor skulle jag få veta om jag blir godkänd eller inte. Känns så skönt att det är i rullning!